JUST NU: USA uttalar sig om Sveriges Natoansökan

2023 01 23

Efter Erdogans nya känga mot Sveriges Natoansökan går nu Vita Huset ut med sin syn på saken.

USA:s president Joe Bidens talesperson vid amerikanska utrikesdepartementet har i kväll uttalat sig om det senaste läget avseende Sveriges möjligheter att gå med i Nato efter koranbränningen i Stockholm.

Det var på lördagen som Rasmus Paludan eldade upp en koran utanför Turkiets ambassad.

Ger Sverige stöd

Men om Erdogan hade hoppats på att Natos mäktigaste medlemsland skulle nedgradera Sveriges chanser så blir han besviken.

– Finland och Sverige är redo att ansluta sig till Natoalliansen.

Det säger Ned Price, talesperson vid amerikanska UD i Washington DC, uppger nyhetsbyrån Reuters.

Lagligt men förfärligt

President Bidens talesperson uttalar sig på liknande sätt som Sveriges statsminister Ulf Kristersson.

– Något kan vara lagligt men förfärligt, säger talesperson Ned Price.

– Att bränna böcker som är heliga för många är en djupt respektlös aktion, framhåller amerikanska UD.

Uttalandet innebär att USA återigen ställer sig på Sveriges och Finlands sida i den turbulenta dragkamp som uppstått mellan Turkiets diktatoriska ledare å ena sidan och Regeringen Kristersson och Regeringen Marin å andra sidan.

28 av 30 har sagt ja

Hela 28 av 30 medlemsländer i Nato har redan sagt ja till svenskt och finskt medlemskap.

Men två länder kvarstår – och båda länderna har ledare men udda profiler som fått en mängd kritik från EU vid upprepade tillfällen.

Ungerns Orban

Den högernationalistiska ledare Viktor Orban och hans ungerska regering är det land som står i särklass närmast den ryska regimen.

Orban själv har nära band till Putin och har vid flera tillfällen motverkat EU:s sanktioner mot Putinregimen.

Ukrainas president Zelensky och Polens regering hör till de som riktat hård kritik mot Ungern.

Turkiets Erdogan

Trots att det går emot alla Natos principer så har Turkiets diktatoriska ledare rest till Moskva för att köpa vapensystem.

På hemmaplan i Turkiet förföljer och trakasserar han oppositionspartier och kastar andra partiledare i fängelse.

Och nu tar han enligt flera bedömare chansen att använda Sverige som en bricka i sitt inrikespolitiska spel för att vinna det stundande presidentvalet i Turkiet.

Foto: Vita Huset

Text: Redaktionen

18sep2025

Ändrade inkomstregler för unga svenskar – från 1 januari

2025 09 18

Nästa år ändras inkomstreglerna för många svenskar.

Det handlar om studenter med studiemedel.

Från och med 1 januari 2026 höjs fribeloppet.

Det innebär att studenter får ha en högre inkomst utan att det påverkar studiemedlet.

– Fribeloppet höjs vilket innebär att en studerande med fullt studiemedel under 20 veckor kan tjäna cirka 114 676 kronor varje halvår, uppger CSN.

Det resulterar i att en studerande kan ha inkomster på omkring 19 100 kronor i månaden utan att studiemedlet påverkas.

Högre studiemedel från årsskiftet  

Förutom att fribeloppet höjs, så kommer också studiemedlet höjas från årsskiftet.

En studerande med fullt studiemedel får då 13 592 kr för fyra veckors studier.

Regeringen fastställer varje år ett prisbasbelopp.

Prisbasbeloppets nivå räknas fram utifrån det allmänna prisläget och används för att beräkna ett flertal ersättningar och bidrag i Sverige.

Studiemedlet är ett av dem.

Prisbasbeloppet 2026

Nu har regeringen fastställt prisbasbeloppet för 2026 till 59 200 kronor.

Den höjningen speglar alltså av sig också i nivåerna för studiemedlet.

– Bidraget höjs med 28 kronor, och lånet med 64 kronor. Tilläggslånet och tilläggsbidraget höjs också, uppger CSN.

LÄS MER: Helt nya pengar kan införas i Sverige – besked på gång 

Förändringen sker automatiskt

Höjningen kommer ske automatiskt för den som har ett beslut om studiemedel.

Studiebidraget för gymnasieungdomar beslutas av riksdagen, och ligger i dagsläget på 1 250 kronor.

Det påverkas inte av basprisbeloppet.

Fakta: Studiemedel

- Studiemedlet kallas det bidrag och lån som ges för studier och som de allra flesta på universitet och högskola tar.

- Det är regeringen som bestämmer vid vilka läroanstalter och utbildningar som studerande kan få studiestöd.

- Under 2024 fick 530 000 personer studiemedel.

- Under 2024 betalade CSN ut totalt 43,9 miljarder kronor i bidrag och lån. Av detta var 16 miljarder bidrag och 27,9 miljarder lån.

Källa: CSN

LÄS MER: Helt nya pengar kan införas i Sverige – besked på gång 

Foto: Eliott Reyna

Text: Redaktionen

18sep2025

JUST NU: Turkiet varnar grannland – ”farliga konsekvenser”

2025 09 18

Det turkiska försvarsdepartementet riktar en skarp varning mot ett grannland.

Varningen kommer efter uppgifter om att Cypern har upphandlat ett nytt luftförsvarssystem från Israel.

– Turkiet övervakar nu noga Cyperns rapporterade upphandling av ett israeliskt luftförsvarssystem, uppger nyhetsbyrån AP, med hänvisning till ett uttalande av turkiska tjänstemän.

– De varnar för att flytten kan destabilisera en "bräcklig balans" på den delade ön.

”Upprustning hotar freden”

De turkiska tjänstemännen uttrycker en oro över rapporten som tyder på att ett luftförsvarssystem tillverkat i Israel har levererats till Cypern.

Turkiet betraktar utplaceringen av det israeliska systemet som ett säkerhetshot.

– Tjänstemännen, som uttalat sig anonymt i enlighet med regeringens bestämmelser, sa att Cyperns pågående upprustning hotar freden och stabiliteten på ön och kan leda till "farliga konsekvenser", framhåller nyhetsbyrån.

Läs mer: Är emot Ukrainakriget – försvinner nu från Kreml

Uppdelad ö

Cypern har varit uppdelad i två delar sedan 1974 då Turkiet invaderade ön, efter en kupp som syftade till att förena Cypern med Grekland.

Turkiet erkänner, som enda land i världen, en turkcypriotisk självständighetsförklaring från 1983 i öns norra tredjedel.

Där har Turkiet över 35 000 soldater placerade.

Betydande uppgradering

Det israeliska markbaserade luftförsvarssystemet är kapabelt att försvara mot missiler, drönare och flygplan på 150 kilometers avstånd.

– Det innebär en betydande uppgradering av Cyperns försvarsförmåga, som fram till nyligen bestått av vapen från Sovjettiden, uppger AP.

Cyperns försvarsminister, Vasilis Palmas, har tidigare uppgett att det är avgörande för landet att stärka försvarskapaciteten.

1997 resulterade Cyperns planer på att placera ut rysktillverkade luftvärnsmissiler i en konflikt med Turkiet, som hotade med militära åtgärder.

Spänningarna minskade efter att Cypern gick med på att överlämna missilerna till Grekland.

Läs mer: Kreml: Situationen i Västeuropa är katastrofal

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen