SVERIGE: Nya krav på värnpliktiga

2023 02 21

Regeringen vill införa nya krav på de som ska göra värnplikten framöver.

Kraven rör en omfattande säkerhetsprövning innan det att man får besked om att man tillåts göra värnplikten, rapporterar Sveriges Radio.

Prövningen kan pågå under flera år – och den som vill göra värnplikten ska inte lov att säga nej.

"Säkerheten främst"

Ovanstående har nu lagts fram som ett förslag av regeringen i en lagrådsremiss.

Detta trots att partiet inom regeringen tidigare varit emot förändringen.

– Alla i Sverige känner den här oron över förändringar i Europa och i vårt eget land och då måste sätta säkerheten främst. Då tycker jag att det här är ett rimligt avvägt förslag, säger Anna Starbrink, Liberalernas ledamot i försvarsutskottet, till SR.

Ska ske återkommande – risk vid mobilisering

Säkerhetsprövningen består av en personlig intervju, men även en genomgång av personens register i form av exempelvis brottsdomar och ekonomisk situation.

Att man tidigare har kunnat säga nej är av integritetskränkande skäl, men har också fått effekten att personer har kunnat nekas att få göra värnplikten.

Det är det som försvarsminister Pål Jonsson (M) nu vill ändra på.

Prövningen ska dessutom ske återkommande som en personlig inskrivning – i de fall som Sverige skulle behöva mobilisera för krig.

– Det går inte att genomföra storskaliga säkerhetsprövningar precis innan vi exempelvis skulle genomföra en höjd beredskap, så då blir det naturligt att Försvarsmakten har uppdraget över tid, säger ministern.

Ändrade förutsättningar

Ytterligare en förändring är att den som redan har gjort värnplikten och har kunnat säga nej till säkerhetsprövningen får nya förutsättningar.

Nu får de inte längre göra så om de tar sig till repetitionsutbildning.

– I grunden gör Försvarsmakten värderingen att alla befattningar som är värnpliktiga är säkerhetskänslig verksamhet. Då tycker jag att det är en rimlig avvägning att den säkerhetsprövningen ska gälla så länge man är krigsplacerad, säger Pål Jonsson till SR.

Vill utöka antalet värnpliktiga

Strax före jul meddelade regeringen en annan förändring gällande värnplikten.

Det handlade då om att uppemot 10 000 svenska 18-åringar ska inkluderas i det militära framöver.

I så fall kommer var tionde ung person vara aktuell för värnplikten.

– Grunden är att Sverige ska ha ett starkare försvar, och då måste vi också kunna personalförsörja det. Därför behöver vi bygga ut värnplikten, sade Pål Jonson till SVT vid tillfället.

Stöds av S

Förslaget fick även stöd av oppositionen. Tidigare har Socialdemokraterna slagit fast ett mål på 8 000 – men kan tänka sig fler.

– Nu har vi sagt 8 000 till år 2025. Sedan vill vi att man ska gå upp till 10 000 så snabbt som möjligt, säger Socialdemokraternas försvarspolitiske talesperson Peter Hultqvist till tv-kanalen.

Foto: Kristoffer Olsson Försvarsmakten

Text: Redaktionen

En händelse kan förändra allt – chefsekonom varnar hushållen

2025 11 04

Under onsdagen ger Riksbanken besked om styrräntan.

Med största sannolikhet kommer den att ligga kvar på 1,75 procent efter nästa möte – något som samtliga analytiker och storbanker är överens om.

Riksbankschef Erik Thedéen har själv sagt att räntan lär ligga kvar på nuvarande nivå ett tag framöver. Samtidigt visar flera prognoser att återhämtningen i ekonomin börjar ta fart på riktigt. Tillväxten i konsumtionen har ökat, inflationen närmar sig målet på 2 procent och företagen ser mer optimistiskt på utvecklingen.

Men det finns en riskfaktor som kan förändra allt.

En större global händelse kan slå hårt mot svensk ekonomi och tvinga Riksbanken att omvärdera prognosen – och i värsta fall höja räntan igen, uppger Länsförsäkringars chefsekonom Alexandra Stråberg.

– Det finns en stor grad av osäkerhet globalt. Den risken kommer vi få leva med, säger hon till SR Ekot.

Här är största risken

Den största risken framåt är att USA hamnar i en snabb recession, enligt Alexandra Stråberg.

– Det skulle påverka den globala ekonomin och det skulle påverka Sverige, säger chefsekonomen till radion.

Stråberg betonar dock att utsikterna för svensk ekonomi är positiva. Hon ser flera ljusglimtar och förutspår att räntan kommer ligga kvar på en låg nivå under överskådlig tid – så länge inga oförutsägbara händelser inträffat.

LÄS MER: Pangbesked från Swedbank – berör hela Sverige

Enorm statsskuld

Riksbanken höjer också ett varningens finger för det ekonomiska läget i USA.

– Den amerikanska federala statens skuldkvot är nära historiskt höga nivåer, och flera bedömare menar att utvecklingen inte är långsiktigt hållbar, skriver centralbanken i en färsk prognos om den amerikanska ekonomin.

En finanspolitisk åtstramning i USA skulle får märkbara följder för Sverige.

– En stramare amerikansk finanspolitik skulle dämpa efterfrågan på import, vilket skulle påverka svensk export negativt. En åtstramning skulle också kunna försvaga dollarn och därmed stärka kronan, vilket ytterligare försämrar exportförutsättningarna, bedömer Riksbanken.

LÄS OCKSÅ: DAGAR KVAR: Så gör Riksbanken med räntan

Foto: F. Öhlander

Text: Redaktionen

Ryssland bryter avtal med Finland

2025 11 04

Rysslands regering uppger att man avslutat ett långvarigt avtal med Finland.

Ryssland ska ensidigt ha sagt upp ett elkompensationsavtal med Finland som en slags straffåtgärd, utan att informera landet i förväg, rapporterar Svenska Yle.

Avtalet bryts utan förvarning

Avtalet från 1972 mellan Finland och Sovjetunionen handlar om att Finland ska få ersättning när vattenkraftverket i Imatra producerar mindre el, eftersom vattnet regleras på den ryska sidan av floden Vuoksen.

Ryssland har i sin tur levererat el till Fortum som ersättning för påverkan på vattenkraften.

Den ryska premiärministern Michail Misjustin har beordrat utrikesministeriet att informera Finland om att Ryssland inte längre följer avtalet, enligt den ryska statliga nyhetsbyrån Tass.

– Så vitt jag förstår har Utrikesministeriet fått något slags meddelande av Ryssland om det här, säger Riku Huttunen, chef för Arbets- och näringsministeriets energiavdelning, till Yle Uutiset.

Beslutet att avsluta avtalet, undertecknat av premiärminister Michail Misjustin, har publicerats på den ryska regeringens webbplats, men Finland har ännu inte fått någon direkt information.

Ryssland uppger att beslutet grundar sig på Finlands vägran att köpa el från landet.

LÄS MER: “Ett svek” – raseri mot Jens Stoltenberg

Fortum: Avtalet gäller fortfarande

Fortum har heller inte informerats om Rysslands uppsägning och menar att avtalet fortfarande är giltigt.

– Som Fortum ser det är avtalet fortfarande giltigt och i kraft, och den ryska parten kan inte ensidigt sluta följa det, säger Sebastian Sundberg, direktör med ansvar för Fortums fysiska handel.

Enligt Fortum behövs inga snabba åtgärder, eftersom de levererade elmängderna från Svetogorsk–Imatra varit små och inte påverkar elsystemet i Finland.

Konsekvenser för landet

Finland avslutade sin elimport från Ryssland 2022, och innan invasionen av Ukraina täckte rysk import cirka 10 procent av Finlands elförbrukning.

Den senaste uppsägningen markerar ytterligare ett steg i den försämrade relationen mellan de två länderna.

LÄS MER: Ryssar rasar mot rysk tv: “Landsförräderi”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen