Folkhälsomyndighetens oro inför vintern

2022 11 18

Det går inte att utesluta restriktioner kopplade till covid-19 under de kommande vintermånaderna.

Det menar Folkhälsomyndighetens avdelningschef Sara Byfors. Inför årets julfirande gäller tills vidare samma råd som tidigare.

– De som rekommenderas vaccination ska vaccinera sig och se till att man har gjort det innan julfirandet när man ska träffa många människor. Är man sjuk så ska man se till att stanna hemma, säger hon till SVT.

Oroas av trend

November innebar en uppgång av smittspridningen både 2020 och 2021. Förra året omkring den här tidpunkten bekräftades även det första fallet av omikronvarianten, vilket fick antalet smittade att skjuta i höjden.

Folkhälsomyndigheten ser med oro på utvecklingen inför årets vintermånader, även om det i nuläget inte finns någon uppenbar risk för nya varianter.

– Det finns inga helt nya varianter under uppsegling vare sig i omvärlden eller i Sverige, men det är för tidigt att säga om det kan ske, säger Sara Byfors.

Arbetar utifrån tre scenarier

På Folkhälsomyndighetens hemsida beskriver myndigheten att man arbetar utifrån tre scenarier.

Ett där smittspridningen avtar och två där det sker en ökning av nya fall, där sannolikt en ny virusvariant tar över en stor del av spridningen.

– Eftersom det finns så många osäkerhetsfaktorer kring smittspridningens utveckling är scenarierna mycket svåra att beräkna. Det gäller särskilt egenskaperna hos eventuella nya virusvarianter, vilket påverkar när de skulle kunna ta över och hur snabbt det skulle ske, säger enhetschef Lisa Brouwers i ett pressmeddelande.

Rekommenderar fjärde dos

Senast i oktober påminde Folkhälsomyndigheten ånyo om betydelsen av att vaccinera sig.

– Den fjärde vaccindosen mot covid-19 ger personer som är 65 år och äldre ett högt och viktigt skydd mot allvarlig sjukdom och död, framhåller FHM och hänvisar till en ny rapport som myndigheten har tagit fram.

– Studien visar att vaccinationerna minskar risken för allvar­lig sjukdom och död till följd av covid-19. Kunskapen om skyddseffektens varaktighet är något som vi använder för att planera den lämpligaste tidpunkten för påfyllnadsdoser.

Utredaren Jerker Jonsson tillägger:

I höst rekommenderar Folkhälsomyndigheten att alla som är 65 år eller äldre, och personer som är 18 år eller äldre och tillhör en medicinsk riskgrupp, vaccinerar sig med en ny påfyllnadsdos, säger utredaren Jerker Jonsson i ett pressmeddelande.

Foto: E. Akyun

Text: Redaktionen

JUST NU: Historisk upptäckt om extremvärmen

2025 07 14

De senaste 15 åren har jorden värmts upp snabbare än väntat.

Sedan länge har det varit välkänt att mer koldioxid i atmosfären påskyndar den globala uppvärmningen.

Därför har utvecklingen i exempelvis Östasien förbryllat många forskare. Flera länder – inklusive Kina – har infört kraftfulla åtgärder mot luftföroreningar, vilket har lett till renare luft.

Trots det har världen blivit 0,28 grader varmare det sedan 2010. En betydligt kraftigare ökning jämfört med föregående decennier. I genomsnitt har jorden blivit cirka 0,18 grader varmare varje decennium sedan 1970.

– En av de stora frågorna inom klimatforskningen under de senaste 10–15 åren är varför den globala uppvärmningen verkar accelerera, säger klimatforskaren Bjørn Samset till NRK.

Här är svaret

Nu har forskarna löst mysteriet.

En studie, som publicerats i tidskriften Nature, visar att den renare luften har en oväntad baksida.

Enligt ledande klimatforskare bidrar minskade luftföroreningar till att påskynda den globala uppvärmningen. Detta eftersom partiklar som tidigare dämpade solens strålar har försvunnit från luften.

– Partiklarna blockerar en del av solstrålningen. Man kan föreställa sig en dag med mycket luftföroreningar – då är hela himlen grå. Solstrålarna hindras från att nå marken. Det gör marken lite svalare. Det blir som ett stort solskydd, säger Bjørn Samset som är en av forskarna bakom studien.

”Pusslet börjar falla på plats”

I studien kan forskarna visa att temperaturökningen sammanföll med den kraftiga minskningen av luftföroreningar i Östasien, främst i Kina.

I slutet av 2000-talet började kinesiska myndigheter införa kraftfulla åtgärder för att minska luftföroreningarna i landet.

Efter 15 års ansträngningar är luftföroreningarna nere på en relativt normal nivå – något som borde bidra till att bromsa in den globala uppvärmningen framöver.

– Pusslet börjar falla på plats, så vi hoppas att det här betyder att jorden inte permanent har börjat värmas upp snabbare. Det är faktiskt lite positiva klimatnyheter, säger Bjørn Samset till NRK,

Foto: Geralt 

Text: Redaktionen

FORSKARE FÖRBRYLLADE: Mystiska uppgifter om jorden

2025 07 14

Något oväntat har hänt med jordens rotation.

De senaste åren har jorden roterat snabbare än vanligt, vilket resulterat i ovanligt korta dygn.

Det rör sig om ett tydligt trendbrott.

För omkring 1,4 miljarder år sedan var dygnen betydligt kortare, ett år bestod av ungefär 490 dygn. Sedan dess har planeten succesivt börjat snurra långsammare och dygnen har blivit längre.

Fram tills nu.

De senaste fem åren har rotationen accelererat, rapporterar tidningen Time and Date.

Sedan 1950-talet har forskare mätt dygnens längd med så kallade atomklockor. I fjol uppmättes det kortaste dygnet sedan mätningarna startade – 1,66 millisekunder kortare än det vanliga 86 400-sekunders dygnet.

– Ingen förväntade sig detta, säger Leonid Zotov, expert på jordrotation vid Moskvas statsuniversitet, till tidningen.

– Orsaken till accelerationen kan inte förklaras. 

Teorin: Något inuti jorden

Forskarna har inte kunnat fastställa vad som orsakar den plötsliga accelerationen.

Men det saknas inte hypoteser.

– De flesta forskare tror att det är något inuti jorden som påverkar. Havs- och atmosfärmodeller förklarar inte denna acceleration, säger Leonid Zotov.

Experten konstaterar att tidigare tecken tvärtemot har antytt att jordens rotation skulle bromsa in ytterligare.

– Framtiden får utvisa om det stämmer, säger han.

FAKTA: Jordens dygn

- Hur långt ett dygn varar på jorden styrs ju, som de flesta vet, av tiden det tar för jorden att rotera runt sin egen axel. Dygnets längd beror på i vilken hastighet som jorden snurrar.   

- Det har visat sig att jordens rotation normalt sett tar cirka 86 400 sekunder, vilket alltså motsvarar ett jorddygn. Tiden för ett dygn har varit anmärkningsvärt konsekvent, trots att den då och då varierat något.

- Efter att atomuret uppfanns och togs i bruk för drygt 70 år sedan, har man kunnat mäta tiden mycket mer exakt. Ett dygn kan sedan dess mätas ner till millisekunden.  

Källa: Rymdstyrelsen

Foto: PIRO4D

Text: Redaktionen