RYSSLAND: Putin i krismöte – kraftigt pressad

2022 12 07

Vladimir Putin är alltmer pressad efter flera attacker på ryskt territorium de senaste dagarna.

Under gårdagen kallade den ryska diktatorn till krismöte i Kreml med anledning av de attacker som ägt rum i landet i veckan, rapporterar bland annat The Moscow Times och The Telegraph.

Mötet ska ha handlat om Rysslands “inhemska säkerhet” och Putinregimen hävdar att de drönarattacker man utsatts för, vars skuld läggs på Ukraina, utgör en fara för landet.

– Naturligtvis är den linje som öppet deklarerats av den ukrainska regimen att fortsätta sådana terrordåd en riskfaktor, säger Putins talesperson Dmitrij Peskov, som mötte pressen efter mötet.

Han tillägger att de ryska myndigheterna vidtar “nödvändiga” åtgärder för att skydda landet från ”ukrainska attacker”.

Flygfält träffades

Attackerna som Putinregimen syftar på handlar om de kraftiga explosioner som skakade Ryssland för två dagar sedan.

Två militära flygfält, det ena enbart 20 mil söder om Moskva, utsattes för explosioner. Bland annat skadades strategiska bombplan som används vid ryska attacker av Ukraina.

– En bränsletank exploderade och dödade tre och skadade sex på ett flygfält nära staden Ryazan, sydost om Moskva, rapporterade BBC när nyheten blev känd.

I Ryssland hävdades omedelbart att ukrainska drönare låg bakom angreppet.

Intern kritik växer

Ytterligare en attack ägde rum under tisdagsmorgonen, vilket föranledde det toppmöte som Vladimir Putin kallade till med kort varsel.

Det handlade då om en oljecister vid en flygbas utanför Kursk i södra Ryssland, en träff som orsakade omfattande bränder. Återigen beskylldes ukrainska drönare, skriver The Telegraph.

Attackerna har dessutom fått rysk militär att vända sig emot den egna ledningen.

– Tre ryska militärer dödades och sex skadades. Det kunde ha förhindrats med vanliga försiktighetsåtgärder och luftvärnsskydd. Det är överraskande att man inte lyckats säkerställa säkerheten för sådana strategiska anläggningar, framhåller den ryska militärbloggen Rybar.

Ingen har erkänt ansvar

Ukraina har inte tagit på sig ansvaret för attackerna på ryskt territorium de senaste dagarna. Så har inget annat land eller aktör gjort heller.

Händelserna har dock subtilt och syrligt kommenterats från den ukrainska regeringen.

– Om något avfyras in i andra länders luftrum kommer okända flygande objekt förr eller senare att återvända till platsen där de lyfte. Jorden är rund, uttrycker president Zelenskys rådgivare Mychajlo Podoljak på Twitter.

"Kan ha i bakfickan"

Enligt den militära analytikern Jörgen Elfving, före detta överstelöjtnant, går det inte att utesluta att Ukraina ligger bakom attackerna. Men det behöver i så fall ha utförts med speciella drönare med tanke på avståndet

– Ur ett ukrainskt perspektiv skulle det vara väldigt lockande att kunna slå till och slå ut antingen flygplan eller robotar på de här flygbaserna, säger han i en intervju med SVT.

– Det är möjligt att man från ukrainsk sida har drönare med en räckvidd till Engels-basen (ett av de attackerade flygfälten i måndags, red. anm.), att man har haft det här i bakfickan och inte redovisat det tidigare.

Förändrar kriget i grunden

Om Ukraina kan slå till mot Ryssland djupt inne i deras eget land förändras kriget i grunden.

Det menar överstelöjtnant Joakim Paasikivi, lärare i militärstrategi vid Försvarshögskolan.

Teoretiskt sett är räckvidden till Moskva och strax bortom. Då måste man från rysk sida börja fundera på hur man ska förstärka luftförsvaret, hur man ska motivera det för det ryska folket och hur man ska svara Ukraina, säger han till Aftonbladet.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


25 maj 26

Oväntat väderbesked i Sverige – gäller hela juni

2026 05 25

Juni har blivit kyligare och regnigare.

Det har SVT:s meteorolog Nils Holmqvist tidigare konstaterat.

– Jämför man den förra referensperioden med den senaste, så ser man att juni blivit lite kallare i allmänhet. Men också regnigare, 20-30 procent mer regn och skurar, har han sagt till tv-kanalen.

Men i år blir det annorlunda.

Årets första sommarmånad ser ut att bli ovanligt varm, rapporterar vädertjänsten Klart.

– Juni lutar åt att bli varmare än normalt i Sverige, särskilt från vecka 24 och framåt. Den tydligaste torra signalen finns i södra Sverige, vilket ökar sannolikheten för en både varm och solig midsommarhelg, framhåller Klarts meteorolog Lasse Rydqvist i ett uttalande.

Flaggar för varm sommar

Sommaren ser överlag ut att bli ovanligt varm i Sverige och övriga Europa, rapporterar SVT.

Men prognosen är fortfarande osäker.

– Får högtrycket ta mer plats blir det torrare och varmare över tid men om lågtrycket tar mer plats kanske det blir mer av en blandad, normal sommar, säger SVT:s meteorolog Nitzan Cohen till kanalen.

Torkan består

Juniprognosen från Klart visar att torkan väntas bestå i södra Sverige.

– Vecka 23 väntas bjuda på blött väder i Svealand, men i övrigt normalblött. Därefter väntas i stället torrt väder under vecka 24-25 när högtrycksinflytandet blir mer tydligt, framhåller Lasse Rydqvist.

Vattenläget i södra Sverige är alltjämt kritiskt.

Sveriges geologiska undersökning (SGU) varnar för vattenbrist i Skåne och flaggar för att varningen kan utökas till flera län.

– Om det inte blir blötare väder blir det sannolikt fler meddelanden framöver i första hand på Gotland, Blekinge, Öland och Småland, sade SGU:s hydrogeolog Calle Hjerne på en pressträff i april.

LÄS OCKSÅ: Partisaner slår till – Ryssland förblindade 

Värst i Skåne

Skåne är i nuläget mer utsatt än andra områden i södra Sverige.

– Skälet till att Skåne just nu är mer påverkat än andra områden i landet är att det finns ett stort behov av grundvatten för vattenförsörjningen där. Det samtidigt som det är ett av de områden som fått minst nederbörd de senaste två åren, förklarar Calle Hjerne.

ANDRA LÄSER: Svenskt lyxbolag går i konkurs

Foto: 

Text: Redaktionen


25 maj 2026

Ryssland vädjar – ber omvärlden om hjälp

2026 05 25

Ryska medborgare utomlands är “förtryckta och hotade”.

Det hävdar Rysslands utrikesministerium.

Ministeriet syftar på ryska medborgare som bor i Lettland, Litauen och Estland, länder som Moskva påstår har “förbjudit” att tala ryska och “skrivit om historien”, rapporterar The Moscow Times.

Nu vänder sig Kreml till det internationella samfundet för att få gehör.

– Alla försök att lösa meningsskiljaktighet genom förhandlingar har visat sig fruktlösa. Därför måste vi uppenbarligen överföra våra anspråk till domstolarna genom att vädja till FN:s främsta rättsliga organ, Internationella domstolen, säger en talesperson för utrikesministeriet enligt den ryska exiltidningen.

"Russofobi"

Enligt Sergej Ordzjonikidze, FN:s tidigare biträdande generalsekreterare, är Rysslands vädjan ett politiskt drag. Ett sådant rättsärende kan ta flera år, menar experten.

Ryssland har vid flera tillfällen sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina hetsat mot de baltiska länderna. Bland annat har en rysk desinformationskampanj drivit lögnen att Estlands tredje största stad Narva ska utropas till en ryssvänlig “folkrepublik”.

Moskva var också mycket kritisk till de lettiska språktest som Lettland införde 2023 och som enligt Reuters berörde 20 000 ryska medborgare.

Sedan invasionen har de baltiska staterna begränsat möjligheterna för ryssar att resa in i länderna. Dessutom har sovjetiska monument rivits.

Ryssland beskriver det som “russofobi” och anklagar både USA och EU för att uppmuntra till “antirysk kampanj”.

 – De estniska myndigheterna har fått och kommer att fortsätta få ett lämpligt och proportionerligt svar från den ryska sidan på alla deras ovänliga handlingar, sade Maria Zakharova, ryska utrikesministeriets talesperson, till statliga nyhetsbyrån Tass i april.

LÄS MER: Partisaner slår till – Ryssland förblindade

Ny lag ger möjlighet att anfalla

Mycket av Kreml hätska retorik mot de baltiska länderna påminner om den som föranledde och försökte legitimera attackerna mot Ukraina.

Tidigare under våren röstade ryska duman igenom en ny lag som ger Vladimir Putin befogenhet att sätta in militär makt utomlands för att “skydda ryska medborgare”.

Den nya våldslagen ska kunna aktiveras om ryssar ställs inför rätta i internationella domstolar vars jurisdiktion inte erkänns av Ryssland.  

Formellt gäller det “utplacering” av trupper eller en “operation”. 

Men. 

– I praktiken betyder det en militär attack, skriver finländska tidningen Iltalehti.

LÄS MER: Panik på Krym – inför ransonering

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen