Sveriges grannland rasar mot regeringen

2022 12 09

Regeringen har i Tidöavtalet öppnat för att återinföra id-kontroller vid Öresundsbron.

Det har skapat stor ilska i den dansk-skånska regionen. Inte minst på den danska sidan, rapporterar Sveriges Radio.

– Folk skakar på huvudet när de hör att man vill öka kontrollen igen mellan Danmark och Sveriges gränser. Vi såg ju vilka konsekvenser det fick 2016, säger Köpenhamns borgmästare Sophie Haestorp Andersen, till kanalen.

– Många tycker att det är hål i huvudet.

"Hoppas att regeringen förstår"

Kontrollerna det handlar om är samma typ som den som förra regeringen införde under flyktingkrisen 2015-2016.

När nu frågan återaktualiserats har protester hörts från båda sidor av sundet, där Öresundsbron kopplar samman Malmö och Köpenhamn.

Argumentet från regeringen är att id-kontrollerna bidrar till att öka tryggheten. Men det köper inte Sophie Haestorp Andersen, som förutom borgmästare i Köpenhamn dessutom är ordförande för regionens gränsöverskridande politiska samarbete Greater Copenhagen.

– Jag hoppas att den svenska regeringen förstår att detta inte är en fråga om trygghet och säkerhet. Det är en fråga om samarbete i Öresundsregionen. Man kan stärka gränserna genom andra sätt än med id-kontroller, säger hon till SR.

"Allvarlig säkerhetssituation"

I november publicerade regeringen ett pressmeddelande där man betonade vikten av att stärka kontrollerna vid Sveriges inre gräns.

Där framhålls att den ryska invasionen av Ukraina “skapat en ytterst allvarlig säkerhetssituation i Europa”.

– Sammantaget anser regeringen att det föreligger ett allvarligt hot mot allmän ordning och inre säkerhet och att det därför finns ett behov av en mer noggrann kontroll över vilka som försöker resa in i Sverige. Gränskontroll vid den inre gränsen är den enda tillgängliga åtgärden för att kunna bemöta detta hot.

15 000 pendlare

När gränskontrollerna infördes förra gången väckte det enorm frustration bland de de cirka 15 000 gränspendlare mellan Sverige och Danmark, som inte minst drabbades av kraftiga förseningar på uppemot flera timmar när tågen stod stilla för att polisen skulle genomföra sina id-kontroller.

– Det är det värsta som kunde ske, det är nästan så man gråter, sade pendlaren Ture Ertman till SVT när förslaget först lades fram i våras.

Foto: Johan Nilsson, Øresundsbron resp Kristdemokraterna

Text: Redaktionen

Bankkunder uppmanas – kan spara 5 000 kr

2025 08 30

Bankkunder kan spara mycket pengar om de agerar på rätt sätt.

Som bankkund kan man vinna mycket på att vara en aktiv kund och föra en dialog med sin bank.

Under sommaren har det också kommit nya regler som underlättar bankbyten.

Finansinspektionen tipsar om att man kan spara många tusenlappar genom att byta bank.

Kan spara 5 000 kronor

Den första juli blev det lättare att bryta och flytta bundna bolån, rapporterar SVT.

Nya regler för hur ränteskillnadsersättningen räknas ut har tagits fram för att göra det lättare att byta bank.

Finansinspektionen uppmanar bankkunder att se över sina alternativ – genom att byta bank kan man tjäna tusenlappar varje år, framhåller de.

– Små val gör stor skillnad i plånboken. Pressar du bolåneräntan med en halv procentenhet kan du spara 5000 kronor om året för varje miljon du har i lån, säger Moa Langemark, konsumentskyddsekonom på Finansinspektionen, till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Plötslig flykt på börsen - många säljer samma aktier

Tjänar på att vara aktiv

Som kund kan man tjäna mycket på att vara aktiv och förhandla med sin bank, framhåller kanalen.

Man bör då börja med att ta reda på snitträntan hos sin egen och andra banker. Man kan också överväga att flytta sitt sparande, vilket kan leda till rabatt vid förhandling. Och man bör framför allt inleda en dialog med banken.

