Skarp kritik mot väst – öppning för Ryssland

2023 01 30

De ukrainska vapenlagren börjar sina.

Behovet av nya leveranser är stort eftersom Ukraina i dagsläget inte har någon egen fungerande militärindustri.

Nya leveranser måste snabbt nå den ukrainska armén – annars riskerar Ryssland att få ett övertag i kriget.

– Ukraina har haft svårigheter att återta en betydande del av sitt territorium de senaste månaderna. Försenade västerländska leveranser har förvärrat situationen, rapporterar den amerikanska tankesmedjan Institute for the Study of War, ISW.

Vidare skriver ISW att det Sovjetproducerade materiel som Ukraina hade mängder av i början av kriget börjar ta slut. Kyiv har inte kapacitet att producera nya vapen och ammunition av sovjetisk kvalité.

Ukraina är således helt beroende av leveranser från väst.

Öppning för Ryssland

Det står sedan tidigare klart att flera länder kommer att skicka stridsvagnar till Ukraina. Men det kan dröja innan de eftertraktade stridsfordonen kan placeras på slagfältet.

– Det tillkommer utbildning och integrering. Det tar fyra månader att utbilda soldater på den amerikanska stridsvagnen M1 Abrams. Det är en kulturkrock för den ukrainska sidan att även kunna hantera den tyska stridsvagnen Leopard 2 som är byggd ur ett annat koncept, säger Jörgen Elfving, tidigare överstelöjtnant, till SvD.

Han bedömer att stridsvagnarna kan vara redo i höst.  

Fördröjningen kan ge Ryssland en öppning under våren.

–  Ställt mot uppgifter om en ökad mobilisering kan det ge Ryssland ett fönster att anfalla i vår, säger Jörgen Elfving till tidningen.

Kritik mot väst

Redan i början av juni 2022 larmade Ukraina om att Sovjetproducerat materiel började ta slut. Väst noterade varningen, men agerade långsamt. 

– Den västerländska koalitionen hade ingen kapacitet att producera sovjetiska vapen eller ammunition i stor skala, så västvärlden skulle behövt skicka fler västerländska system för att stärka den ukrainska förmågan, fastslår ISW och tillägger:

– Väst borde ställt krav på att Ukraina skulle ställt om till användning av västerländska vapen – inklusive stridsvagnar, artilleri och flygplan – senast försommaren 2022, före den förutsedda kulmen av ryska offensiva operationer.

En ukrainsk motoffensiv inleddes med de medel som fanns att tillgå i början av juli. Bland annat hade ukrainarna mottagit det amerikanska artillerisystemet HIMARS.

Ukrainas väpnade styrkor skördade framgångar och erövrade stora områden i regionerna Cherson och Charkiv.

Motoffensiven tog dock slut efter det ryska tillbakadragandet från staden Cherson den 11 november 2022.

– Till stor del berodde stoppet på att Ukraina saknade kapacitet. Väst vägrade att leverera pansarfordon och varnade för försörjningsbrist av de artillerisystem och ammunition som de tillhandahöll, skriver ISW.

Som en följd av detta tog Ryssland tillbaka initiativet.

– Om väst hade börjat arbeta för att ställa om Ukraina fullt ut till västerländska vapensystem under sommaren 2022, då behovet av att göra det var uppenbart, kunde Ukraina fortsatt sin motoffensiv och därmed berövat ryssarna på möjligheten att omplacera sina styrkor och återta initiativet, fastslår tankesmedjan.

Foto: General Staff of the Armed Forces of Ukraine

Text: Redaktionen


Julklapp till Putin – världens största gasanläggning brinner

2025 12 26

Den ukrainska säkerhetstjänsten SBU har skickat en julhälsning till den ryska regimen i Moskva.

I ett inlägg på Telegram uppger SBU att man tillsammans med landets militär har attackerat en stor gasanläggning i Orenburg i södra Ryssland.

Anläggningen är världens största för separering av gas, vilket Reuters tidigare har rapporterat om.

En SBU-källa bekräftar uppgifterna.

– Gasanläggningen i Orenburg är världens största gaskemiska komplex och bearbetar 37,5 miljarder kubikmeter gas årligen, säger källan till Kyiv Independent.

Står i brand

Nu står den jättelika anläggningen i brand. Det visar satellitbilder från Nasas verktyg FIRMS, som övervakar och registrerar bränder i realtid.

– Attacken utlöste också en brand i rörledningen till 3U-70-enheten, som renar rågas från vätesulfid och koldioxid. Till följd av detta avbröts anläggningens drift delvis, säger SBU-källan till Kyiv Independent.

Gasanläggningen i Orenburg är belägen över 1 000 kilometer från den ukrainska gränsen. Trots avståndet är anläggningen av stor betydelse för både den ryska militären och landets ekonomi. Den har därför varit en regelbunden måltavla för ukrainska långdistansdrönare under kriget. 

Storm Shadow-robotar har slagit ner

Ukrainska styrkor har även attackerat ett oljeraffinaderi i Novosjakhtinsk i sydvästra Ryssland.

Enligt den ukrainska armén utlöste attacken explosioner vid raffinaderiet.

– Målet träffades, framhåller den ukrainska generalstaben i ett uttalande.

Vidare uppger den ukrainska militären att brittiska Storm Shadow-robotar användes i attacken mot oljeanläggningen.

LÄS MER: Nytt Gripen-besked från Ukraina 

Marknad attackerad

Samtidigt fortsätter Ryssland att attackera civila mål i Ukraina.

Under juldagen besköts en marknad i Cherson och ett bostadsområde i Tjernihiv. Minst två personer dödades och nio skadades, uppger Kyiv Independent.

LÄS OCKSÅ: Massivt rökmoln – Ryssland under attack

Foto: Sociala medier resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


Jättesmäll i Sverige – hundratusentals jobb i fara

2025 12 26

Elprisklyftorna fortsätter att öka.

Under årets första elva månader har de genomsnittliga spottpriserna i södra Sverige varit fyra gånger så höga som i norra delen av landet, rapporterar SVT. 

I det sydligaste elområdet E4 ligger snittspotpriset på 67,43 öre per kilowattimme. Det kan jämföras med 17,25 respektive 17,02 öre per kilowattimme i de norra elområdena E1 och E2.

Prisskillnaderna har ökat kraftigt under 2025.

– De senaste åren har vi haft ungefär dubbelt så höga priser i södra Sverige som i norra och det är det vi ser framför oss också. Men i år ser det ut att bli ännu större skillnader, säger Christian Holtz, elmarknadsanalytikern vid analysfirman Merlin & Metis, till tv-kanalen.

Larmet: Hundratusentals jobb i fara

Johan Eklund, vd för Sydsvenska handelskammaren, varnar för att de höga elpriserna kan få ödesdigra konsekvenser för företag i södra Sverige.

I ett värsta scenario kan hundratusentals jobb gå förlorade, varnar Eklund.

– Om vi inte löser situationen så kommer vi att tappa, i värsta fall, 200 000 sysselsättningstillfällen i elprisområde 3 och 4 på grund av höga och volatila elpriser, säger han till SVT.

"Väldigt skadligt"

Redan i dag syns konsekvenserna av de stora elprisskillnaderna. Många företag i södra Sverige väljer att flytta investeringar norrut, där elpriserna är lägre.

– Det är effekter av att man flyttar produktion och anställning över gränserna för att utnyttja prisskillnaderna. Det är väldigt skadligt och innebär samhällsekonomiska förluster, har Johan Eklund berättat för Affärsvärlden.  

Roger Bergström, vd på pappersbruket Hylte Papers, påpekar att en stor del av Sveriges industri finns i de södra elområdena SE3 och SE4. Dessutom slår de höga elpriserna också mot svenska företag på den internationella marknaden, enligt Bergström. 

– Elpriset slår hårt mot hela industrin. Både mot de som är små, och de som är stora, har han sagt till Affärsvärlden.

LÄS MER: Här är tre skatteförändringar som sker 2026

FAKTA: Elprisskillnaderna i Sverige

- Sverige består av fyra elområden:

  • Elområde Luleå SE 1
  • Elområde Sundsvall SE 2
  • Elområde Stockholm SE 3
  • Elområde Malmö SE 4

- Syftet med indelningen i olika elområden är att tydliggöra var i Sverige det finns behov av att förstärka elnätet och var det finns behov av ökad elproduktion.

- Elkunder i södra Sverige får tidvis betala ett högre pris jämfört med elkunder i norra Sverige. Orsaken till prisskillnaderna är att det normalt sett finns mer och billigare el att tillgå i norra Sverige. Hur mycket och hur ofta priserna kommer att skilja mellan norr och söder är svårt att förutsäga

Källa: Energimarknadsinspektionen

LÄS OCKSÅ: Clas Ohlson slår rekord – dyraste enskilda produkten någonsin 

Foto: Arniii

Text: Redaktionen