Rysk militär aktivitet nära norska gränsen – Putin inblandad

2022 10 26

Rysslands flotta har inlett en enorm militärövning enbart tio mil från Norges gräns.

Övningen sker i Barents hav utanför Kolahalvön, rapporterar norska Aftenposten.

Deltar gör bland annat Vladimir Putins strategiska kärnvapenstyrkor och robotkryssaren Peter den Store.

– Om det skulle bli stora rörelser här finns det anledning att följa med, säger experten Thomas Nielsen, redaktör för The Independent Barents Observer, till tidningen.

En form av "signalering"

Egentligen är det inte ovanligt att man testar och övar olika vapen i just Barents hav.

Säkerhetsläget i Europa gör dock att det finns all anledning att hålla ett extra öga på den ryska aktiviteten.

– Med tanke på det allmänt spända förhållandet mellan Ryssland och Nato och det pågående kriget i Ukraina är det naturligt att betrakta Rysslands styrkemarkeringar som en form av “signalering”, säger chefsforskare Kristian Åtland vid Forsvarets forskningsinstitutt, FFI, till Aftenposten.

Putin leder övningarna

Kärnvapenövningarna leds av Putin själv, uppger Sky News.

– Försvarsminister Sergei Shoigu sade att Putin hade övervakat övningen, som han sade genomfördes för att öva på att leverera ett “massivt kärnvapenangrepp som svar på fiendens kärnvapenangrepp”, rapporterar kanalen.

Flera syften

Övningen har flera syften, menar Thomas Nielsen.

– Den testar att raketerna fungerar som de ska. Men övningen har naturligtvis en avskräckande effekt i och med att västvärlden och USA kan observera att de ryska kärnvapenmissilerna fungerar, säger han till Aftenposten.

Därmed har även Norges militära underrättelsetjänst i området en viktig roll i sammanhanget.

– Jag gissar att det blir lite övertidspizza på de olika underrättelseanläggningarna i norra Norge framöver, säger Nielsen.

Följer utvecklingen

Motsvarigheten till Försvarsmakten i Norge följer den ryska aktiviteten i de nordliga områdena mycket noga.

– Försvarsmakten har ett nära samarbete med Natoallierade och andra partners för att säkerställa en god gemensam förståelse av situationen, säger Jonny Karlsen, talesperson för norska försvarets operativa högkvarter, till Aftenposten.

– Genom daglig verksamhet med närvaro och övervakning på ytan, i luften, på land och under vatten har norska Försvarsmakten god överblick över all verksamhet i våra närområden.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Rysk storbank varnar – “Kanske inte kan ta oss ur detta”

2025 06 18

En rysk bank går ut med en varning gällande landets ekonomi.

Det är inte bara utmaningar längs med frontlinjen som skapar huvudbry i Kreml.

Ryssland har även ekonomiska problem – landet har under en tid haft det kämpigt med hög inflation och höga räntor.

Samtidigt fortsätter kriget i Ukraina att urholka krigskassan.

Nu går en rysk storbank ut och varnar för utvecklingen, rapporterar oberoende Moscow Times.

Storbanken varnar

Det är storbanken Sberbank som står för varningen.

Rysslands ekonomi riskerar att kylas ned alltför mycket under en utdragen period av höga räntor och kan få svårt att återgå till en tillväxtbana, menas det.

– Det finns en risk för att ekonomin överkyls och att vi kanske inte kan ta oss ur denna svacka, och den fortsatta tillväxten kan bli mycket återhållsam, säger Sberbanks förste vice vd Alexander Vedyakhin.

Svårt att sänka

Inflationstakten i Ryssland är fortsatt hög samtidigt som den saktat ner ordentligt i många västerländska länder det senaste året.

Rysslands centralbank sänkte sin styrränta till 20 procent från historiskt höga 21 procent denna månad.

Sberbanks Vedyakhin menar att centralbanken har en stor utmaning i att sänka räntan ytterligare givet inflationshotet.

– Min känsla är att centralbankens styrränta troligen kan komma att ligga runt 17 procent i slutet av detta år, säger han.

– Jag tror inte att centralbanken kommer att sänka räntan kraftigt eftersom det finns en risk för att inflationen kan stiga igen.

Drygt nio procent

Den årliga inflationen i Ryssland steg till 9,71 procent från den 3 till den 9 juni 2025, jämfört med 9,66 procent en vecka tidigare.

Det uppger ministeriet för ekonomisk utveckling i sin översyn enligt den statliga ryska nyhetsbyrån TASS.

Oljepriset påverkar

Det låga oljepriset som har varit har orsakat ytterligare huvudbry för Kreml i och med att Rysslands ekonomi grundas mycket på försäljning av olja och naturgas.

I samband med kriget mellan Iran och Israel har dock oljepriserna stigit igen.

Läs mer: Redo att slå till stenhårt mot Rysslands ekonomi

Foto: N. Ermilov

Text: Redaktionen

Grundskolan ändras – ”fantastiskt roligt”

2025 06 18

Förskoleklassen försvinner och ersätts med en ny årskurs 1 från och med hösten 2028.

Det har riksdagen beslutat. Under onsdagens omröstning fick regeringen förslag om en tioårig grundskola majoritet i kammaren.

– Det känns fantastiskt roligt att vi äntligen har gått i mål med det här. Med en tioårig grundskola lägger vi mer fokus på grundläggande färdigheter, som att läsa, skriva och räkna, säger skolminister Lotta Edholm (L) efter omröstningen.

– Att utbildningen blir mer likvärdig är verkligen värt att fira, tillägger Edholm.

Förlängs med ett år

Den nya årskurs 1 blir en integrerad del av grundskolan, där årskurs 10 blir den avslutande årskursen. Därmed upphör förskoleklassen som skolform och grundskolan förlängs med ett år.

Undervisningen i årskurs 1 kommer ske utifrån grundskolans ämnen och kursplaner. 

Regeringen anser att en tioårig grundskola ger samtliga elever en mer likvärdig utbildning. Detta eftersom pedagogiken i dag varierar mellan olika förskoleklasser.

Enligt Tidöpartierna liknar undervisningen i vissa förskoleklasser den i grundskolan, men i andra fall präglas den mer av förskolans arbetssätt och metoder.

Den nya ändringen gäller också för anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan. 

– Reformen innebär också att elever med en intellektuell funktionsnedsättning som går i anpassade grundskolan får en sammanhållen väg genom skolsystemet, till skillnad från i dag då den gruppen inte har någon egen förskoleklass, framhåller regeringen.

Forskare kritisk

Ingrid Pramling Samuelsson, seniorforskare vid Göteborgs universitet, är kritisk till den nya ändringen.

– Man slår in öppna dörrar. Vi har ju en tioårig skola, säger hon till Dagens Arena.

– Det är ju egentligen ingen skillnad mellan att kalla det förskola och första klass, men det är de som arbetar med barnen som spelar roll. Man ska inte tappa det som är förskolans kärna, den lek och frihet barn behöver i den åldern.

Foto: Element5 Digital

Text: Redaktionen