Därför tror jag på öronbedövande jubel vid Liberalernas valvaka 2022

2021 06 05

Detta är en av de tyngsta dagarna för Liberalerna i mannaminne. Nattsvart! Men det är alltid som mörkast precis innan gryningen.

Efter Liberalernas katastrofresultat i stora SCB-mätningen är rubrikerna nattsvarta.

◾Aftonbladet: ”Bara ett under kan rädda Liberalerna”

◾DN:  ”En usel utgångspunkt för Sabuni”

◾SR:  ”Historiskt bottennapp”

◾SVT: ”Avgrundens rand”

Och det är verkligen ett dåligt resultat i en den extra viktiga mätning som SCB utgör då undersökningen har större underlag än andra undersökningar. 2,5 % är det sämsta SCB-resultatet för Liberalerna på i stort sett 50 år. Det sämsta ända sedan SCB:s mätningar började 1972. Det är total kris.

Men min prognos kvarstår – jag tror fortfarande att Liberalerna har goda chanser att klara det här. Goda chanser att klättra över 4 % på valkvällen och att därmed sitta kvar i riksdagen. Ja, till och med reella chanser att bli vågmästare och få igenom en hel del av sin politik från 2022 till 2026.

Göra sitt allra yttersta

Min poäng är med andra ord att skillnaden mellan katastrof och succé ofta kan vara väldigt liten i politiken. Och trots alla nattsvarta rubriker ikväll är min prognos att det finns god chans till öronbedövande jubel på Liberalernas valvaka på söndagskvällen den 11 september 2022. Då tror nämligen jag att partiet får mer än 4,0% vilket med tanke på rådande läge denna mandatperiod vore en stor framgång.

Men det är inte säkert – värsta tänkbara scenario för ett riksdagsparti kan inte uteslutas. L löper förhöjd risk att trilla ur riksdagen – och det vet partiledningen om. Den insikten i sig är en av de faktorer som gör att jag är säker på att partiet kommer att göra sitt allra yttersta och lite till för att fixa detta.

Faktorer som talar för L

Här är några andra faktorer som ligger bakom min analys: 

✅ Nyamko är orädd, rättfram och uppenbarligen underskattad. Hon har lagt sin energi på att försöka ena partiet vilket var ett omöjligt uppdrag eftersom man var tvungen att välja mellan Löfven eller Kristersson. Senast i november efter landsmötet torde hela partiet sluta samman för att gemensamt kämpa inför valet. När hon får lägga sin energi utåt istället för inåt så ger det positivt effekt.

✅ Liberalerna har en unik position som det parti som säger ja till ett regeringsalternativ där hårdare tag mot brottsligheten och åtstramning av migrationen blir paradfrågor samtidigt som partiet kan bli den stora motvikten mot SD-genomslag på andra områden. Där finns det en betydande väljargrupp.

Vi tar det igen – väljare som vill strama åt migrationen och som vill ha mycket hårdare tag mot brottslingar och som uppskattar SD i de två frågorna men som inte uppskattar SD i en rad andra frågor. Väljare som gärna samverkar med SD så länge SD inte alls får genomslag inom en rad andra områden. Med andra ord liberala väljare som ser sig som pragmatiska och som hellre har en SD-beroende regering än en Löfvenregering. Det finns en hel del sådana väljare även om man kanske inte tror det mellan alla skrikande tidningsrubriker där mycket är svart eller vitt.

Liberalkonservativa M och konservativa KD ligger även betydligt närmare konservativa SD rent ideologiskt jämfört med liberala L.

✅ Det är punkten ovan som är L:s unika strategiska regeringsmässiga marknadsföringsfönster i valkampanjen 2022. Det är ett fönster som har en hel del tyngd enligt min bedömning.

✅ Stödröster! Det kan komma ett läge där till och med SD:are stödröstar på Nyamko. Det kan låta märkligt men vänta får ni se. Om vi i slutspurten har ett läge där det väger nästan 50-50 och där L ligger på cirka 3 % så hänger allt för SD, KD och M på att Liberalerna når 4,0 %. Men det är framförallt moderata väljare som kan tänkas stödrösta på L. Och då M har över 22 % så finns det många M-väljare som kan tänkas stödrösta på L med vetskapen att de inte löper risk att M själva faller under 4 % bara för att de stödröstar på ett annat parti.

✅ Mindre partier får ökat genomslag i valkampanjer.

✅ Inget parti som suttit i riksdagen två mandatperioder eller mer i sträck har fallit ur sedan 1940. Jag älskar att studera historik och statistik och båda dessa tunga parametrar ger ett visst stöd till L.

När jag lägger samman allt det här, ja då hör jag ett öronbedövande jubel bortifrån Liberalernas valvaka på söndagskvällen den 11 september 2022.

[yop_poll id="149"]

09mars26

”Sista dagen idag” – Skatteverket uppmanar svenskarna

2026 03 31

Idag är det många svenskar som lär vilja deklarera.

