EUROPA: Natoland vill placera missilförsvar vid Ukrainas gräns

2022 11 21

Polen vill placera ut ytterligare Patriot-missiler precis vid den ukrainska gränsen.

Detta efter ett erbjudande från ett annat Natoland – Tyskland. Det rapporterar Sky News.

– Under dagens samtal med den tyska sidan kommer jag att föreslå att systemet stationeras vid gränsen till Ukraina, säger Polens försvarsminister Mariusz Blaszczak.

Ska säkra luftrummet

Det var efter att en robot slagit ned på den polska sidan av gränsen förra veckan som Tyskland erbjöd Polen ett missilförsvarssystem.

Försvarssystemet ska bidra till att säkra det polska luftrummet, menar den tyska försvarsministern Christine Lambrecht.

Tysklands regeringen har också uppgett att man kommer att erbjuda ytterligare hjälp att skydda luftrummet, vilket initialt väckte farhågor om att kriget i Ukraina skulle kunna sprida sig över gränsen, skriver Sky News.

Dödade två personer

Den missil som slog ned i Polen förra veckan dödade två personer. Enligt Nato har den sannolikt avfyrats av Ukrainas luftförsvar med syfte att skjuta ned ryska missiler.

– Vår preliminära analys tyder på att incidenten sannolikt orsakades av en ukrainsk luftvärnsmissil som avfyrades för att försvara ukrainskt territorium mot ryska kryssningsrobotattacker, sade Natochefen Jens Stoltenberg på en pressträff efter ett möte med medlemstaternas ambassadörer i Bryssel i onsdags.

Zelensky förnekar

Ukrainas president Volodymyr Zelensky förnekade först kraftigt att det rörde sig om en ukrainsk missil, men backade senare något från sitt påstående.

– Jag vet inte vad som hände, vi vet inte säkert. Världen vet inte, uppgav Zelensky enligt AFP i torsdags och tillägger:

– Men jag är säker på att det var en rysk robot och jag är säker på att vi avfyrade vårt luftvärnssystem.

Uppmaning till Ukraina

Polen har å sin sida uppmanat Ukraina att sluta förneka att roboten kom från just ukrainska styrkor. Ett fortsatt förnekande kan allvarligt skada landets relation med Polen och Nato.

Det framhäver det polska utrikesdepartementet , rapporterar SR Ekot.

 Łukasz Jasina, talesperson för polska utrikesdepartementet, varnar för att situationen riskerar att eskalera.

– Det är ingen konflikt idag, men det har en potential att bli en konflikt. Men vi hoppas på att vi de kommande dagarna ska kunna rädda vår relation, säger han till SR.

Ska få tillträdde till platsen

Polen har accepterat Ukrainas begäran om att få tillgång till platsen för robotnedslaget. Landet kan således starta en egen utredning av händelsen.

Łukasz Jasina hoppas att det leder till att Ukraina ändrar åsikt.

– Våra ukrainska vänner kommer att se vad som hände med egna ögon. Vi behöver verkligen inte den här typen av konflikter just nu, säger han till SR.

Foto: M. Studzinski

Text: Redaktionen


Rysk bro sprängs i luften

2026 06 23

Ukrainas specialoperationsstyrkor (SSO) har förstört en viktig järnvägsbro på den ryskockuperade Krymhalvön.

Järnvägsbron går över den Norra Krymkanalen – en 40 mil lång vattenkanal som leder vatten från floden Dnepr till Krym.

Nu har den strategiskt viktiga järnvägsbron sprängts i bitar.

– Vi har en brådskande officiell uppdatering: järnvägsbron över Norra Krymkanalen på Krym finns inte längre, framhåller SSO i ett uttalande på Telegram. 

De ukrainska specialstyrkorna hintar om att fler broar kommer att förstöras.

– Den första är borta, lyder uttalandet.  

– Vi fortsätter att förstöra fiendens militära logistik och minska dess offensiva och defensiva potential.

Stort bakslag

Broarna över den Norra Krymkanalen är viktiga för Rysslands krigföring. De fyller en militär och logistisk funktion eftersom de används för att transportera trupper, ammunition och bränsle mellan Krym och andra ryskockuperade områden i Ukraina.

SSO beskriver elimineringen av järnvägsbron som ett betydande bakslag för den ryska militären.

– Det var en strategisk militär och logistisk livsnerv för ockupanterna. Bron ingick i en transportkorridor för förflyttning av gods, resurser och militär utrustning i två viktiga riktningar: från Ryska federationens territorium via Krym samt inom halvön för att upprätthålla den militära infrastrukturen på Krym.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Uppgifter: Kan attackera jättebron

De senaste veckorna har Ukraina intensifierat sina attacker mot Krymhalvön och närliggande områden.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare är upptrappningen en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga Kjertbron, som förbinder Krym med det ryska fastlandet.

LÄS MER HÄR: UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

Foto: Ukrainas specialoperationsstyrkor SSO

Text: Redaktionen


Flera tecken visar – nytt land går in i Ukrainakriget

2026 06 23

Officiellt har Belarus diktator Alexandr Lukasjenko förnekat att landet planerar att ansluta sig till Rysslands anfallskrig i Ukraina.

– Inga militära åtgärder bör förväntas från Belarus, sade diktatorn förra veckan.

Nu hävdar den exilbaserade oppositionen i Belarus att Lukasjenko bluffar.

Enligt oppositionen finns flera tecken på att Belarus är på väg att gå in i kriget.

En list med dessa signaler har överlämnats till Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, rapporterar Kyiv Independent.

Många signaler

Enligt rapporten finns det flera tecken på att Belarus förbereder sig för krig.

Bland annat lyfts följande fram: 

- Grundlagsändringar som har upphävt Belarus status som en kärnvapenfri och neutral stat.

- En fördubbling av antalet kontraktsanställda soldater.

- En femdubbling av de militära utgifterna i statsbudgeten.

- En ökad militarisering av samhället, inklusive av barn och vuxna.

Tillåter ”förebyggande anfall”

I rapporten noteras det att Belarus antog en ny militärdoktrin 2024 som officiellt tillåter förebyggande anfall som svar på ett "överhängande hot".

– Belarus har upphört att vara ett neutralt och kärnvapenfritt land, skriver oppositionen.

ANDRA LÄSER: Ukrainsk bataljon har slagit nytt rekord i kriget

Stödjer Ryssland och har kärnvapen

Belarus stödjer den ryska invasionen av Ukraina, men diktaturen har inte skickat trupper till striderna.

I början av kriget tilläts ryska styrkor rycka fram mot Kyiv från belarusiskt territorium. Offensiven misslyckades dock och de ryska trupperna tvingades dra sig tillbaka.

Under krigets gång har Belarus mottagit ett dussintals taktiska kärnvapen från Ryssland.

De ryska massförstörelsevapnen har utplacerats i olika delar av landet, enligt Lukasjenko.

Efter utplaceringarna har ryska och belarusiska trupper genomfört flera gemensamma kärnvapenövningar.

LÄS OCKSÅ: Putins missilfabrik under attack 

Foto: President of Belarus Office

Text: Redaktionen