Ny form av tsunami – sju länder pekas ut

2023 02 07

Tsunamis kan slå till inte bara från havet – utan även från inlandet.

Att enorma flodvågor som slår in från havet kan orsaka omfattande förstörelse och död framgick på ett oändligt tragiskt sätt i samband med tsunamikatastrofen i Sydostasien 2004.

Närmare 230 000 människor förlorade livet varav 543 svenskar.

Otroligt farligt

Nu varnar den ansedda tidskriften Nature Communications för en ny form av tsunamis som hotar  miljontals människor.

– Glaciärer runt om i världen smälter undan i en alarmerande hastighet och lämnar massiva vattensamlingar efter sig, rapporterar CNN.

Vattensamlingarna kallas för glaciärsjöar.

Sjöarna kan växa i storlek i en snabb och okontrollerbar takt.

– När temperaturen stiger och alltmer av glaciärerna smälter bort så stiger sjöarna och det kan vara otroligt farligt att bo nedströms glaciärsjöarna, uppger CNN.

Dödlig inlandstsunami

När sjön blir för stor kan omkringliggande markareal ge med sig och sjön kan helt enkelt brista.

Effekten kan bli att enorma mängder vatten forsar nedströms tillsammans med grus och naturmaterial som formar en dödlig så kallad inlandstsunami.

– 15 miljoner människor befinner sig i riskzonen för katastrofala glaciärsjö-explosioner.

Antalet personer har man kalkylerat genom att beräkna hur många människor som bor cirka fem mil från en glaciärsjö som bedöms vara en risk-glaciärsjö.

Flera länder pekas ut

Sju länder som befinner sig extra mycket i riskzonen pekas ut enligt CNN.

Kina

Indien

Pakistan

Peru

Ovanstående länder inkluderar mer än hälften av de 15 miljoner människor som befinner sig i den mest allvarliga riskzonen.

Ytterligare tre länder nämns:

Bolivia

Nepal

Kazakstan

Hoover Dam i Nevada

Tom Robinson vid University of Canterbury I Nya Zeeland jämför inlandstsunamis med kollapsande dammar.

– Ta Hoover Dam [i Nevada]. Det finns en enorm sjö bakom dammen.

– Men  om du plötsligt tar bort Hoover Dam så har vattnet ingenstans att ta vägen. Det blir en massiv flodvåg som vräker ned mot dalen, säger han.

Foto: Matthew Westoby, Springer Nature

Text: Redaktionen

JUST NU: Island slår larm om allvarligt militärt hot

2025 08 31

Island varnar om ett allvarligt militärt hot.

Island slår larm om ett militärt hot som blir allt mer påtagligt.

Det handlar om Rysslands agerande i Arktis, det stora havsområdet med omkringliggande landområden runt jordens norra pol.

Ryssland agerar allt mer beslutsamt i Arktis – och öppnar gamla sovjetiska militärbaser igen.

Nu slår Islands utrikesminister larm.

”Mycket oroande”

Islands utrikesminister Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir varnar för att Rysslands agerande i Nato är ett ”allvarligt problem” för Nato, rapporterar Newsweek.

– Arktis är fortfarande centralt i Rysslands strategiska kalkyl, och dess aktiviteter i regionen går långt utöver defensiva åtgärder, säger den isländska utrikesministern till tidningen.

– Rysslands militära ställning i Arktis är mycket oroande, tillägger hon.

Ryssland har i flera år ägnat sig åt att öppna upp gamla sovjetiska militärbaser i Arktis igen, enligt tidningen.

De bygger också nya anläggningar i regionen.

Putinregimen har även investerat stort i sin nordliga flotta som är baserad i Murmansk-regionen och gränsar till Natoländerna Finland och Norge.

”Får konsekvenser”

Rysslands intresse för Arktis är både ekonomiskt och militärt.

Arktis är också den region i världen som påverkas mest av klimatförändringarna, som bland annat leder till att nya vägar öppnas upp för handel och militär trafik.

– Detta får konsekvenser för både Nato och Ryssland, eftersom den operativa miljön blir mer dynamisk och omstridd, säger Gunnarsdóttir till tidningen.

Det organiserade samarbetet mellan Ryssland och de övriga länderna runt Arktis har nästan helt stannat av efter Rysslands invasion av Ukraina.

Men Ryssland kontrollerar mer än hälften av Arktis kust.

Samarbete med Kina

Nato har stärkt sin närvaro i Arktis, men Ryssland har samtidigt utökat sitt samarbete med Kina, trots att Kina inte är en arktisk nation.

Detta har den tidigare Biden-administrationen i USA varnat för, och Peking ses nu som en stor finansiär av rysk energiutvinning i Arktis, samtidigt som samarbetet också tar sig militära uttryck.

– Arktis är inte en avlägsen eller isolerad region – det är en central arena för global säkerhet, säger Gunnarsdóttir till tidningen.

Text: Redaktionen

Förändring i svenska butikshyllor – från september

2025 08 31

En förändring kommer att synas i svenska butikshyllor i september.

Imorgon måndag övergår augusti till september, och då kommer också en förändring att börja bli synlig i svenska butikshyllor.

I januari meddelades att pantbeloppet höjs under 2025.

Men det är först nu i september som det kommer att bli synligt i butikshyllorna.

Förändring i butikshyllan

Pantbeloppet höjs på dryckesförpackningar av PET och aluminium, har Returpack/Pantamera tidigare meddelat.

Panten höjs från en till två kronor på aluminiumburk och liten PET-flaska, och från två till tre kronor på stor PET.

– De första produkterna kommer att finnas på butikshyllan i början av september 2025, har Returpack/Pantamera tidigare meddelat.

Producenterna har haft till september på sig att uppdatera förpackningar och etiketter, samtidigt som handelns kassa- och inköpssystem har uppdaterats.

Man har också varit tvungen att uppdatera alla pantautomater för att kunna hantera de nya pantbeloppen – men det ska ske ”i god tid före september”, har Returpack/Pantamera tidigare sagt.

Tips till konsumenterna

Den pant man får är dock den som står på förpackningen.

Under en övergångsperiod kan alltså samma produkt finnas i två olika förpackningar med olika pantbelopp. Man får alltså inte mer pant för gamla förpackningar, utan bara för nya med den nya märkningen.

– Vårt tips till konsumenterna är att vara uppmärksamma på pantmärket på förpackningen, då ser man tydligt vilket belopp man får tillbaka när man pantar, har Returpack/Pantameras marknads- och kommunikationschef Katarina Lundell tidigare sagt i ett uttalande.

– Det är ingen idé att spara på gamla förpackningar, de blir inte mer värda. Så det bästa är att fortsätta panta som vanligt, säger Katarina Lundell.

Vill få folk att panta mera

Målet med höjningen är att stimulera människor till att panta mera.

– Sveriges pantsystem är världsledande, eftersom konsumenterna vet att det gör skillnad för miljön och klimatet att panta. Vi ser varje år en liten ökning av vår höga pantningsgrad som nu ligger strax under 90 procent, säger Tomas Kjellker, vd på Returpack/Pantamera.

– Genom att göra den här höjningen ger vi systemet ytterligare en skjuts så att vi kan återvinna ännu fler burkar och flaskor, tillägger han.

Foto: Coop

Text: Redaktionen