EKONOMI: Chockhöjning på livsmedel

2023 02 06

Ingenting tyder på att prisökningarna i dagligvaruhandeln stannar av.

Tvärtom fortsätter de att öka i början av året. I vissa fall handlar det om höjningar på nära 50 procent, rapporterar SVT Nyheter.

– Det har varit en brutal prisökning på vissa varor i januari, säger Ulf Mazur på Matpriskollen, till kanalen.

"Handlar om chockhöjningar"

44 000 livsmedelsprodukter ökade i snitt med 1,3 procent – enbart i januari.

En av de största ökningarna man sett inom blott en månad under det senaste året, enligt Matpriskollens statistik som presenteras idag.

Det innebär exempelvis att priserna steg mer i januari 2023 än vad de gjorde under hela 2021. 

– I januari ser vi hur många av de artiklar som tidigare inte ökat så mycket i pris sticker iväg. Det handlar om exempelvis socker och öl. Det anmärkningsvärda är att det inte är en lugn ökningstakt, det handlar om chockhöjningar på vissa livsmedel, säger Ulf Mazur.

Socker och glutenfria makaroner i topp

De mest kraftiga prisökningar som Matpriskollen noterat i svenska livsmedelsbutiker under januari är Garants strösocker (750 gram) som ökat med 44 procent.

Även Tomatjuice Premier (+40 procent) och glutenfria makaroner från ICA (+33 procent) ligger högt på listan.

Och enligt konsumentbolagen planerar man nu för fortsatta prishöjningar, rapporterar Sveriges Radio Ekot på måndagsmorgonen.

Det står klart efter att resultatrapporterna hos de börsnoterade bolagen nu trillar in.

– Jag måste tyvärr meddela att vi fortsättningsvis kommer att se ett ökat inflationstryck i närtid, säger exempelvis Axfoods vd Klas Balkow.

Goda nyheter: kaffepriset sjunker

Till de goda nyheterna hör dock att det förra veckan kunde rapporteras om att priset på kaffe nu sjunker ganska rejält.

Ett glädjande besked för alla som är beroende av kaffe för att starta dagen på morgonen.

– Kaffeskördarna i Brasilien har blivit bättre än väntat samtidigt som efterfrågan minskat och lagren vuxit mycket, förklarade Ulf Mazur enligt SR i torsdags.

Flera förändringar i svenskt köpbeteende

Inflationen och stigande livsmedelspriser orsakade under 2022 stor desperation hos många hushåll.

Flera nya shoppingbeteenden har kunnat noteras, exempelvis att folk nu snarare köper frysta varor istället för färska.

– Exempelvis köpte man tidigare mycket färsk kyckling men man har gått över mer till fryst kyckling, säger Omid Ghanbari, grundare till sajten Matspar, till SR.

Man har också börjat köpa matbutikernas egna märkesvaror, EMV, i högre utsträckning än tidigare – som ofta är billigare.

 Vi kommer möta konsumenter med väldigt tunn plånbok. Bolåneräntor och energipriser har gått upp. Vi vet att de framåt kommer att leta extrapriser och då förmodligen även andra prisvärda alternativ som EMV kan vara, säger Karin Bryndell, vd på branschorganisationen Svensk dagligvaruhandel.

Fakta: Procentuell prisökning i januari 2023

Inom parantes anges förändringen över de senaste 12 månaderna.

Snacks & godis: 3,1 (14,8)                        

Fisk & skaldjur: 2,4 ( 20,2)

Dessert & mellanmål: 2,3 (17,2)

Grönsaker: 1,9 (13,5)

Bröd & kakor: 1,9 (16,3)

Drycker: 1,9 (12,4)

Glass: 1,3 (14,2)

Mejeri: 1,3 (23,6)

Färdigmat: 1,1 (16,5)

Ost: 1,0 (25,4)

Korv & pålägg: 0,9 (14,3)

Chark & deli: 0,8 (14,5)

Kött: -0,1 (15,3)

Källa: Matpriskollen/SVT

LÄS MER: Kraftig förändring i svenska folkets köpkraft

LÄS MER: Anmärkningsvärd trend i svenskt köpbeteende

LÄS MER: Kaffedesperation eskalerar

Foto: ICA-Gruppen/J. Gow.

Text: Redaktionen


Ny kontroll införs på alla flygplatser i EU – många vill inte resa längre

2025 05 20

En ny så kallad biometrisk teknik ska lanseras på alla flygplatser inom EU.

Ett automatiserat registreringssystem för alla som reser till eller ut från unionen ska införas.

Det inkluderar bland annat ansiktscanning och avlämnande av fingeravtryck, rapporterar Euronews.

Dessutom ska resenärerna  scanna sina pass, samt övriga resedokument, vid en självbetjäningskiosk varje gång de passerar en EU-gräns.

Resenärens namn, biometriska uppgifter, samt datum och plats för in- och utresa ska lagras tillsammans med ansiktsfotot och fingeravtrycken i tre år efter varje resa.

Polisen bekräftar

Det nya systemet, som kallas Entry Exit System (EES), har varit på gång under ett par års tid. Planen var en lansering i höstas, men har flera gånger skjutits upp.

Senaste budet efter att EU kom överens om saken i mars är att systemet ska kunna tas i bruk i oktober 2025. 

Polisen i Sverige har bekräftat planerna.

– Syftet med systemet för in- och utresa är att göra det lättare att identifiera resenärer som försöker resa in i eller ut ur Schengenområdet med falska identiteter eller pass, samt de som har stannat kvar längre än sin tillåtna vistelse i Schengenområdet, framhåller myndigheten.

Har kritiserats

Enligt EU kommer systemet att bidra till att förebygga, upptäcka och bekämpa såväl identitetsbedrägerier som terroristbrott och andra allvarliga brott.

Men det finns kritik.

Var femte brittisk resenär skulle bli “avskräckt” från att resa in i EU under dessa förutsättningar, enligt en undersökning från Co-op Insurance. Dessutom har nästan hälften inte hört talas om de nya reglerna för medborgare utanför EU.

Finns liknande system redan idag

Redan idag finns ansiktscanning på flera flygplatser, bland annat i Italien, vilket gör det möjligt att ersätta pass och annan pappersdokumentation med tekniken, enligt Euronews.

Systemet kallas för “Faceboarding” och har även testats i Finland och Norge. 

Valérre Viale, produktchef på reseteknikföretaget Amadeus, menar att de nya digitala resehandlingarna  kan vara det mest revolutionerande sedan e-biljetten blev en grej för över 20 år sedan, rapporterar The Times.

Foto: Y. Alfuhigi resp Chris F

Text: Redaktionen


Massprotest i Sverige – över 100 000 har skrivit på

2025 05 20

En namninsamling med 100 000 underskrifter från hela landet lämnas idag över till regeringen.

Bakom protestlistan står medlemmar ur Pensionärernas riksorganisation, PRO. 

Under tisdagen planeras dessutom en organiserad demonstration mitt på Mynttorget i Stockholm.

Bakgrunden är regeringens förslag om att höja gränserna för det så kallade högkostnadsskyddet för läkemedel.

Ett förslag som möts av skarp kritik och oro från pensionärer och patientorganisationer, enligt PRO som varnar för konsekvenserna.

– Regeringen spelar roulett med folkhälsan. Om pensionärer inte har råd att ta ut sina mediciner är risken överhängande att de blir sämre och i stället tvingas söka vård på akuten, säger Åsa Lindestam, ordförande PRO, i ett uttalande.

Beslut väntas på torsdag

PRO kallar förslaget för en försämring som innebär att en patient som når frikortsgränsen skulle ha betalat 900 kronor mer än idag under ett års tid, om förslaget går igenom.

På torsdag sker omröstningen i riksdagen.

Nu vädjar pensionärerna i ett brev till regeringen och sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) att “dra i nödbromsen”.

– Det här är sista chansen innan riksdagen beslutar. Konsekvenserna är inte tillräckligt utredda, säger Åsa Lindestam.

Skarp kritik

Enligt kritikerna riskerar förslaget att strida mot FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. 

Det finns också en sedan tidigare utfärdad rekommendation från Myndigheten från samhällsskydd och beredskap, MSB, om att ha minst en månads förbrukning av receptbelagda läkemedel till förfogande. 

En beredskapsåtgärd som nu äventyras för äldre, enligt PRO.

LÄS MER: Riksbanken varnar svenskarna – “Är helt falskt”

Ministern: krävs för långsiktig finansiering

Regeringen har pekat på att det är nödvändigt att öka kostnaderna i statens budget för läkemedel. Skälet är att “säkerställa att alla patienter får tillgång till de behandlingar de behöver", understryker Acko Ankarberg Johansson.

Men det kräver också att patienternas egenavgift behöver höjas för att klara en långsiktig finansiering. Regeringen kommer att följa utvecklingen noggrant utifrån patientens perspektiv eftersom läkemedel är en väsentlig del av hälso- och sjukvården, säger sjukvårdsministern.

Regeringen har också flaggat för att högkostnadsskyddet “är av yttersta vikt för att läkemedel och förbrukningsartiklar ska vara tillgängliga för alla som behöver det”.

– Samtidigt måste systemet för högkostnadsskyddet bidra till en hållbar finansiering av dessa varor. Statens kostnader för läkemedelsförmånen har ökat med 49 procent från 2012 till och med 2024, utifrån 2024 års penningvärde, medan motsvarande ökning för patientens egenavgift har varit 17 procent under samma period, framhåller regeringskansliet i ett uttalande.

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen