SVERIGE: Ger besked om högkostnadsskydd

2022 10 27

Regeringen har gett ett första besked om det utlovade högkostnadsskyddet för höga elpriser.

På en pressträff presenterar statsminister Ulf Kristersson (M) tillsammans med energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) och Svenska kraftnäts vd Lotta Medelius-Bredhe "en första byggsten" till ett förslag om ett högkostnadsskydd för höga elpriser.

55 miljarder

Lotta Medel-Bredhe meddelar att Svenska kraftnät avser att använda 55 miljarder för att stödja hushåll, organisationer och företag.

– Vi bedömer att 55 miljarder kronor är lämpligt att betala ut, säger Lotta Medelius-Bredhe på pressträffen.

Vidare meddelar regeringen att inget elstöd kommer att gå till elkunder i norra Sverige som är bosatta i elområde 1 och 2.

Boende i område 3 och 4  kommer däremot att kunna ta del av högkostnadsskyddet. Summan beräknas utifrån områdespriset minus medelpriset, uppger Svenska kraftnäts vd.

– Ungefär fem miljoner konsumenter kommer kunna ta del av ersättningen, säger Lotta Medelius-Bredhe

Innan förslaget blir verklighet krävs ett godkännande från Energimarknadsinspektionen.

Inget besked om när och hur

– Det vi nu ser framför oss är ett elprisstöd som kan avlasta alla elanvändare och som samtidigt inte stimulerar till ökad elanvändning, säger energi- och näringsminister Ebba Busch.

Hon kan inte ge ett besked om när den första utbetalningen kommer att ske.  

– Vi jobbar på så snabbt som möjligt. I november ämnar vi att komma med ett besked om när och hur, säger Ebba Busch och förklarar att det inte handlar om en månatlig ersättning utan om en klumpsumma.

Den 15 november beräknas ansökningsprocessen att vara klar.

– Vi kommer att återkomma under november månad, säger näringsministern.

Foto: Riksdagen resp Svenska Kraftnät

Text: Redaktionen

JUST NU: Rejäl löneökning för svenska folket

2025 06 17

Medianlönen ökar ordentligt i Sverige.

Det visar nya siffror från Statistikmyndigheten, SCB. 

Under 2024 steg medianlönen till 37 100 kronor – en ökning med 4,2 procent jämfört med föregående år.

Uppgången är betydligt högre än industriavtalets märke på 3,3 procent, som fungerar som norm eller riktmärke för övriga branscher på arbetsmarknaden.

Konsumtionen ökar inte

Trots att lönerna ökar fortsätter hushållens att hålla i plånboken.

– Trots ökade reallöner och höjda tullar kan man varken se någon tydlig upp- eller nedgång i konsumtionen under 2025, säger Daniel Lennartsson, statistiker på SCB.

– De senaste fyra veckorna fram till den 8 juni minskade konsumtionen med 0,3 procent jämfört med de fyra veckorna som föregick dessa.

Kritik mot regeringen

Höjningen av medianlönen innebär också att regeringens lönegolv för arbetskraftsinvandring ökar. Den nya siffran innebär att försörjningskravet höjs från 28 480 kronor i månaden till 29 680 kronor.

Regeringen planerar dock att höja lönegolvet från 80 till 100 procent av medianlönen i Sverige, vilket skulle innebära att försörjningskravet för arbetskraftsinvandrare ökar till 37 100 kronor i månaden.

Helt orimligt, enligt arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv.

– Det här är orimlig konsekvens av en ogenomtänkt reformering av systemet kring arbetskraftsinvandring. Nästan varenda bransch i Sverige letar febrilt efter medarbetare med rätt kompetens, säger Amelie Berg, expert på kompetensförsörjning på Svenskt Näringsliv, till Tidningen Näringslivet.

”Långt över de kollektivavtalade nivåerna”

Joakim Wirén, chefsekonom för arbetsgivarorganisationen Gröna arbetsgivare, delar kritiken.

– Regeringen vill gå in i lönebildningen genom att kräva minimilöner i nivå med medianlönen för att ta in arbetskraft utanför EU, och dagens siffror från SCB visar på att detta medför kostnader långt över de kollektivavtalade nivåerna. Kostnader som dessutom ökar för varje år, säger han.

Svarar på kritiken

Regeringen och SD har framhållit att syftet med höjningen av lönegolvet är att personer som redan är i Sverige ska kunna ta de jobb som finns.

– Det finns ingen anledning för Sverige att ha omfattande arbetskraftsinvandring till yrken som saknar särskilda kvalifikationer. Sverige är ett av de länder med högst arbetslöshet inom EU. Utgångspunkten bör således vara att svenska jobb i första hand ska gå till de som bor i Sverige, sade Magnus Persson (SD), arbetsmarknadsutskottets ordförande, när den nya nivån presenterades.

Foto:

Text. Reda

JUST NU: Elon Musk slår tillbaka – delar ”bildbevis” på X

2025 06 17

Elon Musk har anklagats för att använda droger.

I slutet av maj publicerade New York Times en omfattande rapport om techmiljardärens påstådda narkotikamissbruk.

Enligt anonyma källor använde Musk det narkotikaklassade narkosmedlet ketamin dagligen under valkampanjen 2024. Vidare påstås det att han brukat ecstasy, psychedeliska svampar, LSD och det centralstimulerande läkemedlet Adderall.

Efter publikationen har Demokraterna krävt att Trumpadministrationen ska svara på hur mycket kännedom de har om Musks påstådda missbruk.

Vita huset har inte uttalat sig i frågan.

Men nu svarar Elon Musk.

På sitt X-konto delar entreprenören ett foto på ett drogtest. Under bilden skriver han ”lol”.

Testet visar att han testats negativt för ett antal narkotikaklassade preparat – bland annat ketamin som Musk anklagas för att ha brukat i stora mängder.

”Jag provade”

Musk har tidigare berättar att han har fått ketamin utskrivet för att behandla depression.

Samtidigt har techmiljardären bestämt förnekat att han använt illegala droger.

– För att vara tydlig: Jag tar INTE droger! New York Times ljuger som fan, skrev han på X efter tidningens publicering.

I samma inlägg berättade Musk att han tagit ketamin, vilket han tidigare också har bekräftat.

– Jag provade receptbelagd ketamin för några år sedan och berättade det, så det är ingen nyhet. Det hjälper en att ta sig ur mörka mentala hål, men jag har inte tagit det sedan dess.

LÄS MER: UPPGIFTER: Musk måltavla för Putin – på grund av sex och droger

Se bilden här

Här är bilden på drogtestet som Musk delat på X:

Foto: Official White House Photo by Molly Riley resp X

Text: Redaktionen