ELKRISEN: Regeringen utfärdar direkt uppmaning till svenska folket

2022 12 09

Regeringen uppmanar svenska hushåll att spara på elen för att pressa ner de höga priserna och minska risken för tillfällig bortkoppling från elnätet.

– Läget är relativt akut, säger statsminister Ulf Kristersson (M) på en pressträff tillsammans med energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) och arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L).

Statsministern betonar att läget är som svårast i södra Sverige och att risken för bortkoppling från elnätet har ökat.

– Som alla vet har vi ett betydande bekymmer med den svenska elproduktionen just nu, framför allt i södra Sverige. Elsystemet är ansträngt och det märks under vintern, säger han och tillägger:

– Nu är det tid för att stötta, kraftsamla och spara, för att ta oss igenom en tid som är utomordentligt ansträngd.

På pressträffen visar regeringen uppe en bild av södra Sverige.

Statsministern förklarar att det är det område i Europa med minst ”installerad elproduktion”.

”En bidragande orsak”

Johan Pehrson (L) framhåller att nedstängningen av fungerande kärnkraft har försatt Sverige i rådande situation.

– Det är en bidragande orsak till att vi står där vi står i dag, säger ministern.

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) tar ordet efter Johan Pehrson.

Hon konstaterar, i likhet med statsministern, att risken för bortkoppling i södra Sverige har ökat.

Enligt ministern har risken ökat från och med i dag då Sveriges största kärnkraftsreaktor Oskarshamn 3 kopplas bort från elnätet. Underhållsarbete kommer att pågå i tio dagar.

Sedan tidigare är Ringhals 4 bortkopplad till slutet av februari. I helgen kommer även Ringhals 3 produktionskapacitet att halveras på grund av underhållsarbete.

– Sammantaget är risken större för högre elpriser, och det finns en högre risk för bortkoppling än tidigare i södra Sverige, som har än större behov av planerbar produktion, säger Ebba Busch.

Flera åtgärder

Energiministern fortsätter sitt anförande med att visa upp en sammansättning av de åtgärder som regeringen vidtagit för att underlätta för hushåll och företag.

Ebba Busch berättar att regeringen har gett i uppdrag till Svenska kraftnät att handla upp förbrukning för att minska elkonsumtionen vid höglasttimmarna. Syftet är att dämpa elpriset och minska risken för bortkoppling.

– Perioden sträcker sig från 1 december till den 31 mars. Alltså under den perioden som vi förutsätter att läget kommer att vara som tuffast. Syftet är att uppnå en minskad elförbrukning om fem procent i genomsnitt per timme under de fastställda höglasttimmarna – alltså när trycket och efterfrågan är som högst, säger Ebba Busch och tillägger:

– Svenska kraftnät inväntar nu beslut från Energimarknadsinspektionen.

Hon nämner även att regeringen och Svenska kraftnät har undertecknat avtal med Heleneholmsverket och Rya kraftvärmeverk för att öka elproduktionen i Sverige.

Vidare radar hon upp de olika stöd som presenterats:

- Elprisstöd till hushåll

- Elprisstöd till företag

- Gasprisstöd till södra Sverige

Text: Redaktionen


25 maj 26

Oväntat väderbesked i Sverige – gäller hela juni

2026 05 25

Juni har blivit kyligare och regnigare.

Det har SVT:s meteorolog Nils Holmqvist tidigare konstaterat.

– Jämför man den förra referensperioden med den senaste, så ser man att juni blivit lite kallare i allmänhet. Men också regnigare, 20-30 procent mer regn och skurar, har han sagt till tv-kanalen.

Men i år blir det annorlunda.

Årets första sommarmånad ser ut att bli ovanligt varm, rapporterar vädertjänsten Klart.

– Juni lutar åt att bli varmare än normalt i Sverige, särskilt från vecka 24 och framåt. Den tydligaste torra signalen finns i södra Sverige, vilket ökar sannolikheten för en både varm och solig midsommarhelg, framhåller Klarts meteorolog Lasse Rydqvist i ett uttalande.

Flaggar för varm sommar

Sommaren ser överlag ut att bli ovanligt varm i Sverige och övriga Europa, rapporterar SVT.

Men prognosen är fortfarande osäker.

– Får högtrycket ta mer plats blir det torrare och varmare över tid men om lågtrycket tar mer plats kanske det blir mer av en blandad, normal sommar, säger SVT:s meteorolog Nitzan Cohen till kanalen.

Torkan består

Juniprognosen från Klart visar att torkan väntas bestå i södra Sverige.

– Vecka 23 väntas bjuda på blött väder i Svealand, men i övrigt normalblött. Därefter väntas i stället torrt väder under vecka 24-25 när högtrycksinflytandet blir mer tydligt, framhåller Lasse Rydqvist.

Vattenläget i södra Sverige är alltjämt kritiskt.

Sveriges geologiska undersökning (SGU) varnar för vattenbrist i Skåne och flaggar för att varningen kan utökas till flera län.

– Om det inte blir blötare väder blir det sannolikt fler meddelanden framöver i första hand på Gotland, Blekinge, Öland och Småland, sade SGU:s hydrogeolog Calle Hjerne på en pressträff i april.

LÄS OCKSÅ: Partisaner slår till – Ryssland förblindade 

Värst i Skåne

Skåne är i nuläget mer utsatt än andra områden i södra Sverige.

– Skälet till att Skåne just nu är mer påverkat än andra områden i landet är att det finns ett stort behov av grundvatten för vattenförsörjningen där. Det samtidigt som det är ett av de områden som fått minst nederbörd de senaste två åren, förklarar Calle Hjerne.

ANDRA LÄSER: Svenskt lyxbolag går i konkurs

Foto: 

Text: Redaktionen


25 maj 2026

Ryssland vädjar – ber omvärlden om hjälp

2026 05 25

Ryska medborgare utomlands är “förtryckta och hotade”.

Det hävdar Rysslands utrikesministerium.

Ministeriet syftar på ryska medborgare som bor i Lettland, Litauen och Estland, länder som Moskva påstår har “förbjudit” att tala ryska och “skrivit om historien”, rapporterar The Moscow Times.

Nu vänder sig Kreml till det internationella samfundet för att få gehör.

– Alla försök att lösa meningsskiljaktighet genom förhandlingar har visat sig fruktlösa. Därför måste vi uppenbarligen överföra våra anspråk till domstolarna genom att vädja till FN:s främsta rättsliga organ, Internationella domstolen, säger en talesperson för utrikesministeriet enligt den ryska exiltidningen.

"Russofobi"

Enligt Sergej Ordzjonikidze, FN:s tidigare biträdande generalsekreterare, är Rysslands vädjan ett politiskt drag. Ett sådant rättsärende kan ta flera år, menar experten.

Ryssland har vid flera tillfällen sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina hetsat mot de baltiska länderna. Bland annat har en rysk desinformationskampanj drivit lögnen att Estlands tredje största stad Narva ska utropas till en ryssvänlig “folkrepublik”.

Moskva var också mycket kritisk till de lettiska språktest som Lettland införde 2023 och som enligt Reuters berörde 20 000 ryska medborgare.

Sedan invasionen har de baltiska staterna begränsat möjligheterna för ryssar att resa in i länderna. Dessutom har sovjetiska monument rivits.

Ryssland beskriver det som “russofobi” och anklagar både USA och EU för att uppmuntra till “antirysk kampanj”.

 – De estniska myndigheterna har fått och kommer att fortsätta få ett lämpligt och proportionerligt svar från den ryska sidan på alla deras ovänliga handlingar, sade Maria Zakharova, ryska utrikesministeriets talesperson, till statliga nyhetsbyrån Tass i april.

LÄS MER: Partisaner slår till – Ryssland förblindade

Ny lag ger möjlighet att anfalla

Mycket av Kreml hätska retorik mot de baltiska länderna påminner om den som föranledde och försökte legitimera attackerna mot Ukraina.

Tidigare under våren röstade ryska duman igenom en ny lag som ger Vladimir Putin befogenhet att sätta in militär makt utomlands för att “skydda ryska medborgare”.

Den nya våldslagen ska kunna aktiveras om ryssar ställs inför rätta i internationella domstolar vars jurisdiktion inte erkänns av Ryssland.  

Formellt gäller det “utplacering” av trupper eller en “operation”. 

Men. 

– I praktiken betyder det en militär attack, skriver finländska tidningen Iltalehti.

LÄS MER: Panik på Krym – inför ransonering

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen