UKRAINA: Brutal rysk eskalering

2022 10 13

Över 40 ukrainska städer och byar har under det senaste dygnet utsatts för ryska robotattacker.

Det bekräftar den ukrainska armén på torsdagsmorgonen, rapporterar Reuters.

Upptrappningen sker efter FN:s generalförsamlings fördömande av Rysslands illegala annekteringar i Ukraina.

På onsdagskvällen röstade en klar majoritet för ett fördömande av Moskvas annektering av regionerna Cherson, Zaporizjzja, Donetsk och Luhansk.

Hela 143 av 193 medlemsstater enades om ett fördömande.

Fem länder röstade emot – Belarus, Ryssland, Nordkorea, Nicaragua och Syrien. Flera länder lade ner sina röster, bland annat Kina, Indien och Pakistan.

Varnar för tredje världskrig

I samband med gårdagskvällens omröstning upprepade Ryssland sin ståndpunkt om att västvärlden, genom att hjälpa Ukraina, är en ”direkt part av konflikten”.

Alexander Venediktov, biträdande sekreterare i Rysslands säkerhetsråd, varnade även för att Ukrainas Natoansökan riskerar att utlösa ett tredje världskrig.

- Kyiv är väl medvetna om att ett sådant steg skulle innebära en garanterad eskalering mot ett tredje världskrig, sa Venediktov till ryska nyhetesbyrån TASS.

Ukraina har svarat

Ukraina har svarat på Rysslands senaste robotattacker.

Landets armé har utfört 32 attacker mot 25 ryska militära mål, uppger Reuters.

Håller på att förlora

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg har tidigare kommenterat de eskalerande ryska robotattackerna.

Han anser att det är ett tecken på den ryska arméns bekymmer på marken i Ukraina.

– Jag tror att det vi såg i går faktiskt är ett tecken på svaghet, för de kan i verkligheten inte göra framsteg. Ryssland förlorar faktiskt på slagfältet, betonade Stoltenberg på en pressträff i tisdags – dagen efter måndagens ryska terrorbombningar mot infrastruktur och civila mål i Ukraina.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Kraftig attack i Ryssland – 20 000 drabbade

2025 11 08

Ukraina har slagit ut omfattande elnät i en rysk region.

En kraftig attack mot Belgorod Oblast i Ryssland har lett till omfattande strömavbrott och skapat oro bland lokalbefolkningen, rapporterar Kyiv Independent.

Storskalig blackout

– Ukrainska styrkor har genomfört gränsöverskridande räder i Belgorod Oblast, säger regionens guvernör, Vyacheslav Gladkov.

Han uppger även att över 20 000 människor drabbats av strömavbrott under kvällen.

Han meddelar att attacken orsakat strömavbrott i Belgorod och byn Dubove, men att inga personskador rapporterats.

Det ryska Telegram‑kontot Shot rapporterar att staden Belgorod attackerats med flerkanonsrobotar (MLRS) och att rester från avskärmade vapen träffat ett lokalt kraftverk.

LÄS MER: Sverige har bidragit till attacker mot Ryssland

Region nära frontlinjen

Belgorod Oblast gränsar till Ukrainas Sumy, Kharkiv och Luhansk och används ofta som utgångspunkt för ryska attacker mot ukrainskt territorium.

Situationen har förvärrats de senaste veckorna då Ryssland intensifierat attacker mot Ukrainas energiinfrastruktur för att slå mot civila inför vintern.

– Livet i Belgorod är helt enkelt hopplöst, ska en lokal invånare ha sagt i ett samtal som avlyssnats av Ukrainas militära underrättelsetjänst (HUR), med hänvisning till regelbundna drönarattacker och strömavbrott.

Upptrappning av energiattacker

Under gårdagen genomförde Ryssland en massiv drönar- och missilattack mot Kyiv och andra städer.

Ukrainas statsägda energibolag Centrenergo rapporterar att alla landets värmekraftverk (TPP) nu står stilla efter vad som beskrivs som den största ryska attacken mot landets energiinfrastruktur någonsin.

Attacken skadade kritiska anläggningar och ledde till omfattande strömavbrott, vilket förvärrade situationen för miljoner civila som redan drabbats av tidigare ryska angrepp på energisektorn.

Händelsen markerar en ny upptrappning i konflikten, där Ryssland riktar in sig på Ukrainas energisystem för att maximera påverkan på civilbefolkningen inför vintern.

President Volodymyr Zelensky har tidigare varnat att Ukraina kommer att slå tillbaka mot Rysslands energisektor om attackerna fortsätter, då dessa nya skador kan få allvarliga konsekvenser för både uppvärmning och elförsörjning i landet.

LÄS MER: Natochefen varnar Putin – ”Det får aldrig hända”

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Sverige – “värt många miljoner“

2025 11 08

Ett par utanför Stockholm har gjort ett oväntat fynd.

Vad som började som en vanlig fisketur och maskletning slutade i upptäckten av en storslagen medeltida silverskatt som legat nedgrävd i flera hundra år.

Fyndet uppskattas vara värd miljonbelopp, rapporterar SVT.

Sensationellt fynd

En sensommardag gick paret ut för att fiska och gräva efter metmask, men istället slog deras spade i något oväntat.

De hade upptäckt en nedgrävd medeltida skatt.

– Det såg nästan för otroligt ut för att vara sant, säger Arkeologen Richard Grönwall, som kallades till platsen efter fyndet, till SVT.

När skatten grävdes upp visade det sig bestå av 24 000 medeltida mynt och ett och ett halvt kilo andra artefakter, varav omkring 16 000 mynt kommer från Gotland.

LÄS MER: Joe Biden rasande – ”Jag hade ingen aning”

Unikt i Mälarområdet

– I hela Mälarområdet tidigare har det påträffats ungefär 80 stycken. Så det säger någonting om vad det här handlar om, det är väldigt speciellt, säger Grönwall.

Det rör sig om en välbevarad silverskatt från slutet av 1100-talet, baserat på mynt från kung Knut Erikssons tid.

Några av mynten är präglade med texten ”Kanutus”, vilket är Knuts namn på latin. Flera av mynten är ovanliga biskopsmynt, som präglades åt en biskop.

Skatten väger totalt sex kilo och består mestadels av silvermynt, men även av silverringar, hängen och pärlor som alla lagts ned i en kopparkittel.

Fyndet är en av de största samlingarna med medeltida mynt som hittats i området, och det ger ny inblick i handeln och livet under medeltiden i Mälarregionen.

Miljonvärde

Skatten kan vara värd flera miljoner kronor uppger Grönwall, men det exakta värdet kommer att fastställas när mynten analyseras.

– Upphittaren agerade helt korrekt som kontaktade oss på Länsstyrelsen. Enligt kulturmiljölagen är den som hittar ett fornfynd av silver eller ett depåfynd skyldig att erbjuda staten att lösa in det mot betalning, säger Sofia Andersson, antikvarie på Länsstyrelsen i Stockholm.

Forskare planerar nu att studera skatten närmare, och fyndplatsen har skyddats för att säkerställa att inga fler artefakter försvinner innan forskningen är klar.

LÄS MER: Sverige har bidragit till attacker mot Ryssland

Foto: D L Almanzor

Text: Redaktionen