UPPGIFTER: Obehagliga tecken på ny upptrappning

2022 11 30

Rysslands ledare Vladimir Putin kan vara på väg att förbereda ytterligare en mobiliseringsvåg till kriget i Ukraina.

En ny mobilisering kan ske i bakgrund av omfattande problem på slagfältet, främst kopplat till omodern utrustning och fortsatt brist på soldater.

Det uppger tankesmedjan Institute for the Study of War, ISW, i en ny rapport.

Uppges tvingas lämna "militära meriter"

Man hänvisar till uppgifter som pekar på ryska myndighetsåtgärder, där bland annat ett värvningskontor i staden Kirov ska ha skickat ut en särskild begäran till anställda på ett företag i regionen.

Där uppges man kräva att medarbetarna “klargör sina militära meriter” med deadline vid årsskiftet.

– Ryska styrkor fortsätter att kämpa med föråldrad utrustning och brist på inhemsk personal samtidigt som offentliga handlingar tyder på en sannolik våg av mobilisering, framhåller ISW på Twitter.

Utöver detta ska män som tvingats uppdatera sina uppgifter av militära registrerings- och värvningskontor ha förbjudits att lämna Ryssland.

Förnekat ny mobilisering

Det var i september som Putin beordrade en “partiell” mobilisering av 300 000 nya soldater och en kraftig eskalering av kriget i Ukraina.

Sedan diktatorns besked har Ryssland därefter förnekat att en andra mobliseringsvåg skulle vara aktuellt.

– Inget ytterligare är planerat. Jag kan inte se att det finns ytterligare behov inom överskådlig framtid, uppgav Putin på en pressträff i Kazakstan i mitten av oktober.

"Uppdraget slutfört"

Samma besked kom från andra ministrar i Kreml.

– Vi har slutat att skicka inkallningar till människor, och uppdraget du gav, 300 000 människor, har slutförts, sade Rysslands försvarsminister Sergej Shoigu till Putin i et tv-sänt möte för en månad sedan.

Förhastade påståenden

Till skillnad från ryska informatörer uppger ISW att de ryska styrkorna möter mycket stora stora svårigheter i kriget.

– Vissa ryska militärbloggare gjorde ogrundade påståenden om att ryska styrkor bröt igenom den ukrainska försvarslinjen söder om Bakhmut längs motorvägen T0513 för att avancera mot Chasiv Yar, som skulle skära av en av två återstående ukrainska huvudsakliga markkommunikationslinjer (GLOCs) till Bakhmut, framhåller ISW och tillägger:

– Men sådana påståenden är sannolikt en del av en fortsatt rysk informationsverksamhet och är förhastade, enligt ISW:s tidigare bedömningar.

Krigföring mot civilbefolkningen

De senaste veckorna har kriget framför allt handlat om ryska anfall mot ukrainsk infrastruktur som drabbar den civila befolkningen. I helgen var sex miljoner människor i Ukraina fortfarande helt utan ström och hade varit så i flera dagar.

Anfallen drabbar även vattenförsörjningen, vilket tvingat sjukhus i Kyiv att evakuera sina patienter.

– Utan vatten är det svårt att driva sjukhuset. Först och främst lider steriliseringsrummen och det är omöjligt att då genomföra insatser, säger Vitaliy Vlasiuk, vice guvernör i Kyivregionen, enligt BBC.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 05

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen