SVERIGE: Allvarliga uppgifter – enorm stöldvåg lamslår handlare

2023 01 13

Butikstölder för flera miljarder.

Det drabbade svenska handlare under 2021.

Stölderna beräknas till 8,5 miljarder. Hela 4,5 miljarder kronor var inom dagligvaruhandeln.

Det visar Svensk handels senaste trygghetsbarometer.

– För många handlare är läget akut och butiker riskerar att stänga igen, säger Nina Jelver, tf säkerhetschef på Svensk handel.

Hon berättar att stölder av populära varor, som till exempel kött, har blivit ännu vanligare.

Ställer krav på politiker

Samtidigt visar nya siffror att endast hälften av stölderna polisanmäls. 

– Varannan handlare anmäler inte till polisen lägre. De tycker inte att det är lönt då det inte kommer att hända något. Det blir ingen utredning eller fällande domar, säger Nina Jelver till SVT Nyheter.

Hon vänder sig direkt till landets politiker.

Det måste till en drastisk förändring för att stoppa stöldvågen, enligt Nina Jelver.

– Beslutsfattare måste förstå konsekvenserna av att inte agera på varningssignalerna. Det måste till tydliga markeringar om att brott likt dessa inte kan begås ostraffat, annars kommer de tyvärr bara att fortsätta, och i värsta fall öka i frekvens.

”Viktigt att sända signaler”

Nina Jelver utdelar även en känga till Sveriges poliskår.

– Polisen måste börja utreda brotten och lagföra. Det är viktigt att sända signalen att det inte är okej. Det är brottsligt och det blir konsekvenser om man begår den här typen av brott, för där är vi inte i dag, säger hon till SVT.

Fakta Svensk handels trygghetsbarometer

Undersökningen visar att:

- 44 procent av butikerna har utsatts för brott eller hotfullt beteende den senaste tiden

- 38 procent av butikerna har utsatts för stöld eller ringa stöld den senaste månaden

- En procent av butikerna har utsatts för inbrott den senaste månaden

- 19 procent av butikerna har utsatts för hotfullt beteende från besökare eller kund den senaste månaden

- 14 procent av butikerna har utsatts för bedrägeri eller bedrägeriförsök den senaste månaden

Källa: Svensk handel

Foto: K. Spyroglou

Text: Redaktionen

23mars26

UPPGIFTER: Putin försvunnen

2026 03 23

Vladimir Putin har försvunnit.

Rysslands diktator har inte setts i offentligheten på minst tio dagar.

Nu kommer uppgifter om att Kreml är oroliga.

Har inte synts till

Putins frånvaro har bland annat uppmärksammats av den ryska oppositionella ex-oligarken Mikhail Khodorkovskij på dennes Youtube-kanal, rapporterar Iltalehti.

Han noterar att Putin inte har deltagit i några offentliga evenemang de senaste tio dagarna, minst. Diktatorns senaste bekräftade offentliga framträdande ägde rum den 9 mars.

Samtidigt har Kreml bara publicerat information om påstådda telefonsamtal och möten, utan att visa några videor på Putin.

De senaste framträdandena som Putin dessförinnan har gjort på video kan dessutom ha varit förinspelade, visar en analys av material som Kreml har lagt upp på sin hemsida.

Den typen av förinspelat material kallas ”konserverad mat”, enligt tidningen.

Det används när man vill hålla Putins position hemlig.

Putins försvinnande från offentligheten tyder på att han själv och Kreml är oroliga, menar experter.

Stor oro i Kreml

Analytiker och experter har kommit med flera teorier om varför Putin har försvunnit från offentligheten.

Många tror att hans försvinnande har med situationen i Mellanöstern att göra.

En rad iranska ledare har dödats av USA och Israel sedan kriget i Iran inleddes, vilket tros ha väckt stor oro i Kreml.

Mikhail Khodorkovskij tror att man har valt att kraftigt stärka säkerheten runt Putin till följd av den allvarliga situationen i världen.

Det noteras också att Putin gärna ”försvinner” i krissituationer, eftersom han är mycket orolig över sin personliga säkerhet.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Kina har "ondskefull plan" för Ryssland

Internt tryck – hot om statskupp?

En annan förklaring kan vara att ett viktigt politiskt beslut är förestående eller att Putin är utsatt för internt tryck.

Under mars månad har det dessutom kommit uppgifter om att Putin fruktar en statskupp, vilket MarcusOscarsson.se tidigare har rapporterat om.
Enligt källor till den ryska nyhetskanalen VChK-OGPU är det personer nära Rysslands tidigare försvarsminister Sergej Sjojgu som planerar en kupp mot den ryska ledningen.

Hotet har sagts ligga bakom nedstängningar av mobilt internet i Moskva, samtidigt som det också har placerats ut soldater på den ryska huvudstadens gator, vilket bland annat har uppmärksammats av den tidigare moderatledaren Carl Bildt (M) i ett inlägg på X nyligen.

LÄS OCKSÅ: Ryska fronten krackelerar - Ukraina slår till

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Alla får pengar – nytt stöd till hushållen

2026 03 23

Regeringen går fram med ett nytt elstöd.

Det meddelar statsminister Ulf Kristersson (M) på en gemensam pressträff med övriga partiledare i Tidösamarbetet.  

Stödet ska betalas ut till hushåll i hela landet för att kompensera för de höga elpriserna i januari och februari.

För en villaägare kan det handla om mellan 1 000 till 2 000 kronor, uppger Kristersson.

– Ersättningar ges till hela landet. De höga elpriserna som har gällt under januari och februari kommer vi att kompensera för, säger han enligt SVT.

2,4 miljarder kronor

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) bekräftar att stödet baseras på elförbrukningen under perioden januari-februari. Hur stor summa som kommer att betalas ut baseras på hushållens månadsförbrukning under perioden. Totalt kommer 2,4 miljarder kronor att fördelas mellan hushållen. 

– Åtgärder införs nu för att ge hushållen bättre förutsättningar att möta höga energipriser. Även om vi går mot sommartider behövs det åtgärder för att hantera den typ av turbulens som pågår nu, säger Ebba Busch enligt SVT. 

Sänker skatten

Utöver det nya elstödet går regeringen fram med en sänkning av bränsleskatten.

Skatten på bensin och diesel ska sänkas till EU:s miniminivå.

Den nya sänkningen kommer i praktiken leda till att bensinpriset sänks med 1 krona. Dieselpriset beräknas i sin tur sjunka med 40 öre.

Reformen kommer att kosta staten 1,5 miljarder kronor.

Sänktes också förra året

Regeringen har sänkt bränsleskatten i flera omgångar, senast den 1 juli 2025 då skatten sänktes med 40 öre per liter.

Förra årets skattesänkning var delvis en kompensation för att reduktionsplikten höjdes till 10 procent.

– Skattesänkningarna kommer mer än kompensera för det prispåslag som höjningen av reduktionsplikten kan leda till. På så sätt kan vi se till att omställningen blir rättvis och vi kan minska utsläppen utan att belasta hushåll och företag, sade finansminister Elisabeth Svantesson (M) i samband med beskedet.

Regeringen har också beslutat att de skattesatser som gäller efter sänkningarna 2025 för bensin och diesel även ska gälla under 2026. Det innebär att skatten på drivmedlen inte indexerades inför 2026.

LÄS OCKSÅ:

Sverige säger ja till USA – kan medföra ”enorma risker”

Storbank höjer räntan 

Anders Borg är säker - "två veckor kvar"

Foto: Regeringskansliet

Text: Redaktionen