Det är nämligen sista chansen för den som vill ha återbäring i april.

Den som inte väljer att deklarera senast idag – den 31 mars – kommer att få vänta längre innan återbäringen kommer in på kontot.

Sista dagen idag

Skatteverket meddelar att den som vill ha återbäring i april har en sista chans att deklarera idag.

– Sista dagen för att godkänna din deklaration digitalt, utan att ändra eller lägga till någon uppgift, för att ha möjlighet att få ditt besked om slutlig skatt och eventuell skatteåterbäring i april, är 31 mars, meddelar myndigheten.

– Det räknas som en ändring att till exempel lämna in eller ta bort en bilaga till deklarationen.

Detta gäller

Den som senast 31 mars har godkänt sin deklaration i e-tjänsten eller genom att sms:a eller ringa, och som inte har ändrat eller lagt till någon uppgift, kan få sin skatteåterbäring 7-10 april.

Den som har deklarerat senast den 4 maj kan få skatteåterbäringen 9-12 juni om Skatteverket har godkänt uppgifterna.

Läs mer: Jättefynd i Sverige: ”En av Europas största”

Senare datum

Om man inte har fått skatteåterbäringen i april eller juni, till exempel för att man har haft anstånd med att deklarera eller för att Skatteverket har kontrollerat deklarationen, kan man få skatteåterbäringen 4-7 augusti om Skatteverket har godkänt uppgifterna i deklarationen.

– Du som inte tidigare har fått besked om din slutliga skatt eller som saknar skatteregistrering i Sverige, får din skatteåterbäring 8-11 december om Skatteverket har godkänt uppgifterna i din deklaration, förklarar myndigheten.

49 miljarder kronor

Totalt beräknas 4,9 miljoner svenskar få dela på 49 miljarder kronor, enligt preliminära beräkningar.

Summan väntas dock sjunka efter att bland annat bostads- och värdepappersförsäljningar har deklarerats, rapporterar Dagens industri.

Läs mer: Swedbank har smyghöjt – kunder vet inte om det

Foto: Fialotta Bratt Skatteverket

Text: Redaktionen


Krigsvarning från Sverige

2026 03 31

Sverige varnar hela Europa.

Chefen för Försvarsmaktens operationsledning, Ewa Skoog Haslum, går ut med en varning till Europa.

– Vi skulle alla vilja veta hur mycket tid vi har, säger hon i en intervju med en fransk tidning.

”Ingen kan ge ett datum”

Västländer bör redan idag vara beredda att möta ett hot från Ryssland, säger Ewa Skoog Haslum till Le Figaro.

– Vi möter dem dagligen i luften och till sjöss, och naturligtvis övervakar vi varandra, säger den svenska militära operationschefen till tidningen.

Ryssland är redan idag tydliga med att de är i krig med väst, understryker hon i samband med ett besök i Frankrike, som är en av Sveriges allierade i Nato.

Om och när en direkt konfrontation kan inträffa går inte att veta, menar hon.

– Vi skulle alla vilja veta hur mycket tid vi har. Ingen kan ge ett datum, säger Ewa Skoog Haslum.

– Men vi måste vara redo nu eftersom Ryssland är mycket tydligt: de är i krig med väst. De utför redan attacker, inte med vapen, utan med hybridoperationer, tillägger hon.

”Ryssland har lärt sig mycket av kriget”

Den svenska militära operationschefen säger att hon inte gillar uttrycket ”Nato-sjön” om Östersjön. Rysslands närvaro där är påtaglig.

– Ett land försöker medvetet underminera stabiliteten och säkerheten i regionen, säger Skoog Haslum om det ryska agerandet i Östersjön.

Samtidigt varnar hon för att Ryssland har dragit lärdomar av kriget i Ukraina och utvecklat nya kunskaper.

– Vi får inte ta fel: Ryssland är inte vad det var för fem år sedan. De ryska styrkorna har lärt sig mycket av kriget i Ukraina. Vi står nu inför en mer agil, mer teknologiskt avancerad motståndare, säger hon till tidningen.

LÄS OCKSÅ: Massiv explosion i Ryssland

Rysk drönare nära Malmö

I samband med besöket i Frankrike kommenterar Ewa Skoog Haslum också incidenten i samband med att det franska hangarfartyget Charles de Gaulle låg förtöjt i Malmö för cirka en månad sedan.

En rysk drönare flög några kilometer ifrån hangarfartyget. Drönaren hade lyft från ett ryskt signalspaningsfartyg på svenskt vatten.

– Underrättelsefartyget Zhigulevsk befann sig i närheten av Charles de Gaulle, säger hon.

– Vi hade tekniska bevis på vad de gjorde. De var intresserade av hangarfartyget, men också helt enkelt att visa att de var närvarande, säger Ewa Skoog Haslum till tidningen.

Försvarsmakten kunde dock störa ut den ryska drönaren.

LÄS OCKSÅ: Apoteksjätte sänker priset på 4 000 varor

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen