Stort svenskt glädjebesked till Ukraina

2022 12 12

Det bekräftar biståndsminister Johan Forssell (M) i dag.

– Människor i Ukraina har det väldigt svårt just nu och Sverige bidrar därför med mer än en halv miljard kronor för den långsiktiga återuppbyggnaden av landet, säger ministern till SVT Nyheter och tillägger: 

– Det handlar om att bygga upp skolor som förstörts, sjukhus, infrastruktur och jordbruk. Både för att lindra nöden och för att stärka Ukrainas motståndkraft så att de orkar fortsätta stå emot invasionen. 

Mer detaljer om det nya stödpaketet kommer offentliggöras i morgon, erfar SVT.

En sak är säker.  Sverige kommer fortsätta att stödja Kyiv i kampen mot Rysslands illegala anfallskrig. 

– Från svensk horisont har vi varit tydliga – vi ska finnas för Ukraina långsiktigt. Det här är inte det första stödpaketet och inte heller det sista. Jag märker på de biståndsministermöten jag är på att det finns ett stort internationellt intresse och vi kommer också behöva göra mer framöver, säger Johan Forssel till SVT. 

Rekordstort stödpaket i november

Sveriges nya biståndspaket presenteras drygt en månad efter att regeringen beslutat att skicka ett rekordstort ”vinterpaket” till Ukraina.

Innehållet i novembers militära stödpaketet uppgick till en summa av cirka tre miljarder kronor och det humanitära och akuta biståndsstödet beräknades till 720 miljoner kronor.

Så har Sverige stöttat Ukraina

Sverige har stöttat Ukraina med följande medel sedan Ryssland inledde sin invasion:

- Sverige har bidragit med ca 5,2 miljarder kronor till stöd för Ukraina, bland annat i form av bistånd och militära stödpaket.

- Beslut om 7 miljoner kronor i stöd till Internationella brottmålsdomstolens (ICC) har fattats. Sverige ger också ett årligt stöd om 2,5 miljoner euro till ICC.

- Beslut om flera uppdrag som syftar till att stötta Ukraina med läkemedel har fattats.

- Materiel ut beredskapslagret som kan användas för att reparera landets elnät som förstörts i kriget har överlåtits.

- Tullverket har bland annat skickat skyddsvästar, hjälmar, andningsskydd och skyddsdräkter till Ukraina.

- Försvarsmakten har skickat instruktörer till Storbritannien för att genomföra militär grundutbildning för ukrainska medborgare, som sedan kan tjänstgöra i Ukrainas försvarsmakt.

- IEA:s medlemsländer har enats om en gemensam lageravtappning under en månad om totalt 60 miljoner fat olja från medlemsländernas beredskapslager. Sverige bidrog med 75 000 ton olja ur beredskapslagren till Internationella energibyråns (IEA) gemensamma lageravtappning.

- Beslut om uppdrag till Strålsäkerhetsmyndigheten inom strålsäkerhetsområdet och till Naturvårdsverket inom återuppbyggnad med anledning av Rysslands invasion av Ukraina.

- Sverige har valt att delta i två domstolsmål om ansvar av Ryssland för brott mot folkrätten. Målen rör anklagelser om folkmord och grova brott mot de mänskliga rättigheterna under kriget i Ukraina. I båda målen för Sverige fram ståndpunkter som ligger i linje med Ukrainas.

- Sverige har fördömt Rysslands avsikt att illegalt annektera de ukrainska regionerna Donetsk, Luhansk, Cherson och Zaporizjzjia.

Källa: Regeringen

Text: Redaktionen

Risk för katastrof – men Sverige förbjuds att agera

2025 08 31

Riksväg 62 i norra Värmland riskerar att rasa.

Men svenska myndigheter kan inte vidta nödvändiga åtgärder för att säkra vägen.

EU:s miljöregelverk sätter stopp.

”Pågår dygnet runt”

Det råder akut rasrisk vid riksväg 62 i norra Värmland, rapporterar SVT.

Trafikverket vill säkra vägen genom att bygga erosionsskydd.

Men åtgärderna har stoppats i Mark- och miljödomstolen, enligt kanalen.

Anledningen är att området är skyddat enligt EU:s miljöregelverk, eftersom vägen går längs Klaraälven vars livsmiljöer för växt- och djurliv skyddas via Natura 2000.

Trafikverket varnar dock för att riksväg 62 ”kan rasa när som helst”.

– Vi ser att slänterna rör på sig. Det är en pågående erosion dygnet runt, säger Kenth Henriksson, Trafikverkets projektledare, till kanalen.

”Är en akut fråga”

Fallet har nu gått vidare till Högsta domstolen.

Den kan besluta att lämna över ärendet till regeringen som kan i sin tur kan besluta om ett undantag från de strikta miljöreglerna.

Trafikverket påpekar att det är farligt att låta folk resa på vägen om det finns en rasrisk.

– Men samtidigt måste de som bor och lever där kunna ta sig fram. Det är en akut fråga, säger Kenth Henriksson till kanalen.

Frågan har hamnat i fokus efter gårdagens kraftiga ras på E6 i Norge.

En befaras död i Norge

På lördagsmorgonen inträffade ett stort ras på E6:an vid Levanger, nordost om Trondheim i Norge.

En dansk man som arbetade på platsen när raset inträffade, saknas fortfarande och befaras vara död, rapporterar Dagbladet.

Ytterligare en person drogs med i raset, och befinner sig nu på sjukhus, enligt tidningen.

Flera hus har också evakuerats.

Boende i området säger att de har pratat om den instabila marken i flera generationer.

Man har också försökt varna i samband med att Bane Nor, som ansvarar för järnvägen, skulle bygga dubbelspår på platsen.

– Så hela byn har förväntat sig att det här inte skulle gå bra. Men Bane Nor har inte velat lyssna på oss, säger Sissel Buchholdt, som har bott på en gård i närheten i hela sitt liv, till tidningen.

Foto: Melvin

Text: Redaktionen