SVERIGE: Trippla väderrekord i sikte

2022 10 31

Oktober kan bli rekordvarm och hösten kan anlända rekordsent till södra Sverige.

Det uppger SMHI i ett pressmeddelande.

I slutet av oktober var det fortfarande meteorologisk sommar i söder.

Rekordvärme uppmättes i Kristianstad den 28 oktober. Då visade temperaturmätaren 19,5 grader.

Om inget speciellt händer under natten kommer medeltemperaturen för oktober bokföras som ett nytt värmerekord.

Ytterligare ett rekord

Men det är inte det enda rekordet som kan slås. Hösten ser ut att anlända rekordsent till Sveriges sydligaste landskap. Det tidigare rekordet är från den 5 november 2014.

– Det är lite ovanligt faktiskt, säger Henrik Reimer, meteorolog på SMHI, till SR Ekot.

Fem dygn i följd

Den meteorologiska definitionen av höst är att dygnsmedeltemperaturen ska vara sjunkande och lägre än 10,0 plusgrader men högre än 0,0°, enligt SMHI:s definition.

– Om dygnsmedeltemperaturen är lägre än 10,0°C fem dygn i följd, säger vi att hösten anlände det första av dessa dygn, framhåller väderinstitutet.           

Vintern var sen i norra Sverige

Norra Sverige har också präglats av ovanligt höga temperaturer under oktober.

– Vinterns ankomst i norra Sverige var senare än normalt. Först den 14 oktober anlände den meteorologiska vintern till högfjället där stationerna Tarfala och Stekenjokk var först att rapportera fem dagar i följd med vintertemperaturer, uppger SMHI.

Inte förrän den 24 oktober inkom rapporter om temperaturer som uppmätte 10 minusgrader eller lägre.

Fakta svenska väderrekord

  • Den högsta temperatur som uppmätts i Sverige är 38 grader. Denna temperatur har uppnåtts två gånger, första gången i Ultuna den 9 juli 1933 och andra gången i Målilla den 29 juni 1947.
  • Den lägsta temperaturen som uppmätts i Sverige är 52,6 minusgrader i Vuoggatjålme den 2 februari 1966.
    Sedan tidigare finns även en notering på 53 minusgrader som uppmättes i Malgovik (Vilhelmina) den 13 december 1941 på en privat termometer som i efterhand kontrollerades vid SMHI.
  • Källa: SMHI

Foto: J. Stewart

Text: Redaktionen


JUST NU: Historisk upptäckt om extremvärmen

2025 07 14

De senaste 15 åren har jorden värmts upp snabbare än väntat.

Sedan länge har det varit välkänt att mer koldioxid i atmosfären påskyndar den globala uppvärmningen.

Därför har utvecklingen i exempelvis Östasien förbryllat många forskare. Flera länder – inklusive Kina – har infört kraftfulla åtgärder mot luftföroreningar, vilket har lett till renare luft.

Trots det har världen blivit 0,28 grader varmare det sedan 2010. En betydligt kraftigare ökning jämfört med föregående decennier. I genomsnitt har jorden blivit cirka 0,18 grader varmare varje decennium sedan 1970.

– En av de stora frågorna inom klimatforskningen under de senaste 10–15 åren är varför den globala uppvärmningen verkar accelerera, säger klimatforskaren Bjørn Samset till NRK.

Här är svaret

Nu har forskarna löst mysteriet.

En studie, som publicerats i tidskriften Nature, visar att den renare luften har en oväntad baksida.

Enligt ledande klimatforskare bidrar minskade luftföroreningar till att påskynda den globala uppvärmningen. Detta eftersom partiklar som tidigare dämpade solens strålar har försvunnit från luften.

– Partiklarna blockerar en del av solstrålningen. Man kan föreställa sig en dag med mycket luftföroreningar – då är hela himlen grå. Solstrålarna hindras från att nå marken. Det gör marken lite svalare. Det blir som ett stort solskydd, säger Bjørn Samset som är en av forskarna bakom studien.

”Pusslet börjar falla på plats”

I studien kan forskarna visa att temperaturökningen sammanföll med den kraftiga minskningen av luftföroreningar i Östasien, främst i Kina.

I slutet av 2000-talet började kinesiska myndigheter införa kraftfulla åtgärder för att minska luftföroreningarna i landet.

Efter 15 års ansträngningar är luftföroreningarna nere på en relativt normal nivå – något som borde bidra till att bromsa in den globala uppvärmningen framöver.

– Pusslet börjar falla på plats, så vi hoppas att det här betyder att jorden inte permanent har börjat värmas upp snabbare. Det är faktiskt lite positiva klimatnyheter, säger Bjørn Samset till NRK,

Foto: Geralt 

Text: Redaktionen


FORSKARE FÖRBRYLLADE: Mystiska uppgifter om jorden

2025 07 14

Något oväntat har hänt med jordens rotation.

De senaste åren har jorden roterat snabbare än vanligt, vilket resulterat i ovanligt korta dygn.

Det rör sig om ett tydligt trendbrott.

För omkring 1,4 miljarder år sedan var dygnen betydligt kortare, ett år bestod av ungefär 490 dygn. Sedan dess har planeten succesivt börjat snurra långsammare och dygnen har blivit längre.

Fram tills nu.

De senaste fem åren har rotationen accelererat, rapporterar tidningen Time and Date.

Sedan 1950-talet har forskare mätt dygnens längd med så kallade atomklockor. I fjol uppmättes det kortaste dygnet sedan mätningarna startade – 1,66 millisekunder kortare än det vanliga 86 400-sekunders dygnet.

– Ingen förväntade sig detta, säger Leonid Zotov, expert på jordrotation vid Moskvas statsuniversitet, till tidningen.

– Orsaken till accelerationen kan inte förklaras. 

Teorin: Något inuti jorden

Forskarna har inte kunnat fastställa vad som orsakar den plötsliga accelerationen.

Men det saknas inte hypoteser.

– De flesta forskare tror att det är något inuti jorden som påverkar. Havs- och atmosfärmodeller förklarar inte denna acceleration, säger Leonid Zotov.

Experten konstaterar att tidigare tecken tvärtemot har antytt att jordens rotation skulle bromsa in ytterligare.

– Framtiden får utvisa om det stämmer, säger han.

FAKTA: Jordens dygn

- Hur långt ett dygn varar på jorden styrs ju, som de flesta vet, av tiden det tar för jorden att rotera runt sin egen axel. Dygnets längd beror på i vilken hastighet som jorden snurrar.   

- Det har visat sig att jordens rotation normalt sett tar cirka 86 400 sekunder, vilket alltså motsvarar ett jorddygn. Tiden för ett dygn har varit anmärkningsvärt konsekvent, trots att den då och då varierat något.

- Efter att atomuret uppfanns och togs i bruk för drygt 70 år sedan, har man kunnat mäta tiden mycket mer exakt. Ett dygn kan sedan dess mätas ner till millisekunden.  

Källa: Rymdstyrelsen

Foto: PIRO4D

Text: Redaktionen