Hotbilden mot Sverige – kraftig förändring

2022 12 28

Hotbilden mot svenska elnät har förändrats under de senaste åren.

Risken för sabotage och cyberattacker från främmande makt har ökat markant. 

Det uppger Erik Nordman, avdelningschef för säkerhet och beredskap på Svenska kraftnät, i en intervju med SR Ekot.

– Det har absolut ökat, konstaterar avdelningschefen.

Ryssland pekas ut

I dag är det tydligaste hotet spionage.

Främmande makt kartlägger sårbarheter för att kunna sabotera och störa Sveriges elförsörjning.  

Erik Nordman pekar ut Ryssland som den aktör som utgör det största hotet.

Underrättelseoperationer från landet i öst har ökat markant.

– En anledning är att man (Ryssland) vill bygga en förmåga att kunna störa elförsörjningen för politiska eller militära syften,  säger Erik Nordman till SR.

Transmissionsnätet

Svenska kraftnät ansvarar för transmissionsnätet i Sverige – ett landsomfattande nät av kraftledningar som knyter ihop produktionsanläggningar, regionnät och nät i grannländer.

I april uppdaterade myndigheten hotbilden mot svensk elförsörjning.

– Svenska kraftnäts har sett anledning att förtydliga att den öppna antagonistiska hotbilden fortsatt gäller mot bakgrund av händelseutvecklingen i Ukraina, framhöll myndigheten.

Enligt Svenska kraftnät var hotbilden följande i våras:

- Det finns ett visst ökat hot kopplat till cyberangrepp.

- Avseende informationsinsamling så har det inte noterats en ökning.

- Hotbilden kan förändras snabbt med anledning av händelseutvecklingen i Ukraina. Det är viktigt att följa de säkerhetspolitiska bedömningar som görs och följa händelseutvecklingen via den officiella myndighetsinformationen från exempelvis Säkerhetspolisen och Försvarsmakten.

Pågående säkerhetsarbete

Svenska kraftnät ser ständigt över skyddet av elnätet.

Säkerhetsarbetet uppdateras i takt med säkerhetssituationens utveckling.

Ett sätt är att ta reda på så mycket som möjligt om aktörerna som utgör ett hot mot Sverige.

– Den kunskapen kan vi använda för att anpassa våra skyddsåtgärder, säger Erik Nordman till SR.

Foto: Tomas Ärlemo Svenska kraftnät

Text: Redaktionen

JUST NU: Island slår larm om allvarligt militärt hot

2025 08 31

Island varnar om ett allvarligt militärt hot.

Island slår larm om ett militärt hot som blir allt mer påtagligt.

Det handlar om Rysslands agerande i Arktis, det stora havsområdet med omkringliggande landområden runt jordens norra pol.

Ryssland agerar allt mer beslutsamt i Arktis – och öppnar gamla sovjetiska militärbaser igen.

Nu slår Islands utrikesminister larm.

”Mycket oroande”

Islands utrikesminister Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir varnar för att Rysslands agerande i Nato är ett ”allvarligt problem” för Nato, rapporterar Newsweek.

– Arktis är fortfarande centralt i Rysslands strategiska kalkyl, och dess aktiviteter i regionen går långt utöver defensiva åtgärder, säger den isländska utrikesministern till tidningen.

– Rysslands militära ställning i Arktis är mycket oroande, tillägger hon.

Ryssland har i flera år ägnat sig åt att öppna upp gamla sovjetiska militärbaser i Arktis igen, enligt tidningen.

De bygger också nya anläggningar i regionen.

Putinregimen har även investerat stort i sin nordliga flotta som är baserad i Murmansk-regionen och gränsar till Natoländerna Finland och Norge.

”Får konsekvenser”

Rysslands intresse för Arktis är både ekonomiskt och militärt.

Arktis är också den region i världen som påverkas mest av klimatförändringarna, som bland annat leder till att nya vägar öppnas upp för handel och militär trafik.

– Detta får konsekvenser för både Nato och Ryssland, eftersom den operativa miljön blir mer dynamisk och omstridd, säger Gunnarsdóttir till tidningen.

Det organiserade samarbetet mellan Ryssland och de övriga länderna runt Arktis har nästan helt stannat av efter Rysslands invasion av Ukraina.

Men Ryssland kontrollerar mer än hälften av Arktis kust.

Samarbete med Kina

Nato har stärkt sin närvaro i Arktis, men Ryssland har samtidigt utökat sitt samarbete med Kina, trots att Kina inte är en arktisk nation.

Detta har den tidigare Biden-administrationen i USA varnat för, och Peking ses nu som en stor finansiär av rysk energiutvinning i Arktis, samtidigt som samarbetet också tar sig militära uttryck.

– Arktis är inte en avlägsen eller isolerad region – det är en central arena för global säkerhet, säger Gunnarsdóttir till tidningen.

Text: Redaktionen

Trump säker – det händer med Putin och Zelenskyj

2025 08 31

Donald Trump är säker på en sak när det gäller Putin och Zelenskyj.

President Trump har hittills inte haft några större framgångar i sina ansträngningar för att skapa fred i Ukraina.

Trump säger också att han är osäker på om Putin och Zelenskyj kommer att träffas på tu man hand, som den amerikanska presidenten har krävt.

Men en sak säger sig Trump vara säker på när det gäller Putin och Zelenskyj.

Trump är säker

I en intervju med högersajten Daily Caller kommenterar Trump sina försök att mäkla fred i Ukraina.

Överraskande nog säger sig presidenten vara säker på att det blir ett trilateralt möte mellan honom själv, Putin och Zelenskyj.

– Ett trilateralt möte kommer att hända. Ett bilateralt vet jag inte, men ett trilateralt kommer att hända, säger Trump till sajten.

Trump är alltså säker på att han kommer att träffa Putin och Zelenskyj samtidigt – men desto mer pessimistisk när det gäller sannolikheten att dessa två kommer att träffas på tu man hand.

– Du vet, ibland är folk inte redo för det, säger Trump.

Jämför med bråkande barn

Donald Trump liknar Putin och Zelenskyj vid två skolbarn som bråkar med varandra.

– Du har ett barn, och det finns ett annat barn på lekplatsen, och de hatar varandra, och de börjar slåss, slåss och slåss, och du vill att de ska sluta, och de fortsätter. Efter en liten stund är de väldigt glada att sluta. Förstår du? Det är nästan så, säger Donald Trump till sajten.

– Ibland måste de kämpa en liten stund innan du kan få dem att sluta. Men det här har pågått länge. Många människor är döda, säger den amerikanska presidenten.

I intervjun säger Trump också att han är villig att hjälpa till med säkerhetsgarantier, inklusive amerikanskt stöd i luftrummet, för att få slut på kriget.

Den amerikanska presidenten säger att USA inte vill skicka fredsbevarande styrkor till Ukraina, men att man är öppna för att hjälpa Europa.

– De vill se det lösas, men om vi kan hjälpa dem är jag villig att göra det, säger Donald Trump, enligt sajten.

Foto: President of Ukraine, Official White House Photo by Andrea Hanks resp President of Russia Office

Text: Redaktionen