Efter chockhöjningen – ny förändring av bränslepriserna

2022 10 12

Bilägare chockades av en hög prishöjning av drivmedel i början av veckan.

I synnerhet drabbades de med fordon som drivs av diesel.

Literpriset vid en bemannad drivmedelsstation för just diesel var 28,52 kronor i måndags – en uppgång med 90 öre vilket innebar ett rekordpris.

– På bara knappt två veckor har priset på diesel i Sverige ökat med nästan fem kronor, från 23,81 kronor den 27 september till 28,52 kronor idag. Det är en ökning om 19,8 procent, framhöll Teknikens värld i måndags.

“Kraftig” prissänkning

Men nu kommer åtminstone tendenser till ett ljus i mörkret för den som är beroende av bilen.

Idag faller nämligen priserna på diesel med 90 öre – det vill säga lika mycket som priset ökade i måndags, rapporterar Aftonbladet och Expressen.

En prissänkning som beskrivs som “kraftig” av tidningarna.

Det nya priset är nu istället 27,62 kronor per liter för diesel på bemannade stationer.

Även priset på 95-oktanig bensin sjunker – idag är det 40 öre billigare per liter vid bemannade stationer.

Enligt Circle K landar priset därmed på 21,79 kronor litern för bensin.

"Tror inte på uppgång i drivmedelspriserna"

Någonting som går hand i hand med drivmedelspriserna är inflationen.

Imorgon släpper Statistiska centralbyrån, SCB, inflationssiffrorna för september.

Robert Boije, chefsekonom på SBAB, ser dock inte framför sig några större höjningar på bensin och diesel framgent, trots att OPEC nyligen meddelade att oljeproduktionen begränsas för att hålla uppe priset.

– Många länder går in i en lågkonjunktur och det brukar dra ner efterfrågan på drivmedel så jag tror inte på någon kraftig uppgång i drivmedelspriserna, säger han till Dagens Nyheter.

Inflationen kan nå 14 procent

Till skillnad från Robert Boije tror Swedbanks seniorekonom Pernilla Johansson att inflationen kommer att nå en högre topp än augustis 9 procent – framför allt framåt vintern.

– Vår bedömning är att inflationen i vinter i södra Sverige når drygt 14 procent. Prognosen bygger på att vi har högre elpriser i söder, säger hon till DN.

I norra Sverige förväntar sig Johansson att inflationen toppar på strax under 12 procent, eftersom elpriset ligger på en lägre nivå jämfört med södra delarna av landet.

LÄS MER: Äntligen goda nyheter för hushållen

Foto: E. Akyurt

Text: Redaktionen

JUST NU: Betalningskaos i hela Europa

2025 07 19

Stora betalningsproblem pågår runt om i Europa.

Problem med kortbetalningar har uppstått på flera håll i Europa.

I Danmark råder det stora problem, rapporterar TV2.

Kanalen uppger dock att det även är problem på vissa håll i Sverige, i Norge och i andra länder runt om i Europa.

Problem runt om i Europa

Problemen bekräftas av betalföretaget Nets, som erbjuder betallösningar och hanterar betalningsterminaler runt om i Europa.

– Jag kan bekräfta att det är problem med kortbetalningar i hela landet [Danmark], och även i andra länder. Vi vågar inte ge en uppskattning av vad det beror på ännu, men vi jobbar på att lösa problemet och hitta orsaken, säger Søren Winge, pressansvarig på Nets, till kanalen.

Han bekräftar också för kanalen att det även är problem med kortbetalningar i Sverige, Norge och Island.

Andra källor uppger att de har problem bland annat i Finland och i norra Italien. Enligt norska VG är det också problem i Tyskland och Schweiz.

När det gäller Sverige har det bland annat varit problem på Gotland, uppger den norska tidningen.

Betalningsterminaler ligger nere

Problemen märks alltså på flera håll.

– Jag var precis i butiken och det var helt omöjligt att betala, de som jobbar där sade att det inte gick att betala med kort, säger Snorre Fjeldstad, som bor i Berlin, till den norska tidningen på lördagskvällen.

I Danmark har bland annat Lidl och Netto och en lång rad andra butiker rapporterat problem med kortbetalningar.

– Vi upplever just nu att alla våra terminaler ligger nere – en del betalningar går dock igenom, skriver Netto på Rådhusgade i Odder på Facebook, enligt den danska kanalen.

Det är i nuläget oklart hur stor omfattningen av problemet är, vad det beror på och när det kan lösas.

Det är också oklart i vilken grad Sverige är drabbat av problemet.

Text: Redaktionen

KRAVET: Sverige borde betala – när USA vägrar

2025 07 19

Sverige borde betala mer när USA vill betala mindre, anser Human Rights Watch.

USA:s president Donald Trump har skurit ner kraftigt på den amerikanska biståndsmyndigheten USAID.

Konsekvenserna blir allvarliga, inte minst i ett land där det pågår en stor flyktingkris – och nu borde istället Sverige betala mer, tycker Human Rights Watch.

”Ett mycket osäkert tillstånd”

Situationen för flyktingarna i Myanmar i Sydostasien är på väg att bli väldigt akut, enligt Human Rights Watch.

Nu ifrågasätter organisationen varför Sverige inte ökar sitt bistånd – när USA skär ner, rapporterar SR.

– Alla länder, tyvärr, alla givare – Sverige, Storbritannien, Australien, Japan – har också skurit ner på sitt stöd, i linje med USA:s ståndpunkt. Så situationen i flyktinglägren längs gränsen är i ett mycket osäkert tillstånd, vilket gör människors liv mycket riskfyllda, säger seniorforskaren Sunai Phasuk på Human Rights Watch till radiokanalen.

”Katastrofal situation”

Nedskärningarna i USAID har fått allvarliga konsekvenser, och därför måste andra länder rycka in – däribland Sverige, anser organisationen.

Enligt forskaren Nadia Hardman så kommer 90 000 flyktingar i lägren kring Myanmar att vara utan mat inom två veckor, vilket beskrivs som en konsekvens av de amerikanska nedskärningarna i biståndet.

– Så det är en katastrofal situation, säger hon till radiokanalen.

Biståndsminister Benjamin Dousa framhåller att Sverige redan betalar runt 200 miljoner per år i humanitärt stöd till Myanmar samt har betalat 1,49 miljarder miljarder till UNHCR.

”Grymt beslut”

Myanmar har präglats av decennier av politisk instabilitet, väpnade konflikter och etniska motsättningar, enligt UNHCR.

Det har lett till en av världens mest allvarliga och utdragna humanitära kriser, och många flyktingar bor permanent i flyktingläger.

Även Amnesty International har varnat för att nedskärningarna i USAID får allvarliga konsekvenser, bland annat avseende den humanitära situationen kring Myanmar.

– Trump-administrationens grymma beslut att omedelbart stoppa internationellt bistånd har en omedelbar och förödande inverkan över hela världen, och i Myanmar drabbar det människor i ett särskilt mörkt ögonblick, sade Joe Freeman, Amnesty Internationals Myanmar-utredare, i ett uttalande i mars i år, då landet även drabbades av en enorm jordbävning.

Foto: Johannes Frandsen Regeringskansliet

Text: Redaktionen