JUST NU: Sverige sämst i hela EU

2023 02 13

Det framgår av en ny ekonomisk prognos från EU-kommissionen som presenteras idag, rapporterar Sveriges Radio Ekot.

Enda landet vars ekonomi krymper

Prognosen visar att Sverige är det enda landet i hela unionen där ekonomin krymper.

– Sverige väntas i år visa negativ tillväxt på minus 0,8 procent, framhåller Ekot.

Radiokanalen tillägger i sin rapportering:

– Hög inflation och stigande räntor vilket hämmar hushållens konsumtion är det som tynger ekonomin.

Samma prognos visar att EU-ländernas ekonomier i snitt väntas växa med samma siffra, det vill säga 0,8 procent.

Flera dystra besked

De dystra svenska ekonomiska beskeden har avlöst varandra under en längre period.

Senast i raden var förra veckan då Riksbanken höjde styrräntan med 50 punkter – från 2,5 till 3,0 procent.

Anledningen är att Sveriges centralbanker bedömer att penningpolitiken måste stramas åt för att få ner inflationen.

– Inflationen är alldeles för hög och har fortsatt att stiga. För att inflationen ska sjunka och stabiliseras vid målet inom rimlig tid har direktionen beslutat att höja Riksbankens styrränta med 0,5 procentenheter till 3,0 procent, framhåller Riksbanken i ett pressmeddelande.

"Brutal prisökning"

Just inflationen steg under december till 10,2 procent.

En ökning med 0,7 procentenheter och en större uppgång än väntat.

Som en följd har konsumenter i Sverige också kunnat se en chockhöjning på livsmedel i början av året.

På vissa varor så mycket som 50 procent jämfört med samma period förra året.

– Det har varit en brutal prisökning på vissa varor i januari, sade Ulf Mazur på Matpriskollen till SR förra veckan.

Urholkning av köpkraften

Inflationstakten i kombination med en svag krona kommer även att  urholka svenska folkets köpkraft under 2023.

Det bedömer Handelsbanken i en nyligen presenterad konjunktursprognos.

– Den höga inflationen i år betyder ungefär 35 000 kronor i förlorad köpkraft för ett genomsnittshushåll, säger bankens chefsekonom Christina Nyman.

Tidigast 2024 väntas den öka igen.

– Tyvärr finns det ingen smärtfri lösning och på kort sikt urholkas köpkraften för många hushåll än mer av de högre räntorna, säger Christina Nyman.

LÄS MER: Bakslag för svensk ekonomi

Foto: A. Lallemand

Text: Redaktionen

Förändring i svenska butikshyllor – från september

2025 08 31

Imorgon måndag övergår augusti till september, och då kommer också en förändring att börja bli synlig i svenska butikshyllor.

I januari meddelades att pantbeloppet höjs under 2025.

Men det är först nu i september som det kommer att bli synligt i butikshyllorna.

Förändring i butikshyllan

Pantbeloppet höjs på dryckesförpackningar av PET och aluminium, har Returpack/Pantamera tidigare meddelat.

Panten höjs från en till två kronor på aluminiumburk och liten PET-flaska, och från två till tre kronor på stor PET.

– De första produkterna kommer att finnas på butikshyllan i början av september 2025, har Returpack/Pantamera tidigare meddelat.

Producenterna har haft till september på sig att uppdatera förpackningar och etiketter, samtidigt som handelns kassa- och inköpssystem har uppdaterats.

Man har också varit tvungen att uppdatera alla pantautomater för att kunna hantera de nya pantbeloppen – men det ska ske ”i god tid före september”, har Returpack/Pantamera tidigare sagt.

Tips till konsumenterna

Den pant man får är dock den som står på förpackningen.

Under en övergångsperiod kan alltså samma produkt finnas i två olika förpackningar med olika pantbelopp. Man får alltså inte mer pant för gamla förpackningar, utan bara för nya med den nya märkningen.

– Vårt tips till konsumenterna är att vara uppmärksamma på pantmärket på förpackningen, då ser man tydligt vilket belopp man får tillbaka när man pantar, har Returpack/Pantameras marknads- och kommunikationschef Katarina Lundell tidigare sagt i ett uttalande.

– Det är ingen idé att spara på gamla förpackningar, de blir inte mer värda. Så det bästa är att fortsätta panta som vanligt, säger Katarina Lundell.

Vill få folk att panta mera

Målet med höjningen är att stimulera människor till att panta mera.

– Sveriges pantsystem är världsledande, eftersom konsumenterna vet att det gör skillnad för miljön och klimatet att panta. Vi ser varje år en liten ökning av vår höga pantningsgrad som nu ligger strax under 90 procent, säger Tomas Kjellker, vd på Returpack/Pantamera.

– Genom att göra den här höjningen ger vi systemet ytterligare en skjuts så att vi kan återvinna ännu fler burkar och flaskor, tillägger han.

Foto: Coop

Text: Redaktionen