UKRAINA: Brutal rysk eskalering

2022 10 13

Över 40 ukrainska städer och byar har under det senaste dygnet utsatts för ryska robotattacker.

Det bekräftar den ukrainska armén på torsdagsmorgonen, rapporterar Reuters.

Upptrappningen sker efter FN:s generalförsamlings fördömande av Rysslands illegala annekteringar i Ukraina.

På onsdagskvällen röstade en klar majoritet  för ett fördömande av Moskvas annektering av regionerna Cherson, Zaporizjzja, Donetsk och Luhansk.

Hela 143 av 193 medlemsstater enades om ett fördömande. 

Fem länder röstade emot – Belarus, Ryssland, Nordkorea, Nicaragua och Syrien. Flera länder lade ner sina röster, bland annat Kina, Indien och Pakistan.

Varnar för tredje världskrig

I samband med gårdagskvällens omröstning upprepade Ryssland sin ståndpunkt om att västvärlden, genom att hjälpa Ukraina, är en ”direkt part av konflikten”.

Alexander Venediktov, biträdande sekreterare i Rysslands säkerhetsråd, varnade även för att Ukrainas Natoansökan riskerar att utlösa ett tredje världskrig.

- Kyiv är väl medvetna om att ett sådant steg skulle innebära en garanterad eskalering mot ett tredje världskrig, sa Venediktov till ryska nyhetesbyrån TASS.

Ukraina har svarat

Ukraina har svarat på Rysslands senaste robotattacker.  

Landets armé har utfört 32 attacker mot 25 ryska militära mål, uppger Reuters.

Håller på att förlora

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg har tidigare kommenterat de eskalerande ryska robotattackerna. 

Han anser att det är ett tecken på den ryska arméns bekymmer på marken i Ukraina.

– Jag tror att det vi såg i går faktiskt är ett tecken på svaghet, för de kan i verkligheten inte göra framsteg. Ryssland förlorar faktiskt på slagfältet, betonade Stoltenberg på en pressträff i tisdags – dagen efter måndagens ryska terrorbombningar mot infrastruktur och civila mål i Ukraina.  

Foto:  President of Russia Office

Text: Redaktionen

Bilister ska tvingas spotta – unikt alkoholtest på gång i Sverige

2025 06 12

Ett unikt alkoholtest kan komma att införas i Sverige.

I snitt kör en av 500 bilister rattfull, enligt statistik från Trafikverket.

Det motsvarar omkring 0,2 procent av trafiken.

År 2023 dog 52 personer i en alkohol- eller narkotikarelaterad trafikolycka i Sverige, vilket var 23 procent av alla omkomna i trafiken samma år. 

För att motverka rattfylleri på vägarna genomför polisen från och till extra nykterhetskontroller i hela landet, så kallade nationella trafikveckor.

– Vi vet att alkohol och narkotika har stor påverkan på kroppen. Reaktionstiden blir längre samtidigt som uppmärksamheten och koordinationen försämras avsevärt. Detta får förstås stora konsekvenser för bilisters körförmåga, säger Ursula Edström, trafikstrateg vid polisen, i ett uttalande.

Unikt test föreslås

Nu kan ytterligare en metod för att förebygga alkoholpåverkade bilister på vägarna bli aktuellt.

Problemet med rattfylleri finns nämligen inte minst bland resenärer eller semesterfirare som anländer hem från en flygresa.

Det understryker Peter Norman, Arlandasamordnare, som lagt fram en utredning med 80 olika förslag om hur Arlandas konkurrenskraft ska säkras.

I den utredningen ingår bland annat ett förslag om att alkoholtesta samtliga som parkerat sin bil på Arlanda medan de varit på resa, alternativt besökt flygplatsen för något evenemang, innan de får lov att köra iväg.

– Som ni vet, när man åker flyg till Arlanda från London eller något annat ställe är det möjligt att dricka alkohol på flygplanet. Det är många som gör det, säger Peter Norman till UNT.

Förslaget: spotta i kopp

Därefter tar man sin bil och åker hem, men då är risken att resenären är onykter. Förslaget för att förhindra detta går ut enligt följande.

Resenären som är på väg till sin bil ska först betala för att komma ut från parkeringsplatsen. Innan bommen lyfts ska bilisten spotta i en mugg som testas omedelbart. En avläsning ska ge svar på om personen är påverkad av alkohol – vilket också avgör om bommen lyfts och du kan köra iväg eller inte.

Den som inte klarar gränsen får inte komma ut, lyder förslaget som är helt unikt i sitt slag.

– Genomförs detta blir Arlanda den första flygplatsen i världen med den här lösningen, säger Peter Norman.

Det är Swedavia som har sista ordet om testet samt övriga förslag i utredningen ska bli verklighet.

Foto: W. Kei resp J. Olalde

Text: Redaktionen

TRUMP: Jag är mycket besviken

2025 06 12

Donald  Trump uttrycker besvikelse på Ryssland – och Ukraina.

Trump-administrationen har sedan installationen försökt få till stånd ett fredsavtal.

De ryska bomberna fortsätter dock att regna över städer som Kyiv och Kharkiv – och det är mycket lite som talar för att ett fredsavtal skulle vara nära förestående.

Donald Trump uttrycker nu stor besvikelse över det gentemot både Ryssland och Ukraina.

Det rapporterar AFP.

“Mycket besviken”

USA:s president Donald Trump anser att Ukraina och Ryssland redan borde ha nått ett fredsavtal. 

Han understryker på torsdagen att han är besviken över att det inte har hänt.

– Jag är mycket besviken på Ryssland, men jag är också besviken på Ukraina eftersom jag tror att avtal kunde ha ingåtts, säger han.

"Fruktansvärt"

Enligt honom förlorar Ukraina och Ryssland mellan 5 000 och 6 000 människor varje vecka.

– Hur skulle du vilja bo i en byggnad, och du tror att en missil har en god chans att träffa din byggnad under kvällen? Det är fruktansvärt. Det måste vara fruktansvärt att leva så, säger presidenten.

Läs mer: JD Vance går till angrepp – ”Monetärt tjänstefel”

Ser ut att kapa stödet

USA:s försvarsminister Pete Hegseth uppgav den 10 juni att USA avser att minska sin budget för inköp av vapen till Ukraina under 2026. 

Hegseth specificerade inte omfattningen av de planerade nedskärningarna. 

Han sade att ”en förhandlad, fredlig lösning” ligger i Ukrainas, Rysslands och USA:s intresse men att ”ordet seger”, liksom vägen till seger och fred, inte har definierats tydligt.

Det rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

“Varken eller”

ISW bedömer att en minskning av USA:s militära stöd till Ukraina “varken kommer att leda till en hållbar fred i Ukraina eller tvinga Rysslands president Vladimir Putin att omvärdera sin segerteori”.

– Putins teori om seger bygger på att den ryska militären kan upprätthålla smygande, stegvisa framsteg på slagfältet längre än de ukrainska styrkorna kan försvara sig och längre än västvärlden är villig att stödja Ukraina.

Foto: Official White House Photo by Molly Riley

Text: Redaktionen