Senaste nytt om elprisstödet

2022 11 02

Plånboken med elstödspengar är sannolikt tömd, vilket ökar kritiken mot regeringens stödutformning.

När regeringen häromdagen lovade elprisstöd för 55 miljarder kronor var det många företag och privatpersoner som drog en lättnadens suck. Men när det stod klart att stödet bara gällde södra Sverige och var att betrakta som retroaktivt började kritiken komma.

För, för den som hoppas på mer för den kommande hösten och vintern då elpriserna förväntas nå rekordnivåer, blir besviken. Det mesta talar för att plånboken för elstöd är tömd.

Svenska hushåll och företag kan inte räkna med något ytterligare stöd.

–  Nu levererar vi ut de pengar som vi har tillgängligt, med vissa marginaler. Ytterligare stöd kräver i så fall en annan finansiering, säger Peter Wigert, finansdirektör på Svenska kraftnät, enligt SvD med hänvisning till nyhetsbyrån TT. 

M-kritik från Skåne

Det har inte minst fått högerpolitiker i Skåne att reagera:

– Vi tillsammans med många Skånemoderater lovade skåningarna att en röst på Moderaterna skulle innebära att ett högkostnadsskydd skulle komma på plats redan i vinter, framhåller fyra M-företrädare i en debattartikel i Expressen.

Och, tillägger man:

– Vi förväntar oss att vår nya statsminister och regering håller det löftet.

Finns poänger i stödet, men …

De fyra M-debattörerna understryker också poängen med stödet:

– Tolka oss rätt. Vi är glada över de många tusenlappar som skånska hushåll och företag nu kommer att få för att kompensera för de höga elpriserna som orsakats av Putins krig och nedläggningen av kärnkraften, understryker man.

Men tillägger man frustrerat:

–  Däremot finns det flera saker som både oroar oss och gör oss besvikna. 

Det var förra veckan som statsminister Ulf Kristersson och näringsminister Ebba Busch på en presskonferens lade fram hur elstödet hade utformats. Hur mycket respektive elkund får avgörs av hur mycket el man använt och hur dyr den varit. På frågan om hur mycket det kan bli hintade Lotta Medelius-Bredhe chef på Svenska Kraftnät, när hon på pressträffen sa:

– En grov bild. En villa som drar 20 000 kilowattimmar i elområde fyra, 16 000 kronor.

Kritik på flera punkter

Omgående sköt kritiker in sig på dels att det var retroaktivt, dels att det bara gällde elområde 3 och 4, dels att samtliga ministrar i den nya regeringen bor i de områdena.

– Det finns en risk att det spär på en polarisering mellan norra och södra Sverige, som jag inte tror är bra, påpekade Terese Bengard, verksamhetschef på Hela Sverige ska leva, för TV4.

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Klassisk dryck plockas bort – butikskedjor säger nej

2025 05 09

Sveriges kanske mest klassiska läsk är numera en utmaning att hitta i butikerna.

Detta trots ett kraftigt uppsving för intresset de senaste månaderna.

"Valt att plocka bort"

Drycken det handlar om är Cuba Cola, klassikern från 1953 som även var Sveriges första cola på läskmarknaden. Först efter lanseringen kom den amerikanska bjässen Coca-Cola till svenska butiker.

Men idag är det få som erbjuder Cuba Cola i sortimentet.

Flera butiker har plockat bort kultläsken, rapporterar Dagligvarunytt.

– Vi gör allt vi kan för att hjälpa konsumenter att hitta Cuba Cola i butik. Dock har flera dagligvarukedjor valt att plocka bort Cuba Cola ur sortimentet på grund av tidigare låg rotation för Cuba Cola, säger Annika Svensson, chef för externa relationer på Spendrups som tog över läsken 2020, till tidningen.

Hon tillägger att man på grund av ovanstående behövt skära ned på sortimentsbredden.

– Cuba Cola finns i dag inte alltid i handeln i de förpackningar som konsumenter önskar – vilket såklart är beklagligt. Får vi förbättrade listningar hos kedjorna så har vi kapaciteten att lösa det. 

Vanlig missuppfattning

Trots sitt namn har Cuba Cola ingenting med landet Kuba att göra.

Syftet när läsken kom fram på 50-talet var att ge varumärket “en exotisk och internationell känsla”.

– Det kändes trist med svensk cola, trots att den alltså är svensk. Borås Cola låter till exempel lite mindre spännande än Cuba Cola, framhåller företaget om namnet.

En annan vanlig missuppfattning är att drycken skulle ha kopplingar till vänsterpolitik.

– Nej, varumärket har inga kopplingar till politik oavsett läger. Däremot sägs det att många trodde att varumärket hade vänstersympatier under 70-talet med tanke på landet Kuba och dess politik, förklarar Cuba Cola.

Hade höga ambitioner

För fem år sedan köptes Cuba Cola upp av Spendrups. Ambitionen var då att “skaka om den svenska läskmarknaden och pigga upp svenska konsumenter”.

– Cuba Cola är ett varumärke med stor potential, många känner till varumärket men få kanske vet att det var Sveriges första cola. I och med köpet av Cuba Cola vill vi varsamt förädla och utveckla denna nationalklenod till en modern klassiker, sade Anna-Stina Hallberg, då marknadschef och numera marknadsdirektör på Spendrups, i ett uttalande i samband med uppköpet 2020.

I samband med att bojkotter mot amerikanska varor fått uppmärksamhet under våren har ett nyfunnet intresse visat sig för drycken.

Läs mer här: “Explosionsartat intresse" för Cuba Cola – istället för Coca-Cola och Pepsi

Foto V. Caricatte resp S. Hamal

Text: Redaktionen

Danmark har läxat upp USA

2025 05 09

Enligt uppgifter till The Wall Street Journal avser USA att öka spionaget mot Grönland, som tillhör det danska kungariket.

Uppgifterna har väckt starka reaktioner i Danmark. Den danska underrättelsetjänsten, PET, har konstaterat att det föreligger ett ökat hot om spionage efter att artikeln publicerats.

Nu har Danmark kontaktat USA.

Det bekräftar statsminister Mette Frederiksen.

– Det här är rykten i en internationell tidning, och som ni vet har vår utrikesminister redan haft ett samtal med USA. Självklart kan man inte spionera på en allierad, säger hon enligt nyhetsbyrån Ritzau.  

Danmarks utrikesminister Lars Løkke Rasmussen betonar att den danska regeringen har varit mycket tydlig i sin kommunikation.

– Det avgörande är att vi signalerat mycket tydligt till amerikanerna att kungarikets interna angelägenheter är kungarikets interna angelägenheter. Vi betraktar oss inte bara som en nära allierad till USA, vi är en nära allierad. Och därför kan vi naturligtvis inte tolerera om folk börjar spionera på varandra, säger han enligt TV2.

Utrikesministern betonar att det danska budskapet förmedlats till  den tillförordnade amerikanska ambassadören i Danmark, Jennifer Hall Godfrey, och att detta budskap nu sprids vidare i Washington.

Hotbild kvarstår

USA:s president Donald Trump har vid flera tillfällen framhållit att han vill se Grönland som en del av USA. Presidenten har dessutom vägrat att utesluta användning av militärt våld för att ta kontroll över världens största ö.

– För den nationella säkerhetens skull och för friheten i hela världen anser USA att ägande och kontroll av Grönland är av största vikt, har Trump utryckt på sin sociala medieplattform Truth Social.

USA har i dag en stor militär närvaro på Grönland. År 1951 ingicks ett försvarsavtal med Danmark som gav USA en betydande roll i försvaret av territoriet, inklusive rätten att bygga och upprätthålla militärbaser.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen