Rysk militär aktivitet nära norska gränsen – Putin inblandad

2022 10 26

Rysslands flotta har inlett en enorm militärövning enbart tio mil från Norges gräns.

Övningen sker i Barents hav utanför Kolahalvön, rapporterar norska Aftenposten.

Deltar gör bland annat Vladimir Putins strategiska kärnvapenstyrkor och robotkryssaren Peter den Store.

– Om det skulle bli stora rörelser här finns det anledning att följa med, säger experten Thomas Nielsen, redaktör för The Independent Barents Observer, till tidningen.

En form av "signalering"

Egentligen är det inte ovanligt att man testar och övar olika vapen i just Barents hav.

Säkerhetsläget i Europa gör dock att det finns all anledning att hålla ett extra öga på den ryska aktiviteten.

– Med tanke på det allmänt spända förhållandet mellan Ryssland och Nato och det pågående kriget i Ukraina är det naturligt att betrakta Rysslands styrkemarkeringar som en form av “signalering”, säger chefsforskare Kristian Åtland vid Forsvarets forskningsinstitutt, FFI, till Aftenposten.

Putin leder övningarna

Kärnvapenövningarna leds av Putin själv, uppger Sky News.

– Försvarsminister Sergei Shoigu sade att Putin hade övervakat övningen, som han sade genomfördes för att öva på att leverera ett “massivt kärnvapenangrepp som svar på fiendens kärnvapenangrepp”, rapporterar kanalen.

Flera syften

Övningen har flera syften, menar Thomas Nielsen.

– Den testar att raketerna fungerar som de ska. Men övningen har naturligtvis en avskräckande effekt i och med att västvärlden och USA kan observera att de ryska kärnvapenmissilerna fungerar, säger han till Aftenposten.

Därmed har även Norges militära underrättelsetjänst i området en viktig roll i sammanhanget.

– Jag gissar att det blir lite övertidspizza på de olika underrättelseanläggningarna i norra Norge framöver, säger Nielsen.

Följer utvecklingen

Motsvarigheten till Försvarsmakten i Norge följer den ryska aktiviteten i de nordliga områdena mycket noga.

– Försvarsmakten har ett nära samarbete med Natoallierade och andra partners för att säkerställa en god gemensam förståelse av situationen, säger Jonny Karlsen, talesperson för norska försvarets operativa högkvarter, till Aftenposten.

– Genom daglig verksamhet med närvaro och övervakning på ytan, i luften, på land och under vatten har norska Försvarsmakten god överblick över all verksamhet i våra närområden.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


17 september 2025

UPPGIFTER: Nya högkostnadsskyddet verkningslöst – ”en bluff”

2025 09 18

Regeringen har infört ett högkostnadsskydd på el. 

Högkostnadsskyddet kommer att införas i november 2025 och gälla under hela kommande året.

Det nya skyddet ska gälla om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowatttimme inom ett elområde.

– Det gör skillnad vilka som styr. Vi lägger om energipolitiken för att hushåll och företag ska få stabil el, där och när det behövs, till konkurrenskraftiga priser, framhåller Tidlpartierna i Aftonbladet debatt.

”En bluff”

Nu ifrågasätts det nya högkostnadsskyddet.

Elmarknadsanalytiker Bengt Ekenstierna beskriver det som ”en slags bluff”. Detta eftersom spotpriset inte har varit över 1,5 kr/kWh sedan krisåret 2022. Därför blir det nya högkostnadsskyddet verkningslöst, enligt experten.

– Jag kan inte se något scenario fram till utgången av 2026 som gör att vi hamnar över den gränsen. Man låter väljarna tro att det ska påverka deras plånbok positivt, men i själva verket kommer det inte att förändra något, säger Ekenstierna till DN.

Regeringen har inte kommenterat kritiken.

LÄS MER: Hundratals tvingas lämna svenskt storföretag

Stort stödpaket till hushållen

Regeringen har gått fram med flera åtgärder i höstbudgeten för att stärka hushållens ekonomi.

Här är några av regeringens åtgärder: 

- Sänkt moms på livsmedel från 12 till 6 procent. Förslaget om sänkt matmoms föreslås gälla under perioden 1 april 2026 till 31 december 2027. För en barnfamilj beräknas matkassen bli 6 500 kronor billigare per år.

- Sänkt skatt på arbete och pension genom att jobbskatteavdraget och förhöjda grundavdraget stärks. Förslagen föreslås träda i kraft från och med den 1 januari 2026. 

- Sänkt skatt på sjuk- och aktivitetsersättning. Förslaget föreslås träda i kraft från och med den 1 januari 2026. Förslaget innebär 1 800 kronor per år i sänkt skatt för personer som berörs.

- Sänkt elskatt i hela landet med 9,875 öre (inklusive moms). Förslaget föreslås träda i kraft från och med den 1 januari 2026.

- Sänkta avgifter för förskola och fritidshem inom ramen för maxtaxan. Förslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

- Högkostnadsskydd mot höga elpriser för hushåll under perioden från november 2025 och hela 2026. Högkostnadsskyddet ska gälla om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kr/kWh inom ett elområde. Förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.

LÄS MER: Svenskt företag säljs till USA – för 10 miljarder 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


18 september 2025

Ryssland kan gå i konkurs – krävs bara en sak

2025 09 18

Den ryska krigsekonomin går på knäna, men än så länge lyckas Kreml finansiera sitt anfallskrig mot Ukraina.

Men en åtgärd från väst kan få den ryska ekonomin att kollapsa.

Det menar professorn i nationalekonomi Martin Sandbu, som är ekonomisk kommentator på Financial Times.

Experten framhåller att ett totalförbud mot köp av rysk olja och gas, i kombination med hårda sanktioner mot alla importörer, kan driva Ryssland mot konkurs.

– Om oljeintäkterna stryps kommer det att tippa staten mot konkurs, precis som det gjorde med Sovjetunionen i slutet av 1980-talet, säger Sandbu till Börsen.

”Nu är det dags”

Nationalekonomen uppmanar västvärlden att agera. Han menar att Europa är redo för den kraftfulla åtgärden.

– Nu är det dags. Priserna är låga och Centraleuropa kan försörjas från Italien.

Vidare betonar Sandbu att importen av metaller och gödningsmedel från Ryssland måste upphöra.

– EU måste också slå mycket hårdare mot maskinexport till den ryska vapenindustrin, säger han till tidningen.

Ekonomiskt krig eller krig på marken

Enligt Martin Sandbu står västvärlden inför ett ödesval. Antingen skärper man sanktionerna ordentligt eller väntar ett krig mot Ryssland.

– Västvärlden måste inse att alternativet till att utkämpa ett ekonomiskt krig mot Ryssland i slutändan är att utkämpa ett riktigt krig, om Ukraina inte längre kan hålla Ryssland borta. 

LÄS MER: EU bromsar – skjuter upp sanktioner mot Ryssland

USA ställer krav

USA:s president Donald Trump har meddelat att han är beredd att införa ”massiva sanktioner” mot Ryssland om samtliga Natoländer inför lika hårda sanktioner och stoppar importen av rysk olja.

– Jag är redo att införa massiva sanktioner mot Ryssland när alla Natoländer är överens om att göra samma sak, och när alla Natomedlemmar SLUTAR KÖPA OLJA FRÅN RYSSLAND, har Trump utryckt på sin sociala medieplattform Truth Social. 

LÄS MER: UPPGIFTER: Rysk toppgeneral försvunnen

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen