SVERIGE: Trippla väderrekord i sikte

2022 10 31

Det uppger SMHI i ett pressmeddelande.

I slutet av oktober var det fortfarande meteorologisk sommar i söder.

Rekordvärme uppmättes i Kristianstad den 28 oktober. Då visade temperaturmätaren 19,5 grader.

Om inget speciellt händer under natten kommer medeltemperaturen för oktober bokföras som ett nytt värmerekord.

Ytterligare ett rekord

Men det är inte det enda rekordet som kan slås. Hösten ser ut att anlända rekordsent till Sveriges sydligaste landskap. Det tidigare rekordet är från den 5 november 2014.

– Det är lite ovanligt faktiskt, säger Henrik Reimer, meteorolog på SMHI, till SR Ekot.

Fem dygn i följd

Den meteorologiska definitionen av höst är att dygnsmedeltemperaturen ska vara sjunkande och lägre än 10,0 plusgrader men högre än 0,0°, enligt SMHI:s definition.

– Om dygnsmedeltemperaturen är lägre än 10,0°C fem dygn i följd, säger vi att hösten anlände det första av dessa dygn, framhåller väderinstitutet.           

Vintern var sen i norra Sverige

Norra Sverige har också präglats av ovanligt höga temperaturer under oktober.

– Vinterns ankomst i norra Sverige var senare än normalt. Först den 14 oktober anlände den meteorologiska vintern till högfjället där stationerna Tarfala och Stekenjokk var först att rapportera fem dagar i följd med vintertemperaturer, uppger SMHI.

Inte förrän den 24 oktober inkom rapporter om temperaturer som uppmätte 10 minusgrader eller lägre.

Fakta svenska väderrekord

• Den högsta temperatur som uppmätts i Sverige är 38 grader. Denna temperatur har uppnåtts två gånger, första gången i Ultuna den 9 juli 1933 och andra gången i Målilla den 29 juni 1947.
• Den lägsta temperaturen som uppmätts i Sverige är 52,6 minusgrader i Vuoggatjålme den 2 februari 1966.
  Sedan tidigare finns även en notering på 53 minusgrader som uppmättes i Malgovik (Vilhelmina) den 13 december 1941 på en privat termometer som i efterhand kontrollerades vid SMHI.
• Källa: SMHI

Foto: J. Stewart

Text: Redaktionen

Ändrade inkomstregler för unga svenskar – från 1 januari

2025 09 18

Det handlar om studenter med studiemedel.

Från och med 1 januari 2026 höjs fribeloppet.

Det innebär att studenter får ha en högre inkomst utan att det påverkar studiemedlet.

– Fribeloppet höjs vilket innebär att en studerande med fullt studiemedel under 20 veckor kan tjäna cirka 114 676 kronor varje halvår, uppger CSN.

Det resulterar i att en studerande kan ha inkomster på omkring 19 100 kronor i månaden utan att studiemedlet påverkas.

Högre studiemedel från årsskiftet  

Förutom att fribeloppet höjs, så kommer också studiemedlet höjas från årsskiftet.

En studerande med fullt studiemedel får då 13 592 kr för fyra veckors studier.

Regeringen fastställer varje år ett prisbasbelopp.

Prisbasbeloppets nivå räknas fram utifrån det allmänna prisläget och används för att beräkna ett flertal ersättningar och bidrag i Sverige.

Studiemedlet är ett av dem.

Prisbasbeloppet 2026

Nu har regeringen fastställt prisbasbeloppet för 2026 till 59 200 kronor.

Den höjningen speglar alltså av sig också i nivåerna för studiemedlet.

– Bidraget höjs med 28 kronor, och lånet med 64 kronor. Tilläggslånet och tilläggsbidraget höjs också, uppger CSN.

LÄS MER: Helt nya pengar kan införas i Sverige – besked på gång 

Förändringen sker automatiskt

Höjningen kommer ske automatiskt för den som har ett beslut om studiemedel.

Studiebidraget för gymnasieungdomar beslutas av riksdagen, och ligger i dagsläget på 1 250 kronor.

Det påverkas inte av basprisbeloppet.

Fakta: Studiemedel

- Studiemedlet kallas det bidrag och lån som ges för studier och som de allra flesta på universitet och högskola tar.

- Det är regeringen som bestämmer vid vilka läroanstalter och utbildningar som studerande kan få studiestöd.

- Under 2024 fick 530 000 personer studiemedel.

- Under 2024 betalade CSN ut totalt 43,9 miljarder kronor i bidrag och lån. Av detta var 16 miljarder bidrag och 27,9 miljarder lån.

Källa: CSN

LÄS MER: Helt nya pengar kan införas i Sverige – besked på gång 

Foto: Eliott Reyna

Text: Redaktionen