SVERIGE: Polisen agerar i fråga om elbilar

2023 01 23

Antalet elbilar har växt lavinartat de senaste åren, vilket riskerar dödliga konsekvenser för polisen.

Parallellt med att fler väljer att köra elbil ökar också antalet som hamnar i beslag hos Polismyndigheten.

Någonting som nu oroar polisens huvudskyddsombud i region väst, Björn Johnsson, som inte längre vill se att polisens medarbetare ska hantera de elbilar som bärgas till myndighetens lokaler. Det rapporterar Sveriges Radio.

Inför stopp: "Kan dö"

Av säkerhetsskäl stoppas nu därför poliser i regionen från att arbeta med just elbilar – ett så kallat skyddsombudsstopp.

– Vi ser och vi vet att de här högvolts- eller högspänningsfordonen innebär stora risker att hantera dem utifrån el. Det värsta scenariot är att någon av våra medarbetare faktiskt dör. Det är den nivån vi pratar om. Det är därför skyddsombudsstoppet kom till, säger Björn Johnsson till SR.

Särskilda rutiner

Polisen inför nu särskilda åtgärder i form av rutiner som ska garantera säkerheten när elbilar måste hanteras – från början till slut.

Rutinerna ska gälla redan från att man identifierar en skadad bil till dess att den bärgas till polisen.

Dessutom ska personalen utbildas för att de ska känna sig trygga i att arbeta med fordon av det här slaget.

– De fordon vi får in är så krockskadade och i mångt och mycket totalkvaddade. De kan även ha råkat ut för andra skador som brand men vi har även fordon som blivit beskjutna med vapen, förklarar Björn Johnsson för radiokanalen.

Jätteökning senaste fem åren

Att köra elbil blir allt vanligare i Sverige. Från 2017 till 2021 ökade antalet laddbara bilar i Sverige från 43 273 till 299 311 stycken, enligt elbolaget Bixia.

När branschorganisationen Mobility Sweden summerade fordonsåret 2022 kunde det också konstateras att just elbilen var ett genomgående tema.

Över hälften av bilarna som registrerades förra året var laddbara, antingen laddhybrider eller renodlade bilar.

– Bland laddbara bilar har det skett en ökning av 65 procent för helt elektriska bilar, medan laddhybriderna har minskat med 15 procent, skriver Dagens PS och tillägger:

– Under hela 2022 var 33 procent av alla nyregistrerade bilar elbilar medan laddhybrider stod för 23 procent.

"Billigare än bensin och diesel"

Ökningen skedde trots kraftigt höjda elpriser i hela Sverige, samtidigt som det under 2022 fanns stora regionala skillnader i landet för kostnaden att ladda elbilen.

Våra beräkningar visar att det trots att elpriset ökat procentuellt mer än bensin och dieselpriset under året så är det fortsatt billigare att köra elbil i jämförelse med en bensin- eller dieselbil, sade Mattias Bergman VD på Mobility Sweden, till organisationens hemsida i oktober.

Han tillade:

För alla bilister som nu vill sänka sina drivmedelskostnader är valet att välja en elbil eller en bränslesnål nyare bil den bästa rekommendationen tillsammans med att se över hur man kör och var och när man laddar.

Foto: E. Ojeh

Text: Redaktionen


11feb25

Hushållen kan andas ut – efterlängtat besked i morgon torsdag

2026 02 12

Under början av året har elpriserna skjutit i höjden. På tisdagen nådde elpriset den högsta nivån på två år – genomsnittspriset för alla elområden landade på 2 kronor per kWh.

Men nu är det värsta över.

Energibolaget Fortum går ut med ett efterlängtat besked till hushållen: på torsdagen faller elpriserna ordentligt.

– Till i morgon faller priserna ganska ordentligt i förhållande till 2 kronor. Det här betyder naturligtvis tusenlappar för enskilda månader för villaägare, hundralappar för de som bor i lägenhet, säger Fortums elprisexpert Patrik Södersten till TV4.

Vidare konstaterar Södersten att prisstoppen är nådd. Hushållen kan därför räkna med att elpriserna inte sticker iväg till de nivåer som noterades i början av veckan.

Kräver justerat elstöd

Samtidigt debatteras regeringens högkostnaddskydd för el, som träder i kraft om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowatttimme inom ett elområde. Om pristaket överträds täcker staten mellanskillnaden.

Flera experter har dock betonat att det är osannolikt att stödet kommer att aktiveras, eftersom det genomsnittliga spotpriset inte väntas överstiga 1,5 kronor per kWh.

Socialdemokraterna anser att stödet ska aktiverats, oavsett om pristaket nås eller inte.

–  Man måste sluta skylla ifrån sig och se till att elprisstödet betalas ut till alla de som har drabbats hårdast, säger Socialdemokraternas energi- och näringspolitisk talesperson Fredrik Olovsson enligt SVT.

LÄS MER: Swedbank går ut med uppmaning till Sveriges kvinnor

Ebba Busch svarar

Enligt Olovsson är gränsen på 1,5 kronor per kWh för hög.

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) svarar att regeringen är beredd att betala ut stödet om elpriserna håller sig på en hög nivå under en längre tid. Hon passar även på att utdela en känga till oppositionen.

– De rödgröna är ute och skäller nu när man har exakt det elsystem som man ville ge Sverige. Det vill säga en massiv nedläggning av stabil fossilfri kärnkraft, och istället växla över på ett elsystem som innebär att om det inte blåser och är svinkallt i Sverige samtidigt så blir det väldigt tungt för hushållen, säger Busch enligt SVT.

LÄS OCKSÅ: Ryssar evakueras

Foto: D. MacKay

Text: Redaktionen


Ny skatt på ingång – kan bli unikt hög i Sverige

2026 02 13

En ny “EU-skatt” kan bli en rejäl smäll för Sverige.

EU-kommissionen föreslår att unionens elnät ska knytas ihop.

Uppemot 25 procent av medlemsländernas så kallade flaskhalsintäkter ska användas till gemensamma projekt, lyder förslaget.

Då riskerar Sverige att få den högsta notan i hela EU, rapporterar SR.

– Det är alltså inte okej att indirekt införa en slags EU-skatt här, säger energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) till radion.

Kan betala två tredjedelar av allt

Flaskhalsavgifterna tas ut när el produceras i ett av Sveriges fyra elomården och förs över till ett annat med högre pris. Dessa pengar ska öronmärkas till ett specifikt konto. I slutet av 2024 hade Sverige samlat 64 miljarder kronor, tio miljarder mer än EU-avgiften, på det kontot.

Och det kan bli så att Sverige tvingas stå för två tredjedelar av kostnaderna för EU:s gemensamma projekt, enligt SR.

– Det är ett dåligt förslag. Man kan inte ta svenska medborgares pengar och använda till att bygga ut elnät i andra EU-länder – det ska gå till Sverige, säger Ebba Busch.

LÄS OCKSÅ: Jätten stoppar allt – tung smäll för vindkraften

"Hushållen får betala"

Förslaget, som ingår i ett paket om stärka Europas energiinfrastruktur, behandlas nu i EU-rådet och i EU-parlamentets energiutskott.

Ebba Busch är dock inte den enda som kritiserar förslaget. Socialdemokraterna och organisationen Villaägarnas Riksförbund  tillhör också motståndarna.

– Svenska hushåll kommer dessvärre att få betala för detta genom högre flaskhalsavgifter och elpriser, framhåller bland annat Ulf Stenberg, chefsjurist på Villaägarna, i SvD och tillägger:

 Det är mer än tillräckligt dyrt för svenska hushåll med nuvarande el- och nätkostnader, varför det är orimligt att vi dessutom ovanpå dessa kostnader ska finansiera andra länders eftersläpande energisystem.

LÄS MER: Kalldusch i mejlkorgen – elkunder varnas

Foto: Daniel Karlsson Lönnö/Regeringskansliet

Text: Redaktionen