TURKIET: Tungt ekonomiskt besked efter jordbävningen

2023 02 12

Den katastrofala jordbävningen beräknas kosta enorma summor pengar.

Naturfenomenet har orsakat enorm förödelse i Syrien och Turkiet och över 33 000 människor har omkommit.

Enorma räddningsinsatser har tagit plats i de berörda områdena och många länder har bidragit med hjälp i form av räddningsarbetare och ekonomiskt stöd.

Enligt en beräkning från den turkiska företagsgruppen Turkonfed kommer katastrofen kosta uppemot 84 miljarder dollar, eller 880 miljarder kronor.

Det motsvarar ungefär 10 procent av Turkiets BNP, uppger Bloomberg.

Stort stöd

Sverige är ett av många länder som erbjudit stöd till Turkiet och Syrien, regeringen har beslutat att skicka över 30 miljoner kronor.

Ett annat land som var tidigt med att skicka hjälp är Grekland, som trots en skakig relation med Turkiet bistod med olika former av stöd.

– Grekland var ett av de första länderna som ringde Turkiet direkt efter att jordbävningen slog till och erbjöd sig att hjälpa. De skickade omedelbart sina sök- och räddningsteam, och förmedlade humanitärt bistånd till Turkiet med ett stort antal flygplan, säger Turkiets utrikesminister Mevlut Cavusoglu enligt CNN.

Återuppbyggnad och förlorade intäkter

Av de 84 miljarder dollar som katastrofen uppges kosta väntas cirka 70 miljarder behövas för återuppbyggnaden av bostäder.

10 miljarder dollar behövs för att täcka upp för förlorade skatteintäkter och arbetskraft.

Utöver det handlar en del kostnader om bland annat uppbyggnad av raserad infrastruktur.

Väntas fortsätta öka

Under söndagen steg dödstalen över 33 000, varav 29 605 dött i Turkiet och 3 576 i Syrien.

Enligt organisationer i området väntas den siffran öka och kan redan nu egentligen vara mycket högre än vad som meddelats officiellt.

149 timmar

Räddningsarbetare arbetar dagligen för att rädda människor som är fast under rasmassorna.

På söndagen räddades en man av rumänska hjälparbetare i Hatay 149 timmar efter att jordbävningen skedde.

Det stora räddningsarbetet fortsätter och Jamie Lesueur, internationell ledare för Röda Korset, menar att de gått in i en “humanitär fas”.

– Vi har nu gått in i en humanitär fas. Det kommer pågå i några månader och vi kommer försöka möta människors grundläggande behov, säger han.

Foto: I. Alassiry

Text: Redaktionen


JUST NU: Island slår larm om allvarligt militärt hot

2025 08 31

Island varnar om ett allvarligt militärt hot.

Island slår larm om ett militärt hot som blir allt mer påtagligt.

Det handlar om Rysslands agerande i Arktis, det stora havsområdet med omkringliggande landområden runt jordens norra pol.

Ryssland agerar allt mer beslutsamt i Arktis – och öppnar gamla sovjetiska militärbaser igen.

Nu slår Islands utrikesminister larm.

”Mycket oroande”

Islands utrikesminister Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir varnar för att Rysslands agerande i Nato är ett ”allvarligt problem” för Nato, rapporterar Newsweek.

– Arktis är fortfarande centralt i Rysslands strategiska kalkyl, och dess aktiviteter i regionen går långt utöver defensiva åtgärder, säger den isländska utrikesministern till tidningen.

– Rysslands militära ställning i Arktis är mycket oroande, tillägger hon.

Ryssland har i flera år ägnat sig åt att öppna upp gamla sovjetiska militärbaser i Arktis igen, enligt tidningen.

De bygger också nya anläggningar i regionen.

Putinregimen har även investerat stort i sin nordliga flotta som är baserad i Murmansk-regionen och gränsar till Natoländerna Finland och Norge.

”Får konsekvenser”

Rysslands intresse för Arktis är både ekonomiskt och militärt.

Arktis är också den region i världen som påverkas mest av klimatförändringarna, som bland annat leder till att nya vägar öppnas upp för handel och militär trafik.

– Detta får konsekvenser för både Nato och Ryssland, eftersom den operativa miljön blir mer dynamisk och omstridd, säger Gunnarsdóttir till tidningen.

Det organiserade samarbetet mellan Ryssland och de övriga länderna runt Arktis har nästan helt stannat av efter Rysslands invasion av Ukraina.

Men Ryssland kontrollerar mer än hälften av Arktis kust.

Samarbete med Kina

Nato har stärkt sin närvaro i Arktis, men Ryssland har samtidigt utökat sitt samarbete med Kina, trots att Kina inte är en arktisk nation.

Detta har den tidigare Biden-administrationen i USA varnat för, och Peking ses nu som en stor finansiär av rysk energiutvinning i Arktis, samtidigt som samarbetet också tar sig militära uttryck.

– Arktis är inte en avlägsen eller isolerad region – det är en central arena för global säkerhet, säger Gunnarsdóttir till tidningen.

Text: Redaktionen


Trump säker – det händer med Putin och Zelenskyj

2025 08 31

Donald Trump är säker på en sak när det gäller Putin och Zelenskyj.

President Trump har hittills inte haft några större framgångar i sina ansträngningar för att skapa fred i Ukraina.

Trump säger också att han är osäker på om Putin och Zelenskyj kommer att träffas på tu man hand, som den amerikanska presidenten har krävt.

Men en sak säger sig Trump vara säker på när det gäller Putin och Zelenskyj.

Trump är säker

I en intervju med högersajten Daily Caller kommenterar Trump sina försök att mäkla fred i Ukraina.

Överraskande nog säger sig presidenten vara säker på att det blir ett trilateralt möte mellan honom själv, Putin och Zelenskyj.

– Ett trilateralt möte kommer att hända. Ett bilateralt vet jag inte, men ett trilateralt kommer att hända, säger Trump till sajten.

Trump är alltså säker på att han kommer att träffa Putin och Zelenskyj samtidigt – men desto mer pessimistisk när det gäller sannolikheten att dessa två kommer att träffas på tu man hand.

– Du vet, ibland är folk inte redo för det, säger Trump.

Jämför med bråkande barn

Donald Trump liknar Putin och Zelenskyj vid två skolbarn som bråkar med varandra.

– Du har ett barn, och det finns ett annat barn på lekplatsen, och de hatar varandra, och de börjar slåss, slåss och slåss, och du vill att de ska sluta, och de fortsätter. Efter en liten stund är de väldigt glada att sluta. Förstår du? Det är nästan så, säger Donald Trump till sajten.

– Ibland måste de kämpa en liten stund innan du kan få dem att sluta. Men det här har pågått länge. Många människor är döda, säger den amerikanska presidenten.

I intervjun säger Trump också att han är villig att hjälpa till med säkerhetsgarantier, inklusive amerikanskt stöd i luftrummet, för att få slut på kriget.

Den amerikanska presidenten säger att USA inte vill skicka fredsbevarande styrkor till Ukraina, men att man är öppna för att hjälpa Europa.

– De vill se det lösas, men om vi kan hjälpa dem är jag villig att göra det, säger Donald Trump, enligt sajten.

Foto: President of Ukraine, Official White House Photo by Andrea Hanks resp President of Russia Office

Text: Redaktionen