Nytt dokument visar Sveriges eftergifter: Beskrivs som häpnadsväckande

2022 12 14

Hittills har det från svenskt håll varit relativt tyst om vilka punkter som är uppfyllda på Ankaras digra kravlista.

Men nu kommer ny information.

Den 25 november sammanställde regeringskansliet ett dokument över vilka konkreta åtgärder Sverige hittills vidtagit för att genomföra överenskommelsen, rapporterar DN.

Tidningen har tagit del av dokumentet.

Det framkommer bland annat:

- Att Sverige har vidtagit flera nya insatser mot terrorstämplade PKK

- Att regeringen ska prioritera nya lagförslag för att bekämpa terrorism

- Att det inte finns något vapenembargo mot Turkiet

- Att begäranden om utlämningar av personer ska hanteras snabbt

- Att Säpo och Turkiets ska ”bygga ett långsiktigt samarbete för att motverka internationell terrorism”

”Bekymrar naturligtvis mig”

Michael Sahlin, tidigare Turkiet-ambassadör och i dag knuten till det internationella fredsforskningsinstitutet Sipri i Turkietfrågor, har fått ta del av dokumentet.

Han är mycket bekymrad.

– Jag känner en slags häpnad när jag läser det här, över att vi är beredda att sträcka oss så långt. Konsekvensen är att vi kommer ha ett påtagligt mer ingående säkerhetssamarbete med Turkiet än vad många andra Natoländer har, säger Michael Sahlin till DN och betonar att dokumentet tyder på att Sverige i allra högsta grad anpassat sig till Turkiets verklighetsbeskrivning.

– Det bekymrar naturligtvis mig, som hållit på länge med Turkietfrågor. Vi utlovar mycket här om diverse mekanismer och olika dialoger. Det är förstås bra med en nära dialog, men det kommer vara en styrande kappa under en lång tid framåt.

Sveriges chefsförhandlare Oscar Stenström har även kommenterat dokumentet.

– Jag har använt listan för att visa Turkiet och våra framtida allierade i Nato att Sverige tar åtagandena på allvar och implementerar alla paragrafer, uppger han i en skriftlig kommentar till DN.

Viktigt att Sverige uppfyller kraven

Utrikesminister Tobias Billström har tidigare betonat att en av regeringens viktigaste utrikespolitiska uppgifter är att Sverige uppfyller delarna i avtalet med Turkiet.

– Den största och viktigaste uppgiften är den som statsministern la fast i regeringsförklaringen. Att se till att anslutningen gentemot Nato blir framgångsrik och att vi kan uppfylla de delar i de trepartsavtal som är ingånget mellan Turkiet, Finland och Sverige för att på det viset se till att vi kan bli medlemmar och förbättra vår säkerhetssituation, sa han till SVT Nyheter i mitten av oktober.

Foto: President of the Republic of Turkey

Text: Redaktionen

Ryssland hotar Sverige – kan skicka in allt

2026 03 25

Sverige har i närtid bordat och beslagtagit två fartyg som misstänks tillhöra den ryska skuggflottan.

Och genom agerandet mot Sea Owl 1 och Caffa vill Kustbevakningen skicka en signal.

– Vi räknar med att vi förr eller senare får ut vårt budskap. På våra vatten är de inte välkomna, säger myndighetens biträdande operativa chef Daniel Stenling, till DN.

Ryssland rasande

Sverige är inte ensamt om att slå till mot fartyg från den ryska skuggflottan.

Flera europeiska länder har gått samma väg, vilket nu får Ryssland att rasa.

– Europeiska länder som Frankrike, Sverige och Finland agerar ostraffat när de stoppar fartyg som de anser vara oönskade och eskorterar dem till sina hamnar, uppger Rysslands utrikesdepartement i ett uttalande, rapporterar TV4.

Hotar Sverige

Det ryska uttalandet stannar inte där.

Nu riktar Moskva också ett hot, bland annat mot Sverige, om att tillslagen mot fartygen inte kommer lämnas obesvarade.

Ryssland är beredda att skicka in alla åtgärder som behöver för att slå tillbaka sådana aktioner.

– Sådana aktioner av sjöröveri och laglöshet kommer inte att bli obesvarade från vår sida, inklusive genom användning av alla nödvändiga medel, dundrar det ryska utrikesdepartementet.

LÄS OCKSÅ: Ica-handlare går i taket – efter Ulf Kristerssons uttalande

Kommer fortsätta

Beskedet från den svenska kustbevakningen är att fartygen inte uppfyller de krav som finns i havsrättskonventionen från FN.

Certifikat, försäkringar, underhåll och kompetent besättning saknas, menar Daniel Stenling.

– Det är ett hot mot sjösäkerheten i våra områden och det kommer vi att ingripa mot, säger han till DN.

Tydlig ökning

Den ryska skuggflottans trafik i Östersjön ökar kraftigt, Jonas Kjellén, militäranalytiker på FOI, rapporterar SVT.

Och fartygen i Östersjön är avgörande för den ryska ekonomin, eftersom hamnarna i Svarta havet till stor del skurits av.

– Fartygen är livlinan för Ryssland just nu. Man är ekonomiskt beroende av skuggflottan i Östersjön, säger Jonas Kjellén till kanalen.

LÄS MER: Gulfstat uppmanar Trump: ”Avsluta inte kriget”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen