Här är hetaste kandidaterna som ny Nato-chef

2023 02 12

Intresset är mycket stort kring vem som tar över som Natos nya generalsekreterare när Jens Stoltenberg lämnar senare i år.

Efter att ha fått förlängt mandat tre gånger kommer nu den populära norrmannen Jens Stoltenberg att tacka för sig.

– Han har tjänstgjort i nästan nio år, uppger Natos talesperson Oana Lungescu till tysk media.

– Mandatperioden slutar i oktober och han har inga avsikter att söka en förlängning.

Dags för en kvinna

Det brutala ryska anfallskriget mot Ukraina har lyft frågan om vem som kan ta över som ny Nato-chef till en ny nivå.

En rad möjliga kandidatnamn cirkulerar i korridorerna från Washington till Warszawa och mycket talar för att det är dags för den första kvinnan att leda världens mäktigaste försvarsallians.

Kandidat från Kanada

Ett av de hetaste namnen är 54-åriga Chrystia Freeland som är finansminister och vice premiärminister i Kanada.

Hennes mamma är från Ukraina och hon hade en lång karriär som journalist innan hon blev medlem i Justin Trudeaus liberala parti.

Hon talar engelska, franska, italienska, ryska och ukrainska och har tidigare varit Kanadas utrikesminister med stort engagemang för mänskliga rättigheter.

USA – som alltid har innehaft posten som Natos Supreme Allied Commander Europe, det vill säga Natos högsta militära befälhavare i Europa – brukar inte föra fram en egen amerikansk kandidat.

I stället kan USA, var röst väger tungt, komma att stödja kanadensiska Freeland enligt indikationer i New York Times.

Kandidat från Estland

45-åriga Kaja Kallas är sedan 2021 Estlands premiärminister. Hon leder det liberala Reformpartiet och är känd för sina förhandlingsförmågor.

Hon är även känd för sitt stora motstånd mot Ryssland och kan tillsammans med Polens ledare ses som en av de europeiska politiker som givit störst stöd till Ukraina.

Nato-chefen har aldrig tidigare kommit från Östeuropa och aldrig tidigare varit en kvinna.

Men i förhandsspekulationer har det nämnts att Tyskland och Frankrike kan föredra en kandidat som har möjlighet att förbättra relationerna med Ryssland när kriget är slut – och på den punkten finns det enligt förhandstipsen funderingar kring Kallas .

Två brittiska kandidater

Storbritannien har betonat sin internationella militära betydelse i form av sitt starka stöd till Ukraina som levererats både av Boris Johnson och numera Rishi Sunak.

Landet har även två möjliga kandidater som ny Nato-chef i form av försvarsminister Ben Wallace och ex-premiärminister Theresa May.

Britterna har emellertid redan innehaft posten tre gånger och en del EU-länder lär anse att det är dags för ett annat land.

Kandidat från Slovakien

Om man eftersträvar geografisk och regional rättvisa är det dags för Östeuropa och Slovakiens unga president Zuzana Čaputová är ett namn som lyfts fram flera gånger.

Som liberal politiker har hon på hemmaplan ofta attackerats av anti-vaxxare och ytterhögern enligt Reporting Democracy. Samtidigt har hennes kort stärkts på internationella planet.

Kandidat från Kroatien

54-åriga Kolina Grabar-Kitarovic gjorde en diplomatisk kometkarriär innan hon var Kroatiens president 2015-2020. Hon har även varit landets USA-ambassadör och även haft höga poster inom Nato.

Kandidat från Belgien

I belgisk press framhålls landets förra utrikesminister som en het kandidat. Den 47-åriga liberalen Sophie Wilmes har varit både premiärminister och utrikesminister men tog tjänstledigt när hennes make blev sjuk

– Hon kan sannolikt få stöd av Frankrike, bedömer Politico.

Kandidat från Litauen

65-åriga Dalia Grybauskaite var tidigare president i Litauen och har stor kännedom om hur det är att ha landgräns med Ryssland – en kunskap som väger allt tyngre.

Hon har även varit EU-kommissionär och har bred erfarenhet av europeiskt samarbete.

Andra kandidater som nämns i förhandsspekulationerna är EU:s tidigare utrikeschef Federica Mogherini från Italien, Nederländernas premiärminister Mark Rutte och EU-basen Ursula von der Leyen från Tyskland.

Joe Bidens tyngd

Ingen av de möjliga kandidaterna väntas dock meddela sitt intresse innan de fått stöd av USA:s president Joe Biden, rapporterar Politico.

– Ingen kampanjar men många namn cirkulerar bland medlemsländerna, säger en europeisk diplomat till Politico.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


29 juni 2026

Tre nya lagar införs på onsdag – det här gäller

2026 06 29

På onsdagen den 1 juli 2026 införs flera nya lagar i Sverige.

Tre av dem har kanske särskilt stor betydelse för privatpersoner och blir sannolikt de mest märkbara förändringarna för dig i vardagen.

Ny lag om kontanter

Den första lagen gäller kontanter. Från och med onsdag blir det nämligen lag på att livsmedelsbutiker och apoteket ska vara skyldiga att ta emot just kontanter som betalmedel. Dessutom ska banker se till att det finns platser för kontantinsättning.

– Man ska känna trygghet inför att kunna göra viktiga köp med kontanter i Sverige. I grunden handlar det om att ha ett robust och inkluderande betalningssystem, sade finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) när lagen presenterades i våras.

Skattesänkning på bränsle

En andra lag som varit särskilt omtalad gäller den om skattesänkningen på bensin- och dieselpriser som också träder i kraft den 1 juli. Enligt Martin Nilsson, makroekonom på Handelsbanken, kommer Sverige sannolikt få det näst lägsta bensinpriset i Europa. 

– Innan sänkningen var det flera europeiska länder som hade lägre priser, bland annat Spanien, Polen och Slovenien. Efter sänkningen på 2:40 kronor är det bara i Malta som man kan tanka bensin billigare, säger Martin Nilsson enligt EFN.

LÄS MER: Minst 2 000 kronor – hushåll riskerar ny avgift från 1 juli

Ny tullavgift vid onlineköp

Det finns också en tredje lag som börjar gälla på onsdag och som är viktig för dig att ha koll på i vardagen. Och det gäller de nya tullavgifter som införs på alla småpaket som ska importeras till EU, vilket innebär att miljoner svenska konsumenter som köper varor från exempelvis Temu påverkas.

Tullavgiften ligger på tre euro, motsvarande cirka 35 kronor, och kommer att gälla alla köp som kostar mindre än 150 euro.

– De nya tullreglerna kommer innebära en stor förändring, både för de utomeuropeiska webbplatserna och för de konsumenter som vant sig vid att kunna köpa billiga varor utan tullavgift, sade Carina Asplund, chef på uppbördsavdelningen på Tullverket, till Di tidigare i juni.

LÄS MER: ”Aldrig sett något liknande” – Apple slår larm

Även dessa börjar gälla

Andra lagar som börjar gälla på onsdag är bland annat mer flexibla regler för uthyrning av privata bostäder, sänkt avgift för barnomsorg och permanent skattefrihet på el när man laddar bilen på jobbet.

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen 


29 juni 2026

SMHI: Nytt extremväder kan slå till

2026 06 29

Värmeböljan ligger kvar över de södra delarna av Sverige.

Juni har avslutats på varmast möjliga sätt för många svenskar.

Samtidigt drabbas de norra delarna av kraftigt regn och SMHI går under dagen ut med varningar för skyfall i flera län.

Nu börjar prognosen för den första halvan av juli ta form och även om den fortsatt är osäker så finns vissa tendenser.

Ett nytt område med extremt varma temperaturer kan vara på gång, rapporterar SvD.

– Efter nästa helg ser vi just nu lite tendenser på att det kan komma den typen av varm luft över Götaland. Så om man är en sån där konstig person som tycker om 30 grader och varmare, så kan det vara bra att veta, säger meteorologen Katarina Andersson på SMHI, till tidningen.

Oberäkneligt

Prognosen är ännu osäker.

För svenska semesterfirare är det därför ett gott råd att följa utvecklingen framåt.

– Sommarväder är lite oberäkneligt, så det är bra att följa upp och uppdatera sig varje dag, säger Katarina Andersson, till tidningen.

Amerikansk meteorolog varnar

Det är inte bara SMHI som noterat tendenserna för de kommande veckorna.

Från USA hörs liknande prognoser.

– När en värmekupol gradvis försvinner över Europa ser det ut som att en ny snart kommer att bildas, skriver den amerikanske meteorologen Ben Noll, i ett inlägg på X.

LÄS MER: Kritiskt läge inför hösten – tung smäll hotar hushållen

Kommer söderifrån

Enligt den amerikanska prognosen kommer värmen dra in söderifrån och sedan sprida sig vidare upp över kontinenten.

– Den nya kommer att påverka Spanien och Portugal först, innan den potentiellt sprider sig över Frankrike och Storbritannien under första halvan av juli, uppger Ben Noll.

– Extrem värme skulle återigen vara möjlig.

Många dödsfall

Dödstalen i Europa har den senaste veckan varit ovanligt höga.

Många har drabbats hårt av den extrema värmen.

– Hundratals har dött, skolor håller stängt, elnäten kollapsar, uppger Tedros Adhanom Ghebreyesus på WHO, i ett inlägg på X.

– Fler än 1 300 dödsfall än normalt har registrerats sedan 21 juni kopplade till de höga temperaturerna i Europa.

ANDRA LÄSER: Ryssland letar med ljus och lykta – hoppas på Sydamerika

Text: Redaktionen