JUST NU: Riktar skarp kritik mot regeringens Natohantering

2022 11 07

– Vi tycker att det finns en tvivelaktighet och problematik när det gäller dem som skadar vårt förhållande till Turkiet. Det är viktigt att man klargör att det inte kommer att finnas några tvivelaktiga kontakter och det får inte finnas någon osäkerhet i det här samröret, sa den nytillträdde utrikesministern i SR Ekots Lördagsintervju. 

YPG och PYD har tidigare stöttats av Sverige. Organisationerna har även länge varit Nato och USA:s allierade i kampen mot terroristorganisationen IS i Syrien.

"Inget nytt"

Statsminister Ulf Kristersson (M) backade upp Tobias Billströms uttalande.

I en intervju i TV4:s Nyhetsmorgon betonade han att utrikesministerns besked inte är ”något nytt”. Avståndstagandet från de kurdiska organisationerna är en del av avtalet mellan Sverige, Finland och Turkiet, betonade statsministern.

– Det finns en för nära koppling mellan de här organisationerna och PKK som är en terrorlistad organisation av EU för att det ska vara bra för relationen mellan oss och Turkiet. Vi ska inte ha politiska samarbeten med organisationer som står så nära PKK, sa Kristersson till TV4.

Kritiken: Följer inte överenskommelsen

Magdalena Andersson (S) var statsminister när Sverige undertecknade avtalet med Turkiet.  

Hon anser att regeringen på ett olämpligt sätt går längre än vad överenskommelsen kräver, rapporterar DN.

– Det Billström sade i Lördagsintervjun är ingenting som följer av den överenskommelsen. I den står ingenstans att man ska ta avstånd från de organisationerna. Det är något annat som den här regeringen gör. Andra Natoländer använder inte heller de orden som han gör, säger Magdalena Andersson till tidningen.

Kritiserar kärnvapenutspel

S-ledaren kritiserar även regeringen för de senaste uttalandena om en potentiell utplacering av kärnvapen på svensk mark vid ett framtida Natomedlemskap.

Försvarsminister Pål Jonsson (M) kunde inte utesluta  ett sådant scenario när han fick frågan i slutet av förra veckan. 

– Vi befinner oss i ansökningsprocessen, den har vi påbörjat hand i hand med Finland i våras. Då är det rimligt att vi har samma förhållningssätt och inte börjar med en massa förbehåll, sa Pål Jonsson till SR och tillade: 

– Vi vill bli medlemmar så fort som möjligt. Det innebär att vi måste stå upp för det som är kärnan i Nato. Den innefattar både avskräckning med konventionella medel, men också med kärnvapen. Det står vi upp för.

Uttalandet förvånar Magdalena Andersson.

– Det är väldigt tydligt att när vi har blivit medlemmar ska vi göra en likadan deklaration som Norge och Danmark har gjort, om att vi inte vill ha kärnvapen och fasta baser på svensk mark. Här är det viktigt att regeringen förtydligar att man står fast vid den ståndpunkten, säger Magdalena Andersson till DN.

LÄS MER: ÖPPNAR FÖR KÄRNVAPEN 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen

JUST NU: Historisk förändring i SVT ikväll

2025 08 31

SVT genomför ofta förändringar som ibland väcker starka känslor hos tittarna.

På söndagskvällen sker ännu en förändring som lär väcka reaktioner – och som kritiseras av SVT:s personal.

Stor förändring ikväll

SVT har beslutat att sluta livesända med hallåor, rapporterar DN.

Redan tidigare har man tagit bort bildhallåor, och ikväll är sista gången man kommer att höra en livesänd rösthallåa.

Från och med imorgon blir hallåorna istället förinspelade.

Anna von Rosen blir den sista livesända rösthallåan. Hon är kritisk och säger att hon har svårt att förstå SVT:s beslut.

– Enligt förklaringen på SVT:s intranät görs det för att frigöra resurser och effektivisera. Det var samma argument när bildhallåorna försvann, säger hon till tidningen.

Finns nackdelar

Bildhallåorna försvann redan 2012, men återvände tillfälligt 2020 under pandemin.

– Det känns självklart att visa våra tittare att vi finns nu i tuffa tider när önskan om sällskap dagtid har efterfrågats, sade Ritza Papaconstantinou, som var tillfällig hallåa under pandemin, enligt SVT.

Sedan har bildhallåorna försvunnit igen.

Och nu ska alltså även de livesända rösthallåorna försvinna och ersättas av förinspelade programpresentationer.

Anna von Rosen säger att det finns nackdelar med beslutet, bland annat för att man inte kan anpassa sig efter kortsiktiga förändringar.

– Om en sportsändning går över tiden så att tablån måste förskjutas eller ett program får ett sent byte av en gäst. Det gör att vi inte alltid kan formulera oss så som vi skulle önska, säger hon till tidningen.

Förändringar på SVT väcker känslor

Anna von Rosen gör sin allra sista insats som livehallåa klockan 22.50 ikväll, när hon presenterar programmet ”Alone Norge” i SVT1.

Förändringar på SVT väcker ibland starka reaktioner bland tittarna.

När Anne Lagercrantz tillsattes som vd för SVT 2024 gick hon ut och sade att SVT1 kommer att försvinna som huvudtjänst, vilket MarcusOscarsson.se tidigare har rapporterat.

Senare har hon klargjort att SVT1 sannolikt kommer att finnas kvar under lång tid framöver. Men på sikt kommer kanalen ”kanske” att läggas ned, har hon sagt till Expressen.

– Redan nu når vi fler med våra nyheter digitalt än via tablå-tv. SVT1 och SVT2 kommer bli mindre viktiga och på lång sikt kanske läggas ner, sade hon till tidningen.

Foto: Clement M

Text: Redaktionen

Risk för katastrof – men Sverige förbjuds att agera

2025 08 31

Riksväg 62 i norra Värmland riskerar att rasa.

Men svenska myndigheter kan inte vidta nödvändiga åtgärder för att säkra vägen.

EU:s miljöregelverk sätter stopp.

”Pågår dygnet runt”

Det råder akut rasrisk vid riksväg 62 i norra Värmland, rapporterar SVT.

Trafikverket vill säkra vägen genom att bygga erosionsskydd.

Men åtgärderna har stoppats i Mark- och miljödomstolen, enligt kanalen.

Anledningen är att området är skyddat enligt EU:s miljöregelverk, eftersom vägen går längs Klaraälven vars livsmiljöer för växt- och djurliv skyddas via Natura 2000.

Trafikverket varnar dock för att riksväg 62 ”kan rasa när som helst”.

– Vi ser att slänterna rör på sig. Det är en pågående erosion dygnet runt, säger Kenth Henriksson, Trafikverkets projektledare, till kanalen.

”Är en akut fråga”

Fallet har nu gått vidare till Högsta domstolen.

Den kan besluta att lämna över ärendet till regeringen som kan i sin tur kan besluta om ett undantag från de strikta miljöreglerna.

Trafikverket påpekar att det är farligt att låta folk resa på vägen om det finns en rasrisk.

– Men samtidigt måste de som bor och lever där kunna ta sig fram. Det är en akut fråga, säger Kenth Henriksson till kanalen.

Frågan har hamnat i fokus efter gårdagens kraftiga ras på E6 i Norge.

En befaras död i Norge

På lördagsmorgonen inträffade ett stort ras på E6:an vid Levanger, nordost om Trondheim i Norge.

En dansk man som arbetade på platsen när raset inträffade, saknas fortfarande och befaras vara död, rapporterar Dagbladet.

Ytterligare en person drogs med i raset, och befinner sig nu på sjukhus, enligt tidningen.

Flera hus har också evakuerats.

Boende i området säger att de har pratat om den instabila marken i flera generationer.

Man har också försökt varna i samband med att Bane Nor, som ansvarar för järnvägen, skulle bygga dubbelspår på platsen.

– Så hela byn har förväntat sig att det här inte skulle gå bra. Men Bane Nor har inte velat lyssna på oss, säger Sissel Buchholdt, som har bott på en gård i närheten i hela sitt liv, till tidningen.

Foto: Melvin

Text: Redaktionen