MEDICIN: Unikt framsteg av forskare – kan få stor betydelse

2022 11 18

Finska forskare har lyckats påskynda produktionen av proteiner. Ett sådant framsteg innebär att det blir möjligt att snabbare ta fram  nya proteinbaserade läkemedel.

Det kan få en historisk betydelse för sjukvården, rapporterar Svenska Yle.

 – Proteinbaserade läkemedel har fått stor betydelse i behandlingen av flera allvarliga sjukdomar – till exempel cancer och blödarsjuka, framhåller tidningen.

Proteiner som behövs i läkemedel kan inte tas fram syntetiskt utan odlas i stora cellodlingar. De finska forskarnas upptäckt, som bygger på en genetisk läsning, innebär att processen kan påskyndas.

–  Vår metod kan lätt sålla bland tusentals eller till och med hundratusentals dna-sekvenser på kort tid. På två veckor, istället för ett halvår eller till och med flera år som det har kunnat vara hittills. Något liknande har ingen annan lyckats med tidigare, säger Ville Paavilainen, forskningschef vid Helsingfors universitet, till Svenska Yle.

För samtal

Forskarna uppger att de redan för samtal med flera stora läkemedelsbolag. Inom kort hoppas Ville Paavilainen och hans kollegor att de kan skynda på läkemedelstillverkningen.

– I allmänhet har alla erkänt att vår innovation kan göra en skillnad vilket ökar vår tro på att det här är värdefullt, säger forskaren till Svenska Yle.

Används i cancerbehandling

Proteinläkemedel har under de senaste åren börjats användas i större utsträckning. Bland annat i behandling av cancer. De nya läkemedlen kan göra stor skillnad.  

– Ett område som under den senaste tioårsperioden vuxit mycket är onkologi där cancerceller alltmera behandlas med proteinläkemedel. Traditionella cellgifter ger flera besvärliga biverkningar som till exempel sänkta blodvärden, illamående och håravfall. Proteinbaserade mediciner har inte så mycket av dessa sidoeffekter och är i flera fall mer framgångsrika för att bota cancer, säger forskaren Mattias Paulsson, i en studie som publicerats av Region Uppsala.

Proteinbaserade läkemedel används för att ”angripa cancerceller”.

– Här är det just de tumörgrupper som varit omöjliga att behandla med kirurgi eller strålning, till exempel blodcancer eller viss hudcancer, som vi ser stor nytta av med de nya proteinläkemedlen, förklarar Mattias Paulsson,  som är affilierad forskare vid Uppsala universitet och biträdande chefsapotekare på Akademiska sjukhuset, 

Fakta proteinbaserade läkemedel

- Proteinbaserade bioläkemedel skiljer sig från traditionella läkemedel både i hur de verkar och hur de tillverkas.

- Traditionella läkemedel handlar om kemi och mycket små molekyler som oftast binder eller hämmar ett protein.

- Bioläkemedel är större molekyler som är gjorda utifrån kroppens egna proteiner. De intas oftast intravenöst och de är känsliga för störningar i tillverkningen.

- Det finns flera olika typer av proteiner, som hormoner och enzymer, men det är framför allt antikroppar som står i centrum. Antikroppar för cancerterapi och autoimmuna sjukdomar är ett område i snabb utveckling.

- I framtiden förväntas många fler sjukdomar behandlas med hjälp av biologiska molekyler, främst baserade på antikroppar.

Källa: Wallenberg Center for Protein Research, WCPR

Foto: R. Catabay

Text: Redaktionen


JUST NU: Öresundsbron stängs av omedelbart

2025 09 18

Öresundsbron stängs av med omedelbar verkan.

Beskedet kommer från den danska polisen på torsdagsmorgonen.

Det är i västgående riktning, det vill säga i riktning mot Danmark, som bron har stängts av.

Anledningen är att bron har fått stora problem med översvämningar. Vägen är blockerad av vatten, rapporterar TV2.

– Det har skett en underminering av motorvägen på grund av vatten. Det betyder att vägens grund håller på att spolas bort och vägen kan spricka, säger polischefen Henrik Stormer till tv-kanalen.

Han meddelar också att polisen har kallats till bron för att bistå med avspärrningen.

Lämnar sina bilar

Till följd av avstängningen har det bildats trafikstockningar och långa köer.

All trafik från Sverige kommer att ledas uppför Amager Strandvej. Trafiken från flygplatsen kommer att ledas bort längs Lufthavnsboulevard till Amager Landevej, framhåller Köpenhamnspolisen på X.

På förmiddagen har kökaoset bara tilltagit.  

– Folk har börjat lämna bilarna och går mot färdriktningen, säger en person till Sydsvenskan.

Det finns i nuläget ingen prognos från den danska sidan för när bron kan öppna igen. Öresundsbron följer den danska polisens instruktioner.  

Befarat kaos  

Den danska nyhetsbyrån Rizau uppger samtidigt att danska Vägverket har bekräftat att det är problem med vatten på vägen som kommer nerifrån marken.

– Jag hade befarat att det skulle orsaka trafikkaos, nu när vi pressar trafiken – in i staden och bort från motorvägen, men det finns inga omedelbara rapporter om det. Det är betydligt mer trafik än vanligt, men det håller på att lösas, säger Henrik Stormer.

– Men vissa kommer nog inte att hålla med mig om att det inte råder något kaos. 

Kan pågå till lunch

Enligt svenska Trafikverket väntas köerna pågå fram till 12-tiden. 

Korta stopp i trafiken kan förekomma på Öresundsbron på grund av avstängd väg i Danmark, uppger myndigheten på torsdagsmorgonen.

LÄS MER: Höjer hastigheten till 150 km/h – först i hela EU

Invigdes av kungen

Öresundsbron löper från udden Lernacken i Malmö, över Öresund till den konstgjorda danska ön Pepparholm. Bron är en nästan åtta kilometer lång snedkabelbro som går över till den 4 kilometer långa ön och därefter den fyra kilometer långa Drogdentunneln.

Sammanlagt mäter Öresundsförbindelsen 16 kilometer och når en höjd av 204 meter.

Byggstarten ägde rum 1995 och bron invigdes sommaren 2000.

Kung Carl XVI Gustaf av Sverige och Dronning Margrethe II av Danmark genomförde invigningen den 1 juli 2000. Vid invigningen ägde även det så kallade Broloppet rum.

LÄS OCKSÅ: Scania slår larm – en tredjedel kan slås ut

Foto:

Text: Redaktionen


17 september 2025

UPPGIFTER: Nya högkostnadsskyddet verkningslöst – ”en bluff”

2025 09 18

Regeringen har infört ett högkostnadsskydd på el. 

Högkostnadsskyddet kommer att införas i november 2025 och gälla under hela kommande året.

Det nya skyddet ska gälla om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowatttimme inom ett elområde.

– Det gör skillnad vilka som styr. Vi lägger om energipolitiken för att hushåll och företag ska få stabil el, där och när det behövs, till konkurrenskraftiga priser, framhåller Tidlpartierna i Aftonbladet debatt.

”En bluff”

Nu ifrågasätts det nya högkostnadsskyddet.

Elmarknadsanalytiker Bengt Ekenstierna beskriver det som ”en slags bluff”. Detta eftersom spotpriset inte har varit över 1,5 kr/kWh sedan krisåret 2022. Därför blir det nya högkostnadsskyddet verkningslöst, enligt experten.

– Jag kan inte se något scenario fram till utgången av 2026 som gör att vi hamnar över den gränsen. Man låter väljarna tro att det ska påverka deras plånbok positivt, men i själva verket kommer det inte att förändra något, säger Ekenstierna till DN.

Regeringen har inte kommenterat kritiken.

LÄS MER: Hundratals tvingas lämna svenskt storföretag

Stort stödpaket till hushållen

Regeringen har gått fram med flera åtgärder i höstbudgeten för att stärka hushållens ekonomi.

Här är några av regeringens åtgärder: 

- Sänkt moms på livsmedel från 12 till 6 procent. Förslaget om sänkt matmoms föreslås gälla under perioden 1 april 2026 till 31 december 2027. För en barnfamilj beräknas matkassen bli 6 500 kronor billigare per år.

- Sänkt skatt på arbete och pension genom att jobbskatteavdraget och förhöjda grundavdraget stärks. Förslagen föreslås träda i kraft från och med den 1 januari 2026. 

- Sänkt skatt på sjuk- och aktivitetsersättning. Förslaget föreslås träda i kraft från och med den 1 januari 2026. Förslaget innebär 1 800 kronor per år i sänkt skatt för personer som berörs.

- Sänkt elskatt i hela landet med 9,875 öre (inklusive moms). Förslaget föreslås träda i kraft från och med den 1 januari 2026.

- Sänkta avgifter för förskola och fritidshem inom ramen för maxtaxan. Förslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

- Högkostnadsskydd mot höga elpriser för hushåll under perioden från november 2025 och hela 2026. Högkostnadsskyddet ska gälla om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kr/kWh inom ett elområde. Förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.

LÄS MER: Svenskt företag säljs till USA – för 10 miljarder 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen