SVERIGE: Risk för prisras – över hälften av alla villaägare påverkas

2022 11 18

Över hälften av Sveriges villaägare bor i områden som riskerar att bli särskilt utsatta för naturkatastrofer på grund av klimatförändringar.  

Nu varnar banker och försäkringsbolag för att husens värde drastiskt kan sjunka.

– Vissa objekt kan sjunka kraftigt i värde som en konsekvens av det som sker, säger Axel Wallin, hållbarhetschef på SBAB, till DN.

Enligt en ny kartläggning från banken finns det tio riskområden, bland annat mycket tätbefolkade delar av Sverige som Skånes och Hallands kuster, Mälardalen och Götaälvdalen. 

Oro i försäkringsbranschen

Risken för översvämningar har ökat som en följd av klimatförändringarna.

I augusti 2021 förstördes egendom för minst 1,6 miljarder efter ett kraftigt skyfall i Dalarna och Gävleborg. I Gävle rapporterades över 161,6 millimeter regn på ett dygn, enligt SMHI.

De ökade riskerna har även skapat oro inom försäkringsbranschen. Flera försäkringsbolag funderar på att sluta erbjuda ersättning för exempelvis översvämningar i vissa utsatta områden, erfar DN.

– Det som hände i Gävle är exakt sådant man ska ha en försäkring till, alltså enskilda stora katastrofer. Men om ett och samma område gång på gång utsätts för samma sak, då måste man fråga sig hur länge det som sker kommer att klassas som plötsligt och oförutsett, säger  Staffan Moberg, klimatexpert på försäkringsbolagens branschorganisation Svensk försäkring, till tidningen.

Han tillägger:

– När den gränsen passeras kommer vi att dra oss ur.  Enskilda villaägare kan inte göra så himla mycket, det är problemet. Jag tror att politiken måste peka ut områden där det inte kommer att vara hållbart att bo i framtiden, så att invånarna blir medvetna om det.

Stor osäkerhet på marknaden

Den framtida utvecklingen på bostadsmarknaden är oviss.  Det visar SBAB:s mätning av knappt 1100 bostadsägares prisförväntningar (HPE) för årets sista kvartal.

– Den absolut största andelen (42 procent) tror att bostadspriserna faller. Av dessa anger 89 procent stigande räntor som orsak till detta. 16 procent tror på en ökning medan 26 procent tror att bostadspriserna kommer att stå stilla, skriver banken.

Osäkerheten om boprisutvecklingen, sett till hur många som svarar ”vet inte”, har aldrig varit så stor som nu, uppger SBAB.

– På ett- respektive treårshorisonten är det 41 respektive 25 procent fler än det historiska snittet som svarat ”vet ej” på frågan om vad de tror om bostadsprisernas utveckling, framhåller banken.

– Att så många svarar att de är osäkra på hur bostadspriserna kommer att utvecklas är signifikativt för hela den situation vi nu befinner oss i. En förklaring kan vara att de stora prognosmakarna har reviderat ned sina prognoser i rask takt och pekat på en annalkande lågkonjunktur, samtidigt som sysselsättningen har fortsatt att stiga och arbetslösheten falla. För hushållen kan det vara svårt att tolka alla olika signaler och bilda sig en egen uppfattning om den ekonomiska utvecklingen, säger Robert Boije, Chefsekonom på SBAB.

Foto: T. Kent 

Text: Redaktionen


Klassisk dryck plockas bort – butikskedjor säger nej

2025 05 09

Sveriges kanske mest klassiska läsk är numera en utmaning att hitta i butikerna.

Detta trots ett kraftigt uppsving för intresset de senaste månaderna.

"Valt att plocka bort"

Drycken det handlar om är Cuba Cola, klassikern från 1953 som även var Sveriges första cola på läskmarknaden. Först efter lanseringen kom den amerikanska bjässen Coca-Cola till svenska butiker.

Men idag är det få som erbjuder Cuba Cola i sortimentet.

Flera butiker har plockat bort kultläsken, rapporterar Dagligvarunytt.

– Vi gör allt vi kan för att hjälpa konsumenter att hitta Cuba Cola i butik. Dock har flera dagligvarukedjor valt att plocka bort Cuba Cola ur sortimentet på grund av tidigare låg rotation för Cuba Cola, säger Annika Svensson, chef för externa relationer på Spendrups som tog över läsken 2020, till tidningen.

Hon tillägger att man på grund av ovanstående behövt skära ned på sortimentsbredden.

– Cuba Cola finns i dag inte alltid i handeln i de förpackningar som konsumenter önskar – vilket såklart är beklagligt. Får vi förbättrade listningar hos kedjorna så har vi kapaciteten att lösa det. 

Vanlig missuppfattning

Trots sitt namn har Cuba Cola ingenting med landet Kuba att göra.

Syftet när läsken kom fram på 50-talet var att ge varumärket “en exotisk och internationell känsla”.

Det kändes trist med svensk cola, trots att den alltså är svensk. Borås Cola låter till exempel lite mindre spännande än Cuba Cola, framhåller företaget om namnet.

En annan vanlig missuppfattning är att drycken skulle ha kopplingar till vänsterpolitik.

– Nej, varumärket har inga kopplingar till politik oavsett läger. Däremot sägs det att många trodde att varumärket hade vänstersympatier under 70-talet med tanke på landet Kuba och dess politik, förklarar Cuba Cola.

Hade höga ambitioner

För fem år sedan köptes Cuba Cola upp av Spendrups. Ambitionen var då att “skaka om den svenska läskmarknaden och pigga upp svenska konsumenter”.

Cuba Cola är ett varumärke med stor potential, många känner till varumärket men få kanske vet att det var Sveriges första cola. I och med köpet av Cuba Cola vill vi varsamt förädla och utveckla denna nationalklenod till en modern klassiker, sade Anna-Stina Hallberg, då marknadschef och numera marknadsdirektör på Spendrups, i ett uttalande i samband med uppköpet 2020.

I samband med att bojkotter mot amerikanska varor fått uppmärksamhet under våren har ett nyfunnet intresse visat sig för drycken.

Läs mer här: “Explosionsartat intresse" för Cuba Cola – istället för Coca-Cola och Pepsi

Foto V. Caricatte resp S. Hamal

Text: Redaktionen


Nytt system för kortbetalning införs i Sverige

2025 05 09

Ett nytt bankkortssystem ska införas i hela landet.

Endast tio procent av svenska folket betalar med kontanter i butik, enligt en rapport från Riksbanken.

Swish pekas ut som en av de främsta anledningarna till den dalande kontantanvändningen.

– De kontanta betalningarna mellan privatpersoner har i många fall ersatts av tjänsten. Swish lanserades i slutet av 2012 och antalet betalningar via tjänsten har ökat mycket sedan dess, framhåller Riksbanken.

Majoriteten av betalningarna i Sverige sker dock med fysiska bankkort, även om den metoden också minskar i konkurrens med digitala alternativ. 

Och nu ska ett helt nytt system för betalning med kort införas, rapporterar DN.

Ska fungera utan internet

Det handlar om ett reservsystem som ska kunna vara i bruk även om nätet slås ut, en farhåga som ökat bland annat efter de upprepade kabelbrotten i Östersjön.

Det pågår ett krig i Europa, och i samband med det kriget finns alla möjliga typer av hybridpåverkan och trakasserier, som kan innebära att man stör eller klipper av kommunikationer, säger Tuomas Välimäki, styrelseledamot i Finlands centralbank, till tidningen.

Systemet ska göra det möjligt med så kallade offlinebetalningar, i det här fallet att betala med kort under avbrott på uppemot sju dagar. Liknande system finns redan i Norge och Danmark.

Just beroendet av kortbetalningar har visat sig i skarpt läge flera gånger, bland annat när kortsystemet havererade på Ica i hela Sverige vid tillfällen både under 2023 och 2024.

Riksbankens förhoppning är att det ska kunna införas i Sverige 1 juli nästa år, erfar DN.

LÄS MER: Alla tar det för givet – kan försvinna helt från matbutikerna

Varnar för nedstängning

Tidigare under våren har danska experter, däribland Jacob Herbst, chef för regeringens CyberSecurity Council, varnat för att risken ökar att USA stänger ned Danmark.

Han har uppmanat danska myndigheter och företag att göra sig oberoende av amerikansk teknik och infrastruktur.

Det kommer att bli riktigt, riktigt svårt att frigöra oss från de amerikanska teknikjättarna, säger Herbst till Politiken.

LÄS MER: Akut uppmaning till Danmark – fruktar direkt order från Trump

Överväger digital valuta

Tuomas Välimäki är av liknande åsikt.

– Vi kan inte utesluta att någon en natt på Truth social får idén att använda betalningssystemet som ett påtryckningsmedel.

Utöver ett reservsystem som inte är beroende av exempelvis Mastercard eller Visa tittar Sverige även på att införa en digital valuta, så kallad E-krona, enligt DN.

EU undersöker samma sak gällande euron.

Foto: Axfood resp J. Leupe

Text: Redaktionen