SVERIGE: Polisen agerar i fråga om elbilar

2023 01 23

Antalet elbilar har växt lavinartat de senaste åren, vilket riskerar dödliga konsekvenser för polisen.

Parallellt med att fler väljer att köra elbil ökar också antalet som hamnar i beslag hos Polismyndigheten.

Någonting som nu oroar polisens huvudskyddsombud i region väst, Björn Johnsson, som inte längre vill se att polisens medarbetare ska hantera de elbilar som bärgas till myndighetens lokaler. Det rapporterar Sveriges Radio.

Inför stopp: "Kan dö"

Av säkerhetsskäl stoppas nu därför poliser i regionen från att arbeta med just elbilar – ett så kallat skyddsombudsstopp.

– Vi ser och vi vet att de här högvolts- eller högspänningsfordonen innebär stora risker att hantera dem utifrån el. Det värsta scenariot är att någon av våra medarbetare faktiskt dör. Det är den nivån vi pratar om. Det är därför skyddsombudsstoppet kom till, säger Björn Johnsson till SR.

Särskilda rutiner

Polisen inför nu särskilda åtgärder i form av rutiner som ska garantera säkerheten när elbilar måste hanteras – från början till slut.

Rutinerna ska gälla redan från att man identifierar en skadad bil till dess att den bärgas till polisen.

Dessutom ska personalen utbildas för att de ska känna sig trygga i att arbeta med fordon av det här slaget.

– De fordon vi får in är så krockskadade och i mångt och mycket totalkvaddade. De kan även ha råkat ut för andra skador som brand men vi har även fordon som blivit beskjutna med vapen, förklarar Björn Johnsson för radiokanalen.

Jätteökning senaste fem åren

Att köra elbil blir allt vanligare i Sverige. Från 2017 till 2021 ökade antalet laddbara bilar i Sverige från 43 273 till 299 311 stycken, enligt elbolaget Bixia.

När branschorganisationen Mobility Sweden summerade fordonsåret 2022 kunde det också konstateras att just elbilen var ett genomgående tema.

Över hälften av bilarna som registrerades förra året var laddbara, antingen laddhybrider eller renodlade bilar.

– Bland laddbara bilar har det skett en ökning av 65 procent för helt elektriska bilar, medan laddhybriderna har minskat med 15 procent, skriver Dagens PS och tillägger:

– Under hela 2022 var 33 procent av alla nyregistrerade bilar elbilar medan laddhybrider stod för 23 procent.

"Billigare än bensin och diesel"

Ökningen skedde trots kraftigt höjda elpriser i hela Sverige, samtidigt som det under 2022 fanns stora regionala skillnader i landet för kostnaden att ladda elbilen.

Våra beräkningar visar att det trots att elpriset ökat procentuellt mer än bensin och dieselpriset under året så är det fortsatt billigare att köra elbil i jämförelse med en bensin- eller dieselbil, sade Mattias Bergman VD på Mobility Sweden, till organisationens hemsida i oktober.

Han tillade:

För alla bilister som nu vill sänka sina drivmedelskostnader är valet att välja en elbil eller en bränslesnål nyare bil den bästa rekommendationen tillsammans med att se över hur man kör och var och när man laddar.

Foto: E. Ojeh

Text: Redaktionen


Klassisk dryck plockas bort – butikskedjor säger nej

2025 05 09

Sveriges kanske mest klassiska läsk är numera en utmaning att hitta i butikerna.

Detta trots ett kraftigt uppsving för intresset de senaste månaderna.

"Valt att plocka bort"

Drycken det handlar om är Cuba Cola, klassikern från 1953 som även var Sveriges första cola på läskmarknaden. Först efter lanseringen kom den amerikanska bjässen Coca-Cola till svenska butiker.

Men idag är det få som erbjuder Cuba Cola i sortimentet.

Flera butiker har plockat bort kultläsken, rapporterar Dagligvarunytt.

– Vi gör allt vi kan för att hjälpa konsumenter att hitta Cuba Cola i butik. Dock har flera dagligvarukedjor valt att plocka bort Cuba Cola ur sortimentet på grund av tidigare låg rotation för Cuba Cola, säger Annika Svensson, chef för externa relationer på Spendrups som tog över läsken 2020, till tidningen.

Hon tillägger att man på grund av ovanstående behövt skära ned på sortimentsbredden.

– Cuba Cola finns i dag inte alltid i handeln i de förpackningar som konsumenter önskar – vilket såklart är beklagligt. Får vi förbättrade listningar hos kedjorna så har vi kapaciteten att lösa det. 

Vanlig missuppfattning

Trots sitt namn har Cuba Cola ingenting med landet Kuba att göra.

Syftet när läsken kom fram på 50-talet var att ge varumärket “en exotisk och internationell känsla”.

Det kändes trist med svensk cola, trots att den alltså är svensk. Borås Cola låter till exempel lite mindre spännande än Cuba Cola, framhåller företaget om namnet.

En annan vanlig missuppfattning är att drycken skulle ha kopplingar till vänsterpolitik.

– Nej, varumärket har inga kopplingar till politik oavsett läger. Däremot sägs det att många trodde att varumärket hade vänstersympatier under 70-talet med tanke på landet Kuba och dess politik, förklarar Cuba Cola.

Hade höga ambitioner

För fem år sedan köptes Cuba Cola upp av Spendrups. Ambitionen var då att “skaka om den svenska läskmarknaden och pigga upp svenska konsumenter”.

Cuba Cola är ett varumärke med stor potential, många känner till varumärket men få kanske vet att det var Sveriges första cola. I och med köpet av Cuba Cola vill vi varsamt förädla och utveckla denna nationalklenod till en modern klassiker, sade Anna-Stina Hallberg, då marknadschef och numera marknadsdirektör på Spendrups, i ett uttalande i samband med uppköpet 2020.

I samband med att bojkotter mot amerikanska varor fått uppmärksamhet under våren har ett nyfunnet intresse visat sig för drycken.

Läs mer här: “Explosionsartat intresse" för Cuba Cola – istället för Coca-Cola och Pepsi

Foto V. Caricatte resp S. Hamal

Text: Redaktionen


Nytt system för kortbetalning införs i Sverige

2025 05 09

Ett nytt bankkortssystem ska införas i hela landet.

Endast tio procent av svenska folket betalar med kontanter i butik, enligt en rapport från Riksbanken.

Swish pekas ut som en av de främsta anledningarna till den dalande kontantanvändningen.

– De kontanta betalningarna mellan privatpersoner har i många fall ersatts av tjänsten. Swish lanserades i slutet av 2012 och antalet betalningar via tjänsten har ökat mycket sedan dess, framhåller Riksbanken.

Majoriteten av betalningarna i Sverige sker dock med fysiska bankkort, även om den metoden också minskar i konkurrens med digitala alternativ. 

Och nu ska ett helt nytt system för betalning med kort införas, rapporterar DN.

Ska fungera utan internet

Det handlar om ett reservsystem som ska kunna vara i bruk även om nätet slås ut, en farhåga som ökat bland annat efter de upprepade kabelbrotten i Östersjön.

Det pågår ett krig i Europa, och i samband med det kriget finns alla möjliga typer av hybridpåverkan och trakasserier, som kan innebära att man stör eller klipper av kommunikationer, säger Tuomas Välimäki, styrelseledamot i Finlands centralbank, till tidningen.

Systemet ska göra det möjligt med så kallade offlinebetalningar, i det här fallet att betala med kort under avbrott på uppemot sju dagar. Liknande system finns redan i Norge och Danmark.

Just beroendet av kortbetalningar har visat sig i skarpt läge flera gånger, bland annat när kortsystemet havererade på Ica i hela Sverige vid tillfällen både under 2023 och 2024.

Riksbankens förhoppning är att det ska kunna införas i Sverige 1 juli nästa år, erfar DN.

LÄS MER: Alla tar det för givet – kan försvinna helt från matbutikerna

Varnar för nedstängning

Tidigare under våren har danska experter, däribland Jacob Herbst, chef för regeringens CyberSecurity Council, varnat för att risken ökar att USA stänger ned Danmark.

Han har uppmanat danska myndigheter och företag att göra sig oberoende av amerikansk teknik och infrastruktur.

Det kommer att bli riktigt, riktigt svårt att frigöra oss från de amerikanska teknikjättarna, säger Herbst till Politiken.

LÄS MER: Akut uppmaning till Danmark – fruktar direkt order från Trump

Överväger digital valuta

Tuomas Välimäki är av liknande åsikt.

– Vi kan inte utesluta att någon en natt på Truth social får idén att använda betalningssystemet som ett påtryckningsmedel.

Utöver ett reservsystem som inte är beroende av exempelvis Mastercard eller Visa tittar Sverige även på att införa en digital valuta, så kallad E-krona, enligt DN.

EU undersöker samma sak gällande euron.

Foto: Axfood resp J. Leupe

Text: Redaktionen