SVERIGE: Skarp kritik mot Natoutredning

2022 11 11

Skarp kritik riktas mot den förra regeringens hantering av Nato-avtalen som Sverige kunde ta del av i samband med att ansökan till försvarsalliansen undertecknades den 17 maj. 

– Avtalen som Sverige måste godkänna och som kommer att reglera de utländska förbandens tillvaro i Sverige är mycket omfattande och innehåller såväl skyldigheter som rättigheter för soldater och civil personal, rapporterar Expressen.

Trots det tog det lång tid innan regeringen startade en utredning om hur medlemskapet kommer påverka svenska lagar och förordningar. Det dröjde nästan tre månader innan dåvarande försvarsminister Peter Hultqvist (S) tillsatte en utredare, erfar tidningen.

Hovrättsrådet Christer Lundh tilldelades uppdraget. Han föreslogs återkomma med förslag på nödvändiga lagändringar den 15 december. Men Christer Lundh fick genast ansöka om mer tid.

– Det var det var ett villkor från min sida för att jag kände att det blir för kort tid, så jag vill inte utlova en delredovisning då. Det kommer att komma på andra sidan årsskiftet, säger han till Expressen.

Kräver omfattande resurser

Den 1 november lämnade Försvarsmaktens överbefälhavare Micael Bydén flera militära råd till regeringen.

Han konstaterade att de politiska besluten måste fattas i snabb takt för att inte fördröja tillväxten av den operativa kapaciteten.

– Nu är det viktigt med politisk beredskap för att fatta nödvändiga beslut. Försvarsmakten behöver en justering av den politiska inriktningen senast till årsskiftet 2023/2024, sa Micael Bydén och betonade att ett svenskt medlemskap i Nato  innebär att Sverige säkerhets- och försvarspolitik förändras i grunden. 

Överbefälhavaren uteslöt inte att kärnvapen kan utplaceras på svensk territorium och att Natostyrkor kan stationeras i Sverige på permanent basis.

Ett sådant beslut skulle får stora konsekvenser. Natostyrkor skulle omfattas av seperata rättsystem på svensk mark –  bland annat en egen militärpolis och domstol.

–  Rådet är inga förbehåll och sen måste den politiska nivån in på banan och fatta de beslut man behöver göra, oavsett om det handlar om permanent närvaro av Nato-allierade eller om det handlar om förhandslagring. Det är politiska beslut, betonade Micael Bydén på en pressträff.

”Slarvigt”

I en skriftlig kommentar framhåller Peter Hultqvist att  tidsplanen för utredningen ansågs vara genomförbar och angelägen med tanke på utredningens vikt, uppger Expressen.

Vänsterpartiets utrikespolitiska talesperson Håkan Svenneling köper inte förklaringen.

– Det är ju ungefär så lång tid som kafferasten för en utredning normalt sett är. Det är slarvigt av den förra regeringen. Jag tycker det borde ha skötts mycket, mycket bättre. Men det tycker jag generellt om hela den här processen, säger han till tidningen.

Liberalernas försvarspolitiske veteran Allan Widman instämmer i kritiken.

– Det är en lång rad frågeställningar med komplex påverkan när vi går med i Nato. Det låter närmast hopplöst att klara det på den korta tiden som tilldelats. Det här borde ha inletts samma dag som regeringen fattade beslut om ansökan, säger han till Expressen.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen

JUST NU: Putins bluff avslöjad

2025 08 31

Putinregimens bluff har avslöjats.

Rysslands diktator Vladimir Putin och hans regim gör allt för att framställa kriget i Ukraina som en rysk framgång.

Nu avslöjas stora lögner från Kreml om situationen på slagfältet – lögner som syftar till att påverka västvärldens syn på kriget.

Regimens bluff avslöjas

Tankesmedjan ISW uppger i sin dagliga rapport att Kreml tycks ha inlett en samordnad desinformationskampanj om påstådda ryska framgångar på slagfältet.

Syftet är att framställa en rysk seger i kriget som oundviklig, och att på så vis påverka västerländska politikers benägenhet att stödja Ukraina.

Men ISW avslöjar Putinregimens bluff.

Den ryske försvarschefen Valerij Gerasimov hävdade på lördagen att de ryska styrkorna har tagit 3 500 kvadratkilometer territorium och 149 bosättningar sedan mars 2025. Men siffrorna är helt felaktiga, enligt ISW – som presenterar en helt annan statistik.

– ISW bedömer att Gerasimov blåser upp de flesta av sina påståenden. ISW har observerat bevis för att bedöma att ryska styrkor endast har erövrat ungefär 2 346 kvadratkilometer ukrainskt territorium och intagit 130 bosättningar sedan den 1 mars, skriver tankesmedjan i sin rapport.

– Gerasimovs påståenden blåser upp de ryska vinsterna med ungefär 1 200 kvadratkilometer och 19 bosättningar, menar ISW.

Även försvarsministern överdriver

Och Gerasimov är inte ensam om att måla upp en överdriven bild av ryska framgångar på slagfältet.

Även Rysslands försvarsminister Andrei Belousov har så sent som i fredags målat upp en helt felaktig bild av de ryska styrkornas erövringar.

– Rysslands försvarsminister Andrei Belousov hävdade på liknande sätt den 29 augusti att ryska styrkor för närvarande beslagtar 600 till 700 kvadratkilometer per månad, men ISW bedömer att ryska styrkor endast avancerade 440 till 500 kilometer per månad i juni, juli och augusti 2025, skriver tankesmedjan.

Vill påverka väst

Skälet till att Kreml blåser upp de ryska resultaten på slagfältet är att man vill påverka västerländska politiker, bedömer ISW.

– Kreml försöker övertyga väst om att Ryssland oundvikligen kommer att uppnå sina krigsmål på slagfältet, så att Ukraina bör ge efter för ryska krav och väst därför bör upphöra med sitt stöd till Ukraina, enligt ISW.

Men den ryska statistiken är alltså felaktig och målar upp en felaktig bild av vad som verkligen händer på slagfältet.

– Kremls presentation av statistik över territoriella vinster ignorerar de betydande förluster som Ryssland ådrar sig och den gradvisa, smygande karaktären av Rysslands framsteg, konstaterar tankesmedjan.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Historisk förändring i SVT ikväll

2025 08 31

En historisk förändring kommer att ske i SVT ikväll.

SVT genomför ofta förändringar som ibland väcker starka känslor hos tittarna.

På söndagskvällen sker ännu en förändring som lär väcka reaktioner – och som kritiseras av SVT:s personal.

Stor förändring ikväll

SVT har beslutat att sluta livesända med hallåor, rapporterar DN.

Redan tidigare har man tagit bort bildhallåor, och ikväll är sista gången man kommer att höra en livesänd rösthallåa.

Från och med imorgon blir hallåorna istället förinspelade.

Anna von Rosen blir den sista livesända rösthallåan. Hon är kritisk och säger att hon har svårt att förstå SVT:s beslut.

– Enligt förklaringen på SVT:s intranät görs det för att frigöra resurser och effektivisera. Det var samma argument när bildhallåorna försvann, säger hon till tidningen.

Finns nackdelar

Bildhallåorna försvann redan 2012, men återvände tillfälligt 2020 under pandemin.

– Det känns självklart att visa våra tittare att vi finns nu i tuffa tider när önskan om sällskap dagtid har efterfrågats, sade Ritza Papaconstantinou, som var tillfällig hallåa under pandemin, enligt SVT.

Sedan har bildhallåorna försvunnit igen.

Och nu ska alltså även de livesända rösthallåorna försvinna och ersättas av förinspelade programpresentationer.

Anna von Rosen säger att det finns nackdelar med beslutet, bland annat för att man inte kan anpassa sig efter kortsiktiga förändringar.

– Om en sportsändning går över tiden så att tablån måste förskjutas eller ett program får ett sent byte av en gäst. Det gör att vi inte alltid kan formulera oss så som vi skulle önska, säger hon till tidningen.

Förändringar på SVT väcker känslor

Anna von Rosen gör sin allra sista insats som livehallåa klockan 22.50 ikväll, när hon presenterar programmet ”Alone Norge” i SVT1.

Förändringar på SVT väcker ibland starka reaktioner bland tittarna.

När Anne Lagercrantz tillsattes som vd för SVT 2024 gick hon ut och sade att SVT1 kommer att försvinna som huvudtjänst, vilket MarcusOscarsson.se tidigare har rapporterat.

Senare har hon klargjort att SVT1 sannolikt kommer att finnas kvar under lång tid framöver. Men på sikt kommer kanalen ”kanske” att läggas ned, har hon sagt till Expressen.

– Redan nu når vi fler med våra nyheter digitalt än via tablå-tv. SVT1 och SVT2 kommer bli mindre viktiga och på lång sikt kanske läggas ner, sade hon till tidningen.

Foto: Clement M

Text: Redaktionen