JUST NU: Rekordmånga kinesiska bombplan över Taiwan

2022 12 13

Det uppger internationella medier på tisdagen, bland annat AP och Taipei.

Enligt Taiwan rör det sig om hela 18 bombplan med möjlig kärnvapenkapacitet, en kraftig eskalering då det är ytterst ovanligt för Kina att skicka fler än fem bombplan under en och samma dag.

Förbjöd öl från Taiwan

Markeringen sker enbart en dag efter att Kina förbjudit import av flera varor från Taiwan, bland annat öl och annat livsmedel.

Upptrappningen beskrivs även av Bangkok Post som ytterligare ett tecken på de försämrade relationerna mellan de två länderna.

"Letar anledning att attackera"

Spänningarna ökade i regionen i somras då Kina arrangerade missiluppskjutningar och andra krigsövningar i samband med att Nancy Pelosi, talman i USA:s representanthus, besökte Taiwan.

Enligt Taiwans utrikesminister Joseph Wu letar Kina efter fler anledningar att kunna attackera önationen längre fram.

– Vi är ganska säkra på att kineserna kanske vill använda ytterligare en förevändning för att utöva sina framtida attacker mot Taiwan. Så det här är ett militärt hot mot Taiwan, säger Wu enligt The Guardian.

Stängda samtalsdörrar

Utrikesministern menar att det tidigare fanns goda möjligheter för “kontakt med den kinesiska sidan” via taiwanesiska företag och universitet.

De dörrarna har dock stängts i samband med att den kinesiske presidenten Xi Jinping säkrade sin tredje mandatperiod som landets ledare.

– Det beror på att det kinesiska regeringssystemet har blivit så auktoritärt. Det är inte som förr i tiden när den vanliga akademin kunde skriva rekommendationer till centralregeringen och kunna komma i kontakt med de viktigaste beslutsfattarna och berätta för oss hur de högsta ledarna tänker och sådant där, säger Wu.

Vågar inte avvika från propaganda

Den taiwanesiska utrikesministern tillägger:

– Under de här åren ser vi att den kinesiska akademin är rädd för att säga andra saker än kinesisk propaganda. Och de berättade för oss på ett väldigt uppriktigt sätt att de inte längre är anslutna till centralregeringen, eller även om de kan få kontakt med statliga byråkratier, verkar dessa byråkratier inte ha förtroendet från ledaren  längre.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: USA säger nej till Sverige

2025 07 06

Sverige ska leda arbetet med den nya Natostyrkan FLF, vilket står för Forward Land Forces.

Styrkan kommer att vara baserad i norra Finland.

Men USA säger nej till att låta amerikanska soldater ingå i styrkan.

USA säger nej

I samband med Natos toppmöte i Haag meddelades att Danmark, Frankrike, Island, Norge och Storbritannien kommer att ingå i den svenskledda Natostyrkan Rovaniemi och Sodankylä.

Sverige och Finland hade dock hoppats på att även Kanada och framför allt USA skulle ingå i styrkan, rapporterar DN.

Sverige har dock fått nej – USA vill inte ingå i styrkan. De är för upptagna på annat håll.

– De vill nog inte sträcka ut sina åtaganden för mycket, framför allt om det blir kris eller konflikt, säger Joel Linnainmäki, försvarsforskare i Finland, till tidningen.

USA:s närvaro i Europa minskar, och landet vill göra andra prioriteringar.

– Det är säkerligen en besvikelse för både Finland och Sverige, säger Joel Linnainmäki till tidningen.

Ska ha ”framskjuten närvaro” i Finland

Det var vid Natos toppmöte i Washington 2024 som alliansens medlemsländer enades om att etablera en ”ny, framskjuten närvaro” i Finland, enligt regeringen. Styrkan ska vara skräddarsydd för regionala förhållanden i norra Finland.

Senare har det alltså beslutats att styrkan ska ledas av Sverige men utgöras av multinationella styrkor från Natoländerna.

Men USA vill alltså inte ingå. Istället får andra länder – Danmark, Frankrike, Island, Norge och Storbritannien – bidra till styrkan.

– Sverige ser fram mot att fortsätta utvecklingen av FLF Finland tillsammans med dessa länder, har försvarsminister Pål Jonson (M) tidigare sagt i ett uttalande.

– FLF Finland är en viktig del av Natos samlade avskräckning och försvar och bidrar till att stärka alliansens förmåga i Natos norra flank. Det är också en viktig del av Sveriges och Finlands integrering i Nato, tillade försvarsministern.

Foto: Nato resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Mardröm för svenskar på Mallorca – kommer inte in i sina hem

2025 07 06

Många svenskar som har bostad på Mallorca råkar ut för ett allvarligt problem.

Mallorca har sedan länge problem med husockupanter.

Även svenskar som har hus eller lägenhet på ön drabbas, och att få ut ockupanterna kan vara väldigt svårt.

Bostäder ockuperas

De som drabbas av husockupationer är ofta personer som har en bostad som står tom under längre perioder, rapporterar SR.

Då sparkar ockupanter upp dörren, byter lås och installerar sig i bostaden, enligt radiokanalen.

Eftersom utlänningar som har boende på Mallorca ofta är borta under längre perioder, är de ofta extra hårt drabbade. Det gäller bland annat svenskar som äger ett boende på ön.

Ockupanterna är ofta personer som lever i samhällets utkanter. Många av dem har inte råd med bostad och kan vara arbetslösa, sjuka eller ha andra typer av problem.

På ögruppen Balearerna skedde runt 500 husockupationer förra året.

Stort problem för svenskar

För den som drabbas kan det bli en mycket svår situation, särskilt om husockupanten är kvar under en längre tid. Då kan ockupanten få besittningsrätt.

– Det är ett stort problem för dem som är boende här i Spanien, eller de som har hus och boenden, de blir ju utsatta för det här, och då kan man inte vara i bostaden under sin semester eller en längre period, säger Simon Dicksved, en svensk jurist som tidvis vistas på Mallorca, till radiokanalen.

En lagändring ska nu stärka husägarens rätt, men situationen kan ändå bli väldigt svår, särskilt för svenskar som kanske inte är så insatta i hur det fungerar i Spanien.

– Framför allt är det svårt för svenskar för att man inte är så van med det här spanska systemet, säger Simon Dicksved.

Över tusen ockupanter på liten ort

Problemet med husockupationer är utbrett på Mallorca.

Tidningen Majorca Daily Bulletin har tidigare rapporterat om orten Santa Margalida med runt 13 000 invånare.

Där finns det enligt stadens borgmästare runt 1 500 husockupanter.

Borgmästaren beskriver ockupanterna som ”sociala turister”.

Problemet har funnits i åratal, men har förvärrats på senare tid, enligt borgmästaren. Det väcker oro inte bara på grund av husägares rättigheter, utan också med tanke på säkerheten.

– Det bor tio till tolv personer i varje lägenhet utan de minimikrav på hälsa och säkerhet, säger borgmästaren Joan Monjo till tidningen.

Foto: O. Nord

Text: Redaktionen