SVERIGE: Rikspolischefen vädjar till militären

2023 02 15

Rikspolischefen Anders Thornberg tror att det är möjligt att bryta våldsspiralen i Sverige.

Men han betonar att Polismyndigheten behöver hjälp.

I en intervju med DN vänder han sig till Försvarsmakten.

– Jag har vid ett flertal tillfällen framfört att polisen behöver kunna begära stöd av Försvarsmakten i större utsträckning än vad lagen medger i dag, säger Thornberg till tidningen.

Inga insatser mot gängen

Rikspolischefen betonar att det inte handlar om militära insatser mot kriminella gäng i utsatta områden.

Han vill däremot se över möjligheten att begära stöd av Försvarsmakten vid exceptionella händelser.

Militären kan till exempel få i uppdrag att sköta logistik och bevakning.

Två partier vill gå framåt

Moderaterna och Sverigedemokraterna har föreslagit att försvaret ska kunna hjälpa polisen i syfte att bromsa den kriminella utvecklingen i storstäderna.

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) har meddelat att han tillsammans med försvarsminister Pål Jonson (M) arbetar med ett förslag som innebär ett utökat samarbete mellan Polismyndigheten och Försvarsmakten.

– Det finns ett utrymme för ett samspel mellan Försvarsmakten och Polismyndigheten. Exakt hur det ska se ut och exakt vilka resurser som ska ställas till vilken myndighets förfogande, i vilka situationer, det är någonting som vi måste titta närmare på, sa Strömmer till SVT Nyheter den 29 januari.

Justitieministern utvecklade sitt resonemang i en intervju med tv-kanalen den 3 februari.

– Den nationella brottsuppklarningen är alldeles för låg. När det gäller dödsskjutningarna nationellt ligger det väl runt 20 procent. Polisen gör själv bedömningen att en för stor del av resurserna går till administration och en för liten del till det operativa polisarbetet. Det har de fått i uppdrag att se över, sade han då.

Stort stöd

Det svenska folket stödjer ett utökat samarbete mellan polisen och försvaret.

Nästan 80 procent vill att Försvarsmakten ska stödja polisen i arbetet mot den grova brottsligheten. Det visar den nationella SOM-undersökningen från 2021.

I dag förbjuder svensk lag att militär sätts in vid civila händelser där man kan tvingas använda våld (eller tvång). Däremot tillåts militären understödja polisen för att bekämpa terrorism.

Foto: L. Hedelin resp B. Mahmod Försvarsmakten

Text: Redaktionen

Bankkunder uppmanas – kan spara 5 000 kr

2025 08 30

Bankkunder kan spara mycket pengar om de agerar på rätt sätt.

Som bankkund kan man vinna mycket på att vara en aktiv kund och föra en dialog med sin bank.

Under sommaren har det också kommit nya regler som underlättar bankbyten.

Finansinspektionen tipsar om att man kan spara många tusenlappar genom att byta bank.

Kan spara 5 000 kronor

Den första juli blev det lättare att bryta och flytta bundna bolån, rapporterar SVT.

Nya regler för hur ränteskillnadsersättningen räknas ut har tagits fram för att göra det lättare att byta bank.

Finansinspektionen uppmanar bankkunder att se över sina alternativ – genom att byta bank kan man tjäna tusenlappar varje år, framhåller de.

– Små val gör stor skillnad i plånboken. Pressar du bolåneräntan med en halv procentenhet kan du spara 5000 kronor om året för varje miljon du har i lån, säger Moa Langemark, konsumentskyddsekonom på Finansinspektionen, till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Plötslig flykt på börsen - många säljer samma aktier

Tjänar på att vara aktiv

Som kund kan man tjäna mycket på att vara aktiv och förhandla med sin bank, framhåller kanalen.

Man bör då börja med att ta reda på snitträntan hos sin egen och andra banker. Man kan också överväga att flytta sitt sparande, vilket kan leda till rabatt vid förhandling. Och man bör framför allt inleda en dialog med banken.

Moa Langemark framhåller att man bör utmana banken på flera områden.

– Väljer du en billig indexfond framför en dyr, aktiv fond kan det över tid handla om mer än 200 000 kronor i skillnad i avgift i ett långsiktigt sparande, säger hon till kanalen.

Svenskar aktiva bankkunder

Undersökningar har också visat att svenskar faktiskt är ganska aktiva bankkunder.

Svenskar byter bank oftare än många andra européer, har TV4 tidigare rapporterat.

38 procent av svenskarna har bytt bank de senaste fem åren, enligt en rapport från Länsförsäkringar. I EU har i genomsnitt ungefär var fjärde person bytt bank.

Dock visar undersökningen också att svenskar främst byter bank för tjänster som kort och sparande, snarare än bolån.

– Under de senaste fem åren så är det framför allt att man byter bank av kortanledningar eller fondsparande och så vidare. Men just bolåneaspekten, där drar vi oss lite mer från att faktiskt byta bank, säger Amérigo Fernández, privatekonom på SEB, till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Stort slöseri med skattepengar - ett parti pekas ut

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

JUST NU: Stenhårt besked till Putin – ”får inte tillbaka någonting”

2025 08 30

Rysslands diktator får ett stenhårt besked.

Vladimir Putin visar inga tecken på att vilja uppnå fred i Ukraina.

Samtidigt är Kreml och Ryssland hårt pressade ekonomiskt.

Och nu kommer ett stenhårt besked till den ryska makteliten – från EU.

Får inte tillbaka någonting

EU:s utrikeschef Kaja Kallas kommer på lördagen med ett besked om de enorma ryska tillgångar inom unionen som EU har fryst på grund av kriget i Ukraina.

Ryssland kommer inte få tillbaka sina tillgångar – även om de skulle skriva under ett fredsavtal, rapporterar Reuters.

Åtminstone inte om de inte först betalar skadestånd till Ukraina.

– Vi kan omöjligt föreställa oss att om det finns ett vapenvila eller ett fredsavtal, att dessa tillgångar ges tillbaka till Ryssland om de inte har betalat skadestånd, säger Kaja Kallas inför ett möte med EU:s utrikesministrar i Köpenhamn, enligt nyhetsbyrån.

Enligt EU handlar det om cirka 210 miljarder euro i ryska tillgångar som har frysts.

Detta genom sanktioner som EU har infört mot Ryssland till följd av invasionen av Ukraina.

LÄS OCKSÅ: Ryssland har orsakat katastrof - "situationen är akut"

Omdiskuterade tillgångar

Ryssland kan alltså inte räkna med att någonsin få tillbaka tillgångarna, såvida de inte betalar för de skador de har åstadkommit i Ukraina.

Tillgångarna är alltså frysta, men Ukraina och vissa EU-länder har uppmanat EU att konfiskera tillgångarna och använda dem för att stödja Kyiv.

Den idén har dock avvisats av Frankrike, Tyskland och Belgien, som innehar en stor del av tillgångarna.

De menar att framtida vinster från tillgångarna har öronmärks för att återbetala stöd till Ukraina, enligt nyhetsbyrån. De har också ifrågasatt den rättsliga grunden för att konfiskera dem.

Hur dessa tillgångar ska hanteras lär debatteras under en längre tid, inte minst om det skulle bli fred i Ukraina.

”Hån mot fredsprocessen”

Rysslands attacker mot Kyiv nyligen har fått EU att vilja trappa upp pressen på Kreml.

Attackerna är ett tecken på Rysslands ovilja att nå en fredlig lösning, menar Kaja Kallas, enligt Svenska Yle.

Kallas beskriver attackerna som ett hån mot den pågående fredsprocessen.

Samtidigt har bland annat Emmanuel Macron och Volodymyr Zelenskyj försökt sätta press på Donald Trump genom att påminna honom om att hans deadline mot Putin går ut på måndag.

Då måste Putin ha gått med på ett möte med Zelenskyj – annars har Trump utlovat konsekvenser, påminner Macron och Zelenskyj.

LÄS OCKSÅ: Saab svarar Ryssland - lanserar historiskt vapen

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen