Positiva signaler för svensk ekonomi – riskerna minskar

2022 11 13

Risken för en djup lågkonjunktur har minskat och räntehöjningarna kan bromsas in.

Inflationstakten i Sverige ligger på 9,7 procent, högt över riksbankens mål på omkring två procent enligt Statistiska Centralbyrån.

Den höga inflationen påverkar miljontals svenskar men nu kommer uppgifter om att vindarna kan vända.

Även fast situationen inte är optimal kan Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson se ljuset i slutet av tunneln.

– Konjunkturutsikterna är fortfarande bekymmersamma. Men riskerna för de riktigt dystra konjunkturscenarierna har minskat, säger han till Svenska Dagbladet.

Positiva besked från USA

Sverige är inte ensamma om att leva med höga kostnader.

Många länder, däribland våra europeiska grannländer, har sett inflationstakten rusa uppemot tio procent.

Extremfallet Turkiet innehar dock rekordet i Europa. Landets inflationstakt har under året varit uppe på åttio procent, rapporterar Forbes.

Däremot kom positiva siffror från USA under veckan.

Kan ha toppat

I USA ser det ut som att inflationen kan vara på nedgång.

Siffrorna för oktober kom in på 7,7 procent, en rejäl sänkning jämfört med inflationstakten för september som låg på 8,2 procent, rapporterar NBC.

Nedgången kan innebära att inflationen i USA nått sin topp, någonting som fick börsen att rusa både i USA och Sverige.

Tyngre här hemma

Trots att siffrorna blivit ljusare på andra sidan Atlanten så kan det dröja innan Sverige ser samma resultat.

– Det kommer att dröja ett tag till innan den svenska inflationen dämpas. USA ligger före oss, och det har också varit en annan situation där, säger Alexandra Stråberg, chefsekonom på Länsförsäkringar till SvD. 

Riksbanken påverkas

Den amerikanska centralbanken Fed kan komma att dra ner på räntehöjningarna i och med de senaste siffrorna.

Under oktober föll elpriset kraftigt i Sverige, någonting som kan påverka kommande inflationsrapport.

– Det drar ner inflationen med en procentenhet lägre än vad Riksbanken räknat med, säger Torbjörn Isaksson.

Vid en positiv inflationsrapport även i Sverige kan centralbanken besluta sig för att bromsa in räntehöjningarna. 

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

JUST NU: Historisk upptäckt om extremvärmen

2025 07 14

De senaste 15 åren har jorden värmts upp snabbare än väntat.

Sedan länge har det varit välkänt att mer koldioxid i atmosfären påskyndar den globala uppvärmningen.

Därför har utvecklingen i exempelvis Östasien förbryllat många forskare. Flera länder – inklusive Kina – har infört kraftfulla åtgärder mot luftföroreningar, vilket har lett till renare luft.

Trots det har världen blivit 0,28 grader varmare det sedan 2010. En betydligt kraftigare ökning jämfört med föregående decennier. I genomsnitt har jorden blivit cirka 0,18 grader varmare varje decennium sedan 1970.

– En av de stora frågorna inom klimatforskningen under de senaste 10–15 åren är varför den globala uppvärmningen verkar accelerera, säger klimatforskaren Bjørn Samset till NRK.

Här är svaret

Nu har forskarna löst mysteriet.

En studie, som publicerats i tidskriften Nature, visar att den renare luften har en oväntad baksida.

Enligt ledande klimatforskare bidrar minskade luftföroreningar till att påskynda den globala uppvärmningen. Detta eftersom partiklar som tidigare dämpade solens strålar har försvunnit från luften.

– Partiklarna blockerar en del av solstrålningen. Man kan föreställa sig en dag med mycket luftföroreningar – då är hela himlen grå. Solstrålarna hindras från att nå marken. Det gör marken lite svalare. Det blir som ett stort solskydd, säger Bjørn Samset som är en av forskarna bakom studien.

”Pusslet börjar falla på plats”

I studien kan forskarna visa att temperaturökningen sammanföll med den kraftiga minskningen av luftföroreningar i Östasien, främst i Kina.

I slutet av 2000-talet började kinesiska myndigheter införa kraftfulla åtgärder för att minska luftföroreningarna i landet.

Efter 15 års ansträngningar är luftföroreningarna nere på en relativt normal nivå – något som borde bidra till att bromsa in den globala uppvärmningen framöver.

– Pusslet börjar falla på plats, så vi hoppas att det här betyder att jorden inte permanent har börjat värmas upp snabbare. Det är faktiskt lite positiva klimatnyheter, säger Bjørn Samset till NRK,

Foto: Geralt 

Text: Redaktionen

FORSKARE FÖRBRYLLADE: Mystiska uppgifter om jorden

2025 07 14

Något oväntat har hänt med jordens rotation.

De senaste åren har jorden roterat snabbare än vanligt, vilket resulterat i ovanligt korta dygn.

Det rör sig om ett tydligt trendbrott.

För omkring 1,4 miljarder år sedan var dygnen betydligt kortare, ett år bestod av ungefär 490 dygn. Sedan dess har planeten succesivt börjat snurra långsammare och dygnen har blivit längre.

Fram tills nu.

De senaste fem åren har rotationen accelererat, rapporterar tidningen Time and Date.

Sedan 1950-talet har forskare mätt dygnens längd med så kallade atomklockor. I fjol uppmättes det kortaste dygnet sedan mätningarna startade – 1,66 millisekunder kortare än det vanliga 86 400-sekunders dygnet.

– Ingen förväntade sig detta, säger Leonid Zotov, expert på jordrotation vid Moskvas statsuniversitet, till tidningen.

– Orsaken till accelerationen kan inte förklaras. 

Teorin: Något inuti jorden

Forskarna har inte kunnat fastställa vad som orsakar den plötsliga accelerationen.

Men det saknas inte hypoteser.

– De flesta forskare tror att det är något inuti jorden som påverkar. Havs- och atmosfärmodeller förklarar inte denna acceleration, säger Leonid Zotov.

Experten konstaterar att tidigare tecken tvärtemot har antytt att jordens rotation skulle bromsa in ytterligare.

– Framtiden får utvisa om det stämmer, säger han.

FAKTA: Jordens dygn

- Hur långt ett dygn varar på jorden styrs ju, som de flesta vet, av tiden det tar för jorden att rotera runt sin egen axel. Dygnets längd beror på i vilken hastighet som jorden snurrar.   

- Det har visat sig att jordens rotation normalt sett tar cirka 86 400 sekunder, vilket alltså motsvarar ett jorddygn. Tiden för ett dygn har varit anmärkningsvärt konsekvent, trots att den då och då varierat något.

- Efter att atomuret uppfanns och togs i bruk för drygt 70 år sedan, har man kunnat mäta tiden mycket mer exakt. Ett dygn kan sedan dess mätas ner till millisekunden.  

Källa: Rymdstyrelsen

Foto: PIRO4D

Text: Redaktionen