VINDKRAFT: Två förslag ska få kommuner att satsa på vindkraft

2022 12 18

Andelen vindkraftverk som stoppas har ökat kraftigt i Sverige. Men trenden kan vända.

Det hoppas Mönsterås kommunalråd Anders Johansson (C) som hoppas att två konkreta förändringar ska få utvecklingen att vända.

Lokalbefolkningen ska få stöd

Han menar att det handlar om ekonomiska styrmedel som ger stöd till lokalbefolkningen som berörs.

– Det måste komma fram ersättningar till de närboende, säger centerpartisten.

Han vill även se att de kommuner som säger ja till vindkraft får en tydlig finansiell morot.

– Och det måste komma fram ersättningar till de kommuner som accepterar vindkraft. Pengarna som kommer in från en vindkraftsproduktion måste hamna lokalt, säger han till Sveriges Radio.

Minskat från 57 till 22 %

Satsningarna på vindkraft i Sverige har drabbats av stora hinder de senaste åren.

– Under 2021 beviljades 121 verk tillstånd i första instans, medan 454 verk fick nej. Det betyder att endast 22 procent av verken fick tillstånd 2021, rapporterar Tidningen Energi.

Tidningen presenterar utvecklingen av andelen vindkraftverk som fått tillstånd i ansökningar som beslutats de senaste åren:

Årtal  Andel ja

2016  57 %

2017  51 %

2018  45 %

2019  46 %

2020  39 %

2021  22 %

Renar och artskydd

– Det blir allt svårare att bygga ut vindkraften i Sverige. Ett problem är att många kommuner lägger in sitt veto, inte sällan pressade av den lokala opinionen, uppger SR Kalmar.

Av de 454 vindkraftverken som inte fick tillstånd under 2021 stoppades 170 verk av det kommunala vetot innan miljöprövningen kunde färdigställas. Av de 284 vindkraftverk som kom vidare till miljöprövningen stoppades 139 verk av rennäring och 67 av artskydd/naturvård, enligt Tidningen Energi.

Pengar jätteviktigt

Den förra regeringen tillsatte en utredning om stärkta incitament för utbyggd vindkraft som handlar om att kompensera de som påverkas av vindkraftutbyggnad och att skapa morötter för kommunerna att satsa på vindkraft.

– Det tror jag är jätteviktigt. Pengarna som kommer in från en vindkraftsproduktion måste hamna lokalt, säger Mönsterås kommunalråd Anders Johansson (C).

– I dag så vet vi till exempel att fastighetsskatten hamnar i Stockholm från de här. Varför ska skatten hamna i Stockholm när det produceras i Mönsterås kommun.

– Och det är våra medborgare som tar eventuella nackdelar, säger han till SR.

Foto: T. Reuabourg

Text: Redaktionen


JUST NU: Island slår larm om allvarligt militärt hot

2025 08 31

Island varnar om ett allvarligt militärt hot.

Island slår larm om ett militärt hot som blir allt mer påtagligt.

Det handlar om Rysslands agerande i Arktis, det stora havsområdet med omkringliggande landområden runt jordens norra pol.

Ryssland agerar allt mer beslutsamt i Arktis – och öppnar gamla sovjetiska militärbaser igen.

Nu slår Islands utrikesminister larm.

”Mycket oroande”

Islands utrikesminister Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir varnar för att Rysslands agerande i Nato är ett ”allvarligt problem” för Nato, rapporterar Newsweek.

– Arktis är fortfarande centralt i Rysslands strategiska kalkyl, och dess aktiviteter i regionen går långt utöver defensiva åtgärder, säger den isländska utrikesministern till tidningen.

– Rysslands militära ställning i Arktis är mycket oroande, tillägger hon.

Ryssland har i flera år ägnat sig åt att öppna upp gamla sovjetiska militärbaser i Arktis igen, enligt tidningen.

De bygger också nya anläggningar i regionen.

Putinregimen har även investerat stort i sin nordliga flotta som är baserad i Murmansk-regionen och gränsar till Natoländerna Finland och Norge.

”Får konsekvenser”

Rysslands intresse för Arktis är både ekonomiskt och militärt.

Arktis är också den region i världen som påverkas mest av klimatförändringarna, som bland annat leder till att nya vägar öppnas upp för handel och militär trafik.

– Detta får konsekvenser för både Nato och Ryssland, eftersom den operativa miljön blir mer dynamisk och omstridd, säger Gunnarsdóttir till tidningen.

Det organiserade samarbetet mellan Ryssland och de övriga länderna runt Arktis har nästan helt stannat av efter Rysslands invasion av Ukraina.

Men Ryssland kontrollerar mer än hälften av Arktis kust.

Samarbete med Kina

Nato har stärkt sin närvaro i Arktis, men Ryssland har samtidigt utökat sitt samarbete med Kina, trots att Kina inte är en arktisk nation.

Detta har den tidigare Biden-administrationen i USA varnat för, och Peking ses nu som en stor finansiär av rysk energiutvinning i Arktis, samtidigt som samarbetet också tar sig militära uttryck.

– Arktis är inte en avlägsen eller isolerad region – det är en central arena för global säkerhet, säger Gunnarsdóttir till tidningen.

Text: Redaktionen


Trump säker – det händer med Putin och Zelenskyj

2025 08 31

Donald Trump är säker på en sak när det gäller Putin och Zelenskyj.

President Trump har hittills inte haft några större framgångar i sina ansträngningar för att skapa fred i Ukraina.

Trump säger också att han är osäker på om Putin och Zelenskyj kommer att träffas på tu man hand, som den amerikanska presidenten har krävt.

Men en sak säger sig Trump vara säker på när det gäller Putin och Zelenskyj.

Trump är säker

I en intervju med högersajten Daily Caller kommenterar Trump sina försök att mäkla fred i Ukraina.

Överraskande nog säger sig presidenten vara säker på att det blir ett trilateralt möte mellan honom själv, Putin och Zelenskyj.

– Ett trilateralt möte kommer att hända. Ett bilateralt vet jag inte, men ett trilateralt kommer att hända, säger Trump till sajten.

Trump är alltså säker på att han kommer att träffa Putin och Zelenskyj samtidigt – men desto mer pessimistisk när det gäller sannolikheten att dessa två kommer att träffas på tu man hand.

– Du vet, ibland är folk inte redo för det, säger Trump.

Jämför med bråkande barn

Donald Trump liknar Putin och Zelenskyj vid två skolbarn som bråkar med varandra.

– Du har ett barn, och det finns ett annat barn på lekplatsen, och de hatar varandra, och de börjar slåss, slåss och slåss, och du vill att de ska sluta, och de fortsätter. Efter en liten stund är de väldigt glada att sluta. Förstår du? Det är nästan så, säger Donald Trump till sajten.

– Ibland måste de kämpa en liten stund innan du kan få dem att sluta. Men det här har pågått länge. Många människor är döda, säger den amerikanska presidenten.

I intervjun säger Trump också att han är villig att hjälpa till med säkerhetsgarantier, inklusive amerikanskt stöd i luftrummet, för att få slut på kriget.

Den amerikanska presidenten säger att USA inte vill skicka fredsbevarande styrkor till Ukraina, men att man är öppna för att hjälpa Europa.

– De vill se det lösas, men om vi kan hjälpa dem är jag villig att göra det, säger Donald Trump, enligt sajten.

Foto: President of Ukraine, Official White House Photo by Andrea Hanks resp President of Russia Office

Text: Redaktionen