Moa Langemark framhåller att man bör utmana banken på flera områden.

– Väljer du en billig indexfond framför en dyr, aktiv fond kan det över tid handla om mer än 200 000 kronor i skillnad i avgift i ett långsiktigt sparande, säger hon till kanalen.

Svenskar aktiva bankkunder

Undersökningar har också visat att svenskar faktiskt är ganska aktiva bankkunder.

Svenskar byter bank oftare än många andra européer, har TV4 tidigare rapporterat.

38 procent av svenskarna har bytt bank de senaste fem åren, enligt en rapport från Länsförsäkringar. I EU har i genomsnitt ungefär var fjärde person bytt bank.

Dock visar undersökningen också att svenskar främst byter bank för tjänster som kort och sparande, snarare än bolån.

– Under de senaste fem åren så är det framför allt att man byter bank av kortanledningar eller fondsparande och så vidare. Men just bolåneaspekten, där drar vi oss lite mer från att faktiskt byta bank, säger Amérigo Fernández, privatekonom på SEB, till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Stort slöseri med skattepengar - ett parti pekas ut

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

JUST NU: Stenhårt besked till Putin – ”får inte tillbaka någonting”

2025 08 30

Rysslands diktator får ett stenhårt besked.

Vladimir Putin visar inga tecken på att vilja uppnå fred i Ukraina.

Samtidigt är Kreml och Ryssland hårt pressade ekonomiskt.

Och nu kommer ett stenhårt besked till den ryska makteliten – från EU.

Får inte tillbaka någonting

EU:s utrikeschef Kaja Kallas kommer på lördagen med ett besked om de enorma ryska tillgångar inom unionen som EU har fryst på grund av kriget i Ukraina.

Ryssland kommer inte få tillbaka sina tillgångar – även om de skulle skriva under ett fredsavtal, rapporterar Reuters.

Åtminstone inte om de inte först betalar skadestånd till Ukraina.

– Vi kan omöjligt föreställa oss att om det finns ett vapenvila eller ett fredsavtal, att dessa tillgångar ges tillbaka till Ryssland om de inte har betalat skadestånd, säger Kaja Kallas inför ett möte med EU:s utrikesministrar i Köpenhamn, enligt nyhetsbyrån.

Enligt EU handlar det om cirka 210 miljarder euro i ryska tillgångar som har frysts.

Detta genom sanktioner som EU har infört mot Ryssland till följd av invasionen av Ukraina.

LÄS OCKSÅ: Ryssland har orsakat katastrof - "situationen är akut"

Omdiskuterade tillgångar

Ryssland kan alltså inte räkna med att någonsin få tillbaka tillgångarna, såvida de inte betalar för de skador de har åstadkommit i Ukraina.

Tillgångarna är alltså frysta, men Ukraina och vissa EU-länder har uppmanat EU att konfiskera tillgångarna och använda dem för att stödja Kyiv.

Den idén har dock avvisats av Frankrike, Tyskland och Belgien, som innehar en stor del av tillgångarna.

De menar att framtida vinster från tillgångarna har öronmärks för att återbetala stöd till Ukraina, enligt nyhetsbyrån. De har också ifrågasatt den rättsliga grunden för att konfiskera dem.

Hur dessa tillgångar ska hanteras lär debatteras under en längre tid, inte minst om det skulle bli fred i Ukraina.

”Hån mot fredsprocessen”

Rysslands attacker mot Kyiv nyligen har fått EU att vilja trappa upp pressen på Kreml.

Attackerna är ett tecken på Rysslands ovilja att nå en fredlig lösning, menar Kaja Kallas, enligt Svenska Yle.

Kallas beskriver attackerna som ett hån mot den pågående fredsprocessen.

Samtidigt har bland annat Emmanuel Macron och Volodymyr Zelenskyj försökt sätta press på Donald Trump genom att påminna honom om att hans deadline mot Putin går ut på måndag.

Då måste Putin ha gått med på ett möte med Zelenskyj – annars har Trump utlovat konsekvenser, påminner Macron och Zelenskyj.

LÄS OCKSÅ: Saab svarar Ryssland - lanserar historiskt vapen

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen