FORSKARE: Klocka visar när jorden går under – tiden ändras i dag

2023 02 09

Idag ska forskare och experter avslöja hur nära världen är sin undergång.

Detta med en så kallad “Doomsday Clock”, en domedagsklocka, som symboliskt visar hur nära eller långt ifrån jorden så som vi känner den är att förintas.

Nu har den uppdaterats igen, rapporterar bland annat ABC News.

Och visaren har flyttats fram. Nu, den 24 januari 2023, visar den 90 sekunder till midnatt – den symboliska domedagen.

En varnande metafor

Klockan har uppdaterats under 75 års tid. Bakom står den ideella organisationen Bulletin of The Atomic Scientists, bestående av såväl världsledare som nobelpristagare.

Under åren har risken för världens kollaps bedömts utifrån faktorer som exempelvis kärnvapenkrig, klimatförändringar och coronapandemin.

– Det är en metafor, en påminnelse om de faror vi måste ta itu med om vi ska överleva på planeten, framhåller organisationen på sin hemsida.

– Klockan är en design som varnar allmänheten om hur nära vi är att förstöra vår värld med farlig teknik vi har tillverkat själva.

Första gången sedan Rysslands invasion

Idag är tidsjusteringen mer intressant än på mycket länge.

Det är nämligen första gången som det sker sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina och började hota västvärlden med kärnvapen.

– Varje år tittar Bulletin’s Science and Security Board på världens sårbarhet för katastrofer från mänskliga hot, säger Rachel Bronson, vd och koncernchef för forskargruppen, till ABC News.

– I år är kriget i Ukraina, och ringarna på vattnet det har orsakat runt om i världen och i många frågor, en viktig faktor i det övervägandet.

Så fungerar klockan

Domedagsklockan lanserades 1947 när forskare ville lyfta fram sannolikheten för fullständig katastrof inför allmänheten.

På den tiden var det kärnvapenkapplöpningen mellan USA och dåvarande Sovjetunionen som ansågs utgöra den största faran för mänskligheten.

Klockan visar hur mycket tid som återstår till midnatt, som alltså ska symbolisera den teoretiska domedagen.

Med andra ord – ju närmare visaren är midnatt desto större risk för att världen går under.

Aldrig varit närmare

Före dagens uppdatering var klockan 100 sekunder från midnatt.

Det var närmare än vad den någonsin varit tidigare innan årets besked. Före 2020 var två minuter, 120 sekunder, det närmaste som visaren kommit tolvslaget.

Bulletinforskarna höll kvar visaren på 100 sekunder även strax efter att Ryssland invaderat Ukraina, med motiveringen att man ville visa hur “100 sekunder såg ut” när Putin började hota med kärnvapen om Nato skulle involvera sig i konflikten.

Längst från midnatt 1991

Allra längst från midnatt visade visaren 1991 när USA:s dåvarande president George H. W. Bush och Sovjetunionens ledare Mikhail Gorbatjov tillkännagav att de skulle dra ned på sin kärnvapenarsenal.

Då visade klockan 17 minuter till midnatt.

– Det återspeglade ett ögonblick då världen på allvar engagerade sig i riskfrågor och arbetade tillsammans för att mildra dem, säger Rachel Bronson till ABC News.

Foto: A. Nygård resp J. Miranda

Text: Redaktionen


JUST NU: Stenhårt besked till Putin – ”får inte tillbaka någonting”

2025 08 30

Rysslands diktator får ett stenhårt besked.

Vladimir Putin visar inga tecken på att vilja uppnå fred i Ukraina.

Samtidigt är Kreml och Ryssland hårt pressade ekonomiskt.

Och nu kommer ett stenhårt besked till den ryska makteliten – från EU.

Får inte tillbaka någonting

EU:s utrikeschef Kaja Kallas kommer på lördagen med ett besked om de enorma ryska tillgångar inom unionen som EU har fryst på grund av kriget i Ukraina.

Ryssland kommer inte få tillbaka sina tillgångar – även om de skulle skriva under ett fredsavtal, rapporterar Reuters.

Åtminstone inte om de inte först betalar skadestånd till Ukraina.

– Vi kan omöjligt föreställa oss att om det finns ett vapenvila eller ett fredsavtal, att dessa tillgångar ges tillbaka till Ryssland om de inte har betalat skadestånd, säger Kaja Kallas inför ett möte med EU:s utrikesministrar i Köpenhamn, enligt nyhetsbyrån.

Enligt EU handlar det om cirka 210 miljarder euro i ryska tillgångar som har frysts.

Detta genom sanktioner som EU har infört mot Ryssland till följd av invasionen av Ukraina.

Omdiskuterade tillgångar

Ryssland kan alltså inte räkna med att någonsin få tillbaka tillgångarna, såvida de inte betalar för de skador de har åstadkommit i Ukraina.

Tillgångarna är alltså frysta, men Ukraina och vissa EU-länder har uppmanat EU att konfiskera tillgångarna och använda dem för att stödja Kyiv.

Den idén har dock avvisats av Frankrike, Tyskland och Belgien, som innehar en stor del av tillgångarna.

De menar att framtida vinster från tillgångarna har öronmärks för att återbetala stöd till Ukraina, enligt nyhetsbyrån. De har också ifrågasatt den rättsliga grunden för att konfiskera dem.

Hur dessa tillgångar ska hanteras lär debatteras under en längre tid, inte minst om det skulle bli fred i Ukraina.

”Hån mot fredsprocessen”

Rysslands attacker mot Kyiv nyligen har fått EU att vilja trappa upp pressen på Kreml.

Attackerna är ett tecken på Rysslands ovilja att nå en fredlig lösning, menar Kaja Kallas, enligt Svenska Yle.

Kallas beskriver attackerna som ett hån mot den pågående fredsprocessen.

Samtidigt har bland annat Emmanuel Macron och Volodymyr Zelenskyj försökt sätta press på Donald Trump genom att påminna honom om att hans deadline mot Putin går ut på måndag.

Då måste Putin ha gått med på ett möte med Zelenskyj – annars har Trump utlovat konsekvenser, påminner Macron och Zelenskyj.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Oväntad succé för Coop – stor kundrusning

2025 08 30

Coop gör oväntad succé.

Det har länge rapporterats om den allvarliga krisen inom Coop, som dras med stora förluster.

Men det är inte hela sanningen om Coop.

I en del av Sverige går Coop med vinst – och öppnar nya Stora Coop-butiker.

”Avgörs på butiksgolvet”

Medan Coop som helhet befinner sig i kris, går det desto bättre för Coop Nord, rapporterar DN.

Coop Nord är Coops fjärde största förening med 85 butiker i Jämtland, Västernorrland och Västerbotten.

Coop Nord gjorde en rörelsevinst på 32,2 miljoner kronor förra året, och går alltså mot strömmen jämfört med resten av landet.

– Allt avgörs här på butiksgolvet. Vi ska ha de bästa butikerna, säger Coop Nords vd Henrik Skyttberg till tidningen.

Coop Nord har en betydligt större marknadsandel jämfört med Coop i resten av Sverige – och öppnar även nya butiker.

Stor marknadsandel och nya butiker

Coop Nord omsatte 5,5 miljarder förra året.

Man har också en marknadsandel på 27 procent, vilket är betydligt högre än Coop i resten av Sverige, där andelen är 17 procent.

– Det ger oss större synlighet och tillgänglighet. Vi växer mer här än hela marknaden i stort, säger Henrik Skyttberg till tidningen.

Samtidigt växer verksamheten. Coop Nord ska bland annat bygga två nya Stora Coop i Umeå, ett i anslutning till Ikea och ett i västra Umeå.

Förutom Coop Nord så går även Coop Norrbotten bättre än Coop i övriga Sverige, som befinner sig i en allvarlig kris.

Tungt i resten av Sverige

När det gäller Coop i Sverige som helhet så har krisrapporterna avlöst varandra under mycket lång tid.

Nyligen kom ännu ett bakslag för Coop då det meddelades att Coop Väst tvingas stänga en butik i Markaryd, vilket MarcusOscarsson.se har rapporterat om.

Butiken går inte runt ekonomiskt och kommer därför att stänga den 30 september.

I maj kom också beskedet att Stora Coop i Kalmar, en av stans största livsmedelsbutiker, tvingas stänga efter 40 år.

– Det blir tråkigt för många. Den har ju alltid funnits där – och nu försvinner den, sade en kund till Barometern då.

Men Coop Nord går alltså mot strömmen – och visar att det kan finnas en väg mot framgång även för krisdrabbade Coop.

Foto: Coop

Text: Redaktionen