MYNDIGHET: Ställer kontantkrav på regeringen

2022 12 15

Regeringen måste säkerställa att det fortsatt går att betala räkningar med kontanter.

Det anser Riksbanken, som formulerar sin kravställning i ett pressmeddelande på torsdagsförmiddagen.

Stora svårigheter för liten grupp

Digitaliseringen av betalningsmarknaden har gått i rasande takt i Sverige och idag är det få som använder kontanter för att handla i affärer, än mindre som använder dem för att betala räkningar.

Det har för den absoluta majoriteten blivit enklare att betala, men förändringen har inneburit stora svårigheter för en mindre grupp.

– En mindre del av befolkningen har inte tillgång till digitala betalsätt och måste därför använda kontanter. Idag är det svårt för dessa personer att betala sina räkningar och lösa in utbetalningar av exempelvis pensioner. Situationen för dessa har förvärrats sedan företaget ClearOn lade sin tjänst Kassagirot tidigare i år, framhåller Riksbanken på sin hemsida.

Krav på regeringen

Myndigheten tillägger:

– Riksbanken anser att regering och riksdag måste säkerställa att alla kan betala räkningar och att utbetalningar från myndigheter kan användas av mottagaren.

Måste vara bättre förberedda

Dessutom pekar Riksbanken på att betalningsmarknaden måste ha en beredskap för att hantera störningar. 

Sådan beredskap ska bland annat handla om att skapa möjligheter att betala med kort eller ta ut kontanter även om det förekommer avbrott i elförsörjningen eller datakommunikationen. 

Någonting som svenska banker borde förbereda sig bättre på, anser KTH-professorn Niklas Arvidsson.

– Skulle elen slås ut är vi extremt sårbara, förklarade han för SVT i somras.

Uppmanat att ta ut kontanter

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har tidigare i år uppmanat svenska folket om att ta ut kontanter och ha pengarna redo om krisen slår till.

Summan som man bör ha till förfogande i kontanter är 2 000 kronor, enligt myndigheten.

– Vi brukar säga att det är ett bra riktmärke, men sen handlar det ju också om hur mycket förmåga och vilka marginaler man har. Men tänk att man ska ha för att kunna gå till affären och kanske tanka bilen. Då brukar man klara sig i ett par dygn, sade Elin Bohman, presstalesperson på MSB, till Sveriges Radio.

Älskade och hatade

Att kontanterna lär bli kvar i Sverige under överskådlig framtid konstateras av Anna Kinberg Batra, Moderaternas tidigare partiledare tillika utredare i den statliga Betalningsutredningen.

– Svenska folket både älskar och hatar kontanter. Vi vet att en stor majoritet inte kan tänka sig att leva utan kontanter. Så det här är en kontantparadox, säger hon till Svenska Dagbladet.

LÄS MER: Myndigheten uppmanar – ha kontanter redo för kris

LÄS MER: Dålig beredskap för att hantera kontantuttag

LÄS MER: Ny prognos om kontanternas framtid

Foto: Riksbanken resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

600 000 svenskar kan förlora sina TV-kanaler

2026 05 17

Många hushåll att riskerar att förlora sina TV-kanaler.

IPTV är ett utbrett problem i Sverige med över en halv miljon användare.

Nu lyfts flera orsaker fram som gör att användare riskerar att förlora sina tv-kanaler.

Många hushåll drabbas

IPTV står för Internet Protocol Television och är en teknik som gör det möjligt att strömma tv-kanaler och rörligt innehåll via bredband istället för via antenn eller parabol.

Hundratusentals svenskar använder i dag illegal IPTV för att få tillgång till sport, filmer och tv-kanaler till låga priser – men utvecklingen skapar allt större problem för både bransch och säkerhet.

Enligt uppskattningar från analysbolaget Medievision används tjänsterna av omkring 640 000 svenska hushåll.

Det innebär också stora ekonomiska förluster för rättighetsinnehavare.

I vissa beräkningar uppskattas att över en miljard kronor årligen hamnar hos kriminella aktörer.

TV- och telekombolag har gått ut med varningar om den oroande utvecklingen.

– Sverige stärker totalförsvaret, men låter en kriminell medieinfrastruktur växa. Men illegal ip-tv är en säkerhetsrisk vi inte har råd att ignorera, skrev Mathias Berg, vd på TV4, och Anders Olsson, vd på Telia Sverige, i en debattartikel i SvD, nyligen.

LÄS MER: Ryska ordern: Halshugg dem

Fler säkerhetsrisker

Utöver de juridiska problemen pekas nu även säkerhetsrisker ut som en växande fara som kan leda till att användare förlorar sina kanaler.

I en ny rapport Consumer Risk from Piracy in the Nordic Countries varnas de nordiska länderna för att illegala streamingtjänster kan innebära betydligt större cyberrisker än många användare inser.

Forskarna menar att pirattjänster ofta har appar och TV-boxar som innehåller skadliga koder eller osäkra funktioner.

I värsta fall kan en infekterad enhet sprida sig till andra enheter, samt förstöra TV-boxen.

– En infekterad tv-box kan i värsta fall bli en ingång till andra prylar i hemmet – som datorer, mobiler och surfplattor, står det i rapporten.

Det innebär att riskerna inte bara handlar om tv-tittande, utan om hela den digitala säkerheten i hemmet.

Vill se fängelsestraff

Nu pågår ett intensivt arbete för att stoppa spridningen av illegal IPTV.

Åklagarmyndigheten vill skärpa straffen ordentligt.

Myndigheten föreslår att privatpersoner ska kunna dömas till fängelse.

– En straffskala som endast innehåller böter kan inte anses rimlig och proportionerlig i förhållande till alla de typer av handlingar som faller under denna bestämmelse, uppger myndigheten, rapporterar SVT.

LÄS MER: Swedbank: Så mycket av lönen bör du spara varje månad

Foto: T. Barbhuiya

Text: Redaktionen

Ökar oljeexporten med 100 procent

2026 05 17

En jättesatsning är på gång i Mellanöstern.

Förenade Arabemiraten accelererar byggandet av en ny oljeledning.

Det nya bygget ska fördubbla exportkapaciteten och minska beroendet av det strategiskt avgörande Hormuzsundet, rapporterar Reuters.

Blockad av passage

Hormuzsundet har utvecklats till världens mest känsliga energipassage, där konflikten mellan USA, Israel och Iran nu direkt påverkar den globala oljehandeln.

Iran har i flera steg utökat sin militära och operativa närvaro i området, bland annat genom deras elitstyrka Islamic Revolutionary Guard Corps.

Samtidigt har situationen lett till konkreta störningar.

Hormuz har blivit delvis blockerat efter militära attacker i regionen, vilket påverkat omkring en femtedel av världens oljeexport.

LÄS MER: UPPGIFTER: Kina skickar fartyg direkt

Dubbel exportkapacitet

Som svar på den ökade osäkerheten går Förenade Arabemiraten nu vidare med en massiv infrastruktursatsning.

Enligt Reuters ska landet snabba upp byggandet av den så kallade West-East Pipeline, som drivs av Abu Dhabi National Oil Company.

Abu Dhabis regerings presskontor uppger att detta kommer att avsevärt utöka möjligheten att kringgå Hormuzsundet, eftersom oljeledningen ska ta en ny rutt genom hamnen i Fujairah, där den inte behöver passera igenom Hormuzsundet för att kunna exportera olja.

Projektet har direkt godkänts av Abu Dhabis kronprins Sheikh Khaled bin Mohamed bin Zayed.

Målet är att fördubbla exportkapaciteten via hamnen i Fujairah och därmed minska beroendet av Hormuzsundet.

Den nya ledningen väntas vara klar till 2027 och byggs som ett strategiskt komplement till den befintliga Habshan–Fujairah-ledningen.

– Den befintliga Abu Dhabi Crude Oil Pipeline (ADCOP), även känd som Habshan–Fujairah-ledningen, kan transportera upp till 1,8 miljoner fat per dag och har visat sig vara avgörande när Förenade Arabemiraten försöker maximera sin oljeexport från kusten vid Omanbukten, strax utanför sundet, uppger tidningen.

Strategisk energiomställning

UAE:s satsning sker i ett bredare regionalt mönster där energistater försöker minska sin sårbarhet mot sjöblockader.

– Förenade Arabemiraten och Saudiarabien är de enda oljeproducenterna i Gulfen som har pipelines som exporterar råolja utanför sundet. Oman har en lång kustlinje mot Omanbukten, medan Kuwait, Irak, Qatar och Bahrain nästan helt är beroende av vattenleden för sina transporter, rapporterar tidningen.

Samtidigt framhålls att Fujairah och närliggande Khor Fakkan har blivit avgörande livlinor för både olje- och varutransporter, särskilt eftersom UAE är starkt beroende av livsmedelsimport.

Även regionala aktörer som Saudi Aramco pekar på vikten av alternativa rutter.

Aramcos vd Amin Nasser har tidigare beskrivit deras pipeline-system som en “kritisk livslina”.

LÄS MER: Ryska ordern: Halshugg dem

Foto: Ronaldlau

Text: Redaktionen