SVERIGE: Glädjechock för hela landet

2022 10 28

Kraftigt elprisras i hela Sverige väntas till helgen.

Under morgondagen, lördag, kan svenska folket se fram emot ett elpris på blott 16 öre per kilowattimme (kWh).

Det rapporterar Aftonbladet med hänvisning till elbörsen Nordpool.

Tidningen skriver också att priset är ovanligt lågt, även i förhållande till att elpriserna generellt går ned under helgerna.

Blåsigt väder

Precis som när elpriset sjönk kraftigt i början av månaden förklaras raset även den här gången av blåsigt väder, skriver Aftonbladet med hänvisning till nyhetsbyrån TT.

Ytterligare ett glädjebesked är att hela oktober ser ut att bli billigare än motsvarande månad förra året. 

Att gaspriserna i Europa fallit tillbaka är utöver vinden också en faktor som spelar roll, någonting som skedde redan i början av förra månaden.

– Gaspriset fortsätter att falla tillbaka och är nu på lägre nivåer än innan Ryssland stoppade leveranserna till Europa, rapporterade Dagens industri den 8 september.

Följdes upp av varning

Dagens glädjebesked är betydligt kraftigare än det som Nordpool kunde kommunicera 9 oktober, då elpriset föll till 32 öre per kWh.

Även då kostade elen lika mycket i samtliga fyra elområden i Sverige.

Det beskedet följdes emellertid upp av en varning av Vattenfalls vd Anna Borg.

– Priserna kommer att vara fortsatt höga och fortsatt volatila, sade hon till SVT och syftade på de förväntade kostnaderna inför kommande vinter.

Besked om högkostnadsskydd

Igår kunde regeringen ge besked om det efterlängtade högkostnadsskyddet för höga elpriser.

Svenska Kraftnäts vd Lotta Medelius-Bredhe meddelade då att man avser att använda 55 miljarder för att stödja hushåll, organisationer och företag.

– Vi bedömer att 55 miljarder kronor är lämpligt att betala ut, uttryckte hon på en presskonferens tillsammans med statsminister Ulf Kristersson (M) och energi- och näringsminister Ebba Busch.

Stödet är riktat till boende i södra Sverige som är det område som drabbats hårdast.

Sågas av experter

Tunga ekonomer sågar dock regeringens åtgärd, rapporterar Aftonbladet.

– Att skick ut 55 miljarder till hushållen är väldigt kraftfullt – det är inte vad vi behöver nu, säger ekonomiprofessorn John Hassler, som menar att stödet kan orsaka fler problem än det löser.

Huvudargumentet är att elstödet blir som att "slänga bensin på inflationselden".

– Det är det som blir dumt med en klumpsummelösning. Det blir pengar som kanske bara leder till konsumtion och kan driva upp efterfrågan, vilket betyder att räntor behöver höjas mer. Riksbanken har räknat med ett elprisstöd så i nuläget ändrar inte detta vår bedömning av Riksbankens räntebana, säger Christina Nyman, chefsekonom på Handelsbanken, till tidningen.

Foto: N.Tho.Duc

Text: Redaktionen


Rysk bro sprängs i luften

2026 06 23

Ukrainas specialoperationsstyrkor (SSO) har förstört en viktig järnvägsbro på den ryskockuperade Krymhalvön.

Järnvägsbron går över den Norra Krymkanalen – en 40 mil lång vattenkanal som leder vatten från floden Dnepr till Krym.

Nu har den strategiskt viktiga järnvägsbron sprängts i bitar.

– Vi har en brådskande officiell uppdatering: järnvägsbron över Norra Krymkanalen på Krym finns inte längre, framhåller SSO i ett uttalande på Telegram. 

De ukrainska specialstyrkorna hintar om att fler broar kommer att förstöras.

– Den första är borta, lyder uttalandet.  

– Vi fortsätter att förstöra fiendens militära logistik och minska dess offensiva och defensiva potential.

Stort bakslag

Broarna över den Norra Krymkanalen är viktiga för Rysslands krigföring. De fyller en militär och logistisk funktion eftersom de används för att transportera trupper, ammunition och bränsle mellan Krym och andra ryskockuperade områden i Ukraina.

SSO beskriver elimineringen av järnvägsbron som ett betydande bakslag för den ryska militären.

– Det var en strategisk militär och logistisk livsnerv för ockupanterna. Bron ingick i en transportkorridor för förflyttning av gods, resurser och militär utrustning i två viktiga riktningar: från Ryska federationens territorium via Krym samt inom halvön för att upprätthålla den militära infrastrukturen på Krym.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Uppgifter: Kan attackera jättebron

De senaste veckorna har Ukraina intensifierat sina attacker mot Krymhalvön och närliggande områden.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare är upptrappningen en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga Kjertbron, som förbinder Krym med det ryska fastlandet.

LÄS MER HÄR: UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

Foto: Ukrainas specialoperationsstyrkor SSO

Text: Redaktionen


Flera tecken visar – nytt land går in i Ukrainakriget

2026 06 23

Officiellt har Belarus diktator Alexandr Lukasjenko förnekat att landet planerar att ansluta sig till Rysslands anfallskrig i Ukraina.

– Inga militära åtgärder bör förväntas från Belarus, sade diktatorn förra veckan.

Nu hävdar den exilbaserade oppositionen i Belarus att Lukasjenko bluffar.

Enligt oppositionen finns flera tecken på att Belarus är på väg att gå in i kriget.

En list med dessa signaler har överlämnats till Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, rapporterar Kyiv Independent.

Många signaler

Enligt rapporten finns det flera tecken på att Belarus förbereder sig för krig.

Bland annat lyfts följande fram: 

- Grundlagsändringar som har upphävt Belarus status som en kärnvapenfri och neutral stat.

- En fördubbling av antalet kontraktsanställda soldater.

- En femdubbling av de militära utgifterna i statsbudgeten.

- En ökad militarisering av samhället, inklusive av barn och vuxna.

Tillåter ”förebyggande anfall”

I rapporten noteras det att Belarus antog en ny militärdoktrin 2024 som officiellt tillåter förebyggande anfall som svar på ett "överhängande hot".

– Belarus har upphört att vara ett neutralt och kärnvapenfritt land, skriver oppositionen.

ANDRA LÄSER: Ukrainsk bataljon har slagit nytt rekord i kriget

Stödjer Ryssland och har kärnvapen

Belarus stödjer den ryska invasionen av Ukraina, men diktaturen har inte skickat trupper till striderna.

I början av kriget tilläts ryska styrkor rycka fram mot Kyiv från belarusiskt territorium. Offensiven misslyckades dock och de ryska trupperna tvingades dra sig tillbaka.

Under krigets gång har Belarus mottagit ett dussintals taktiska kärnvapen från Ryssland.

De ryska massförstörelsevapnen har utplacerats i olika delar av landet, enligt Lukasjenko.

Efter utplaceringarna har ryska och belarusiska trupper genomfört flera gemensamma kärnvapenövningar.

LÄS OCKSÅ: Putins missilfabrik under attack 

Foto: President of Belarus Office

Text: Redaktionen