ENORMA SUMMAN: Så mycket har kriget kostat Putin

2022 11 25

Ryssland har spenderat hiskeliga 82 miljarder dollar, motsvarande 850 miljarder kronor, på sitt brutala anfallskrig i Ukraina.

Siffran innefattar endast kostnader för militära utgifter, rapporterar Forbes.

Enligt tidningens granskning utgör summan en fjärdedel av Rysslands årliga budget.

10 000 till 50 000 granater varje dag

Efter den inledande snabboffensiven mot Ukrainas huvudstad Kyiv har den ryska armén övergått till mer traditionell rysk krigsföring.

De ryska styrkorna har försökt pressa tillbaka ukrainarna genom att skjuta stora mängder artilleri mot områden där de tror att motståndaren befinner sig. Efter en längre tids beskjutning beordras de ryska styrkorna att avancera framåt.  

Krigsföringen kräver enorma resurser. Den ryska armén beräknas ha använt 10 000 till 50 000 artilleripjäser per dag under kriget.

En granat värderas till 1 000 dollar, erfar Forbes.  

Det innebär följaktligen att Kreml spenderat över 5,5 miljarder på enbart artilleri.

Avfyrat drygt 4 000 robotar

Samtidigt fortsätter Rysslands terrorbombningar av ukrainska städer.

Under krigets gång har den ryska armén avfyrat drygt 4 000 robotar mot olika mål i Ukraina. Den genomsnittliga kostnaden för en rysk robot beräknas till 3 miljoner dollar, uppger Forbes.

Utöver kostnader för artilleri och långdistansrobotar har Ryssland förlorat 278 stridsflygplan som i genomsnitt kostar 18 miljoner dollar styck.

Ryssland har även förlorat 261 helikoptrar. Varje helikopter värderas till 10,4 miljoner dollar i genomsnitt.

Den totala kostnaden för förlorade stridsflygplan och helikoptrar uppgår till åtta miljarder dollar, rapporterar Forbes.

Halva Kyiv fortfarande strömlöst

Trots enorma utgifter fortsätter Moskva sitt brutala krig mot Ukraina. I onsdags lanserade Ryssland en massbeskjutning mot flera ukrainska städer.

Två dagar senare är halva Kyiv fortfarande utan ström. Det uppger huvudstadens statsförvaltning på Telegram.

Statsförvaltningen betonar att arbetet med att återställa el- och vattenförsörjningen för hela staden pågår för fullt.

Foto: President of Russia Office   

Text: Redaktionen

Risk för katastrof – men Sverige förbjuds att agera

2025 08 31

EU-regler förhindrar svenska myndigheter från att motverka en katastrof.

Riksväg 62 i norra Värmland riskerar att rasa.

Men svenska myndigheter kan inte vidta nödvändiga åtgärder för att säkra vägen.

EU:s miljöregelverk sätter stopp.

”Pågår dygnet runt”

Det råder akut rasrisk vid riksväg 62 i norra Värmland, rapporterar SVT.

Trafikverket vill säkra vägen genom att bygga erosionsskydd.

Men åtgärderna har stoppats i Mark- och miljödomstolen, enligt kanalen.

Anledningen är att området är skyddat enligt EU:s miljöregelverk, eftersom vägen går längs Klaraälven vars livsmiljöer för växt- och djurliv skyddas via Natura 2000.

Trafikverket varnar dock för att riksväg 62 ”kan rasa när som helst”.

– Vi ser att slänterna rör på sig. Det är en pågående erosion dygnet runt, säger Kenth Henriksson, Trafikverkets projektledare, till kanalen.

”Är en akut fråga”

Fallet har nu gått vidare till Högsta domstolen.

Den kan besluta att lämna över ärendet till regeringen som kan i sin tur kan besluta om ett undantag från de strikta miljöreglerna.

Trafikverket påpekar att det är farligt att låta folk resa på vägen om det finns en rasrisk.

– Men samtidigt måste de som bor och lever där kunna ta sig fram. Det är en akut fråga, säger Kenth Henriksson till kanalen.

Frågan har hamnat i fokus efter gårdagens kraftiga ras på E6 i Norge.

En befaras död i Norge

På lördagsmorgonen inträffade ett stort ras på E6:an vid Levanger, nordost om Trondheim i Norge.

En dansk man som arbetade på platsen när raset inträffade, saknas fortfarande och befaras vara död, rapporterar Dagbladet.

Ytterligare en person drogs med i raset, och befinner sig nu på sjukhus, enligt tidningen.

Flera hus har också evakuerats.

Boende i området säger att de har pratat om den instabila marken i flera generationer.

Man har också försökt varna i samband med att Bane Nor, som ansvarar för järnvägen, skulle bygga dubbelspår på platsen.

– Så hela byn har förväntat sig att det här inte skulle gå bra. Men Bane Nor har inte velat lyssna på oss, säger Sissel Buchholdt, som har bott på en gård i närheten i hela sitt liv, till tidningen.

Foto: Melvin

Text: Redaktionen

Förändring i svenska butikshyllor – från september

2025 08 31

En förändring kommer att synas i svenska butikshyllor i september.

Imorgon måndag övergår augusti till september, och då kommer också en förändring att börja bli synlig i svenska butikshyllor.

I januari meddelades att pantbeloppet höjs under 2025.

Men det är först nu i september som det kommer att bli synligt i butikshyllorna.

Förändring i butikshyllan

Pantbeloppet höjs på dryckesförpackningar av PET och aluminium, har Returpack/Pantamera tidigare meddelat.

Panten höjs från en till två kronor på aluminiumburk och liten PET-flaska, och från två till tre kronor på stor PET.

– De första produkterna kommer att finnas på butikshyllan i början av september 2025, har Returpack/Pantamera tidigare meddelat.

Producenterna har haft till september på sig att uppdatera förpackningar och etiketter, samtidigt som handelns kassa- och inköpssystem har uppdaterats.

Man har också varit tvungen att uppdatera alla pantautomater för att kunna hantera de nya pantbeloppen – men det ska ske ”i god tid före september”, har Returpack/Pantamera tidigare sagt.

Tips till konsumenterna

Den pant man får är dock den som står på förpackningen.

Under en övergångsperiod kan alltså samma produkt finnas i två olika förpackningar med olika pantbelopp. Man får alltså inte mer pant för gamla förpackningar, utan bara för nya med den nya märkningen.

– Vårt tips till konsumenterna är att vara uppmärksamma på pantmärket på förpackningen, då ser man tydligt vilket belopp man får tillbaka när man pantar, har Returpack/Pantameras marknads- och kommunikationschef Katarina Lundell tidigare sagt i ett uttalande.

– Det är ingen idé att spara på gamla förpackningar, de blir inte mer värda. Så det bästa är att fortsätta panta som vanligt, säger Katarina Lundell.

Vill få folk att panta mera

Målet med höjningen är att stimulera människor till att panta mera.

– Sveriges pantsystem är världsledande, eftersom konsumenterna vet att det gör skillnad för miljön och klimatet att panta. Vi ser varje år en liten ökning av vår höga pantningsgrad som nu ligger strax under 90 procent, säger Tomas Kjellker, vd på Returpack/Pantamera.

– Genom att göra den här höjningen ger vi systemet ytterligare en skjuts så att vi kan återvinna ännu fler burkar och flaskor, tillägger han.

Foto: Coop

Text: Redaktionen