JUST NU: Flera svenskar utvisas från Norge

2022 10 30

Det står nu klart att det var väldigt få norska nazister inblandade i oroligheterna i Oslo igår.

Turbulenta scener ägde rum i centrala Oslo i går lördag när nazister vägrade att lyda polisens order i samband med en olaglig marsch.

En felaktig bild

Det blev våldsamheter när polisen och nazisterna från Nordiska Motståndsrörelsen drabbade samman och scenerna kablades snabbt ut i Norges statstelevision.

Det står nu klart att hela 35 personer greps av polisen – men den bilden som var lätt för förbipasserande att få, nämligen att det rördes sig om norska nazister – visar sig nu till övervägande del vara felaktig.

Bara 4 av 35 var norrmän

– En stor majoritet av de som blev arresterade, 31 personer var svenska och danska medborgare, rapporterar NRK.

Och de allra flesta var från Sverige, enligt uppgifter i norska Filter.

Av de 35 personerna som greps var endast 4 personer norrmän.

Kommunledningen i Norge rasar nu mot de svenska nazisterna.

Breiviks massmord och terror

– Oslo har sina sår, sina minnen om vad nynazister har gjort, säger Oslos kommunalråd och borgmästare Raymond Johansen från Arbeiderpartiet, till NRK.

Han lyfter fram Anders Behring Breiviks terrordåd och massmord på 77 norrmän på Utöya i Oslo och vid Oslos regeringskvarter den 22 juli 2011.

Oslos borgmästare framhåller till NRK att nazisterna inte tar avstånd från Breiviks terrordåd.

– Det är viktigt att ta avstånd från deras målsättningar som inte är förenliga med målsättningarna i en demokrati, säger han.

Inte välkomna i Oslo

Borgmästaren betonar att nazisterna inte är välkomna i Oslo.

– På grund av att de sprider hat. De vill uppenbart piska upp rört vatten, säger borgmästaren som syftar på att det redan råder osäkra tider vilket inte får utnyttjas på ondskefulla sätt.

Han riktar hård kritik mot de svenska nazisterna.

– Denna rörelsen är inte stark nog i Norge och därför har man med sig svenskar och danskar för att kunna genomföra en sådan här demonstration.

Böter och utvisning

Borgmästaren anser att det är positivt att Nordiska Motståndsrörelsen är svag i Danmark.

– Samtidigt är det väldigt skrämmande och negativt att de samlar sig på detta sätt och att utlänningar  svenskar och danskar – kommer hit för att sprida denna propaganda, säger han till NRK.

De svenska nazisterna sitter kvar i arresten i Oslo på söndagen.

– Utlänningarna får böter för brott mot polisens order, säger polisadvokat Agne Klem.

– De får en bot på 6 000 kronor och de blir utvisade ur landet, säger han.

Text: Redaktionen


16 sep 2015

Ny typ av fartkamera i Sverige – nu kommer man inte undan

2025 09 16

Trafikverket växlar upp för att stärka säkerheten ute på landets vägar.

Redan idag finns det omkring 2 500 trafiksäkerhetskameror, ofta kallade fartkameror, runtom i Sverige.

Enligt Trafikverket bidrar kamerorna till sänkt hastighet och räddar liv.

– Trafiksäkerhetskamerorna i landet räddar närmare 30 liv per år och fler än 70 personer per år från att bli allvarligt skadade i trafiken. Vi vill inte att någon ska behöva åka fast för fortkörning, men vi gör allt vi kan för att människor inte ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken, säger Jonas Nygren från myndigheten, i ett uttalande.

Ny typ sätts upp

I dagarna gav Trafikverket besked om att fler kameror är på väg ut. Den här gången i Småland.

Men en av kamerorna sticker ut. Det handlar nämligen om en ny typ, rapporterar SR.

Det nya är att den tar ännu skarpare bilder och lättare upptäcker hastighetsöverträdelser vid exempelvis omkörningar.

Nu ska det med andra ord bli svårare att komma undan jämfört med vad det varit tidigare.

Kameran som nu testas ska placeras på väg 151 mellan Hestra och Värnamo. 

LÄS OCKSÅ: Höjer hastigheten till 150 km/h – först i hela EU.

Prioriterar landsbygden

Enligt Trafikverket kommer många av de nya kamerorna som sätts upp att prioriteras på vägarna ute på landsbygden. Där vet myndigheten att många kör för fort.

Kamerorna placeras på vägar med mycket trafik, höga hastigheter och hög olycksrisk. Alla kameror placeras synligt. I varje kamera finns ett system som mäter fordonets hastighet med hjälp av radar, framhäver Trafikverket.

LÄS MER: Viktigt polismeddelande till alla som kör bil – gäller hela veckan

Avlivar myten

Det har länge florerat rykten om att fartkamerorna till stor del står avstängda. Trafikverket har tidigare hävdat att det inte stämmer.

– Endast de som kör för fort fotograferas och registreras. Alla kameror är direktkopplade till Polisen och fungerar både dag och natt, under hela året.

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen


16 sep 2015

Inte hänt sedan 90-talet – krisdrag från Ryssland

2025 09 16

Ryssland tar till ett nytt krisdrag för att försöka kringgå västerländska sanktioner.

För första gången sedan 1990-talet har Ryssland infört traditionell byteshandel i den ryska utrikeshandeln.

Exempelvis byts vete mot kinesiska bilar och linfrön mot byggmaterial.

– Kinesiska banker är rädda för att hamna på sanktionslistor, under sekundära sanktioner, så de accepterar inte pengar från Ryssland, säger en källa inom betalningsmarknaden till Reuters.

25 000 sanktioner

Ryssland har under de senaste åren förstärkt sina band med Kina. Även Indien tillhör länderna som diktaturen handlar mest med.

Att Putinregimen nu återinfört byteshandel visar hur mycket kriget i Ukraina har “förvrängt” handelsrelationerna för ett land som är världens största producent av naturresurser, framhåller Reuters.

Totalt har västvärlden och dess allierade infört över 25 000 sanktioner mot Ryssland till följd av den olagliga invasionen av Ukraina.

Utåt sett har diktatorn Vladimir Putin påstått att den ryska ekonomin ändå är i toppslag.

Men.

– Framväxten av byteshandel är ett symtom på avdollarisering, sanktionstryck och likviditetsproblem bland partners, säger Maxim Spassky, sekreterare för generalrådet för den rysk-asiatiska unionen för industrialister och entreprenörer, till nyhetsbyrån.

LÄS MER: ”Värsta sedan krigsstarten” – Ryssland pressas rejält

Orsakade kaos på 90-talet

Ryssland har bekräftat att byteshandel nu sker. Det påstås dock att antalet transaktioner är “obetydligt” jämfört med det totala antalet utrikeshandelsavtal.

– Byshandelstransaktioner inom utlandet möjliggör utbyte av varor och tjänster med utländska företag utan behov av internationella transaktioner, uppges det stå i ett dokument från ryska finansdepartementet som Reuters har tagit del av.

När byteshandel infördes på 1990-talet efter att Sovjetunionen fallit orsakade det kaos på marknaden, bland annat på grund av svårigheter att fastställa varornas värde.

På den tiden var det brist på kontanter, gigantisk inflation och upprepade devalveringar som drev på byteshandeln.

LÄS MER: Putin på väg att beslagta miljarder

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen