Forskare varnar för svenska folkets humör

2023 02 23

Antalet nyfödda minskade kraftigt i hela Sverige under 2022 jämfört med tidigare år.

Det visar ny statistik från Statistiska centralbyrån, SCB.

Och enligt Gunnar Andersson, professor i demografi vid Stockholms universitet, är det sannolikt en genomgripande pessimistisk syn på framtiden som ligger bakom utvecklingen.

– Ska man skaffa barn då ska man ha hopp och tillförsikt om framtiden. Man kan framför allt se se en nedgång av barnafödandet hos barnlösa par som inte skaffar sig ett första barn, säger han till Sveriges Radio.

Lägst på 17 år

Antalet nyfödslar under fjolåret var det lägsta på 17 år. 

Trenden har dock pågått under tio års tid – med undantaget för 2021 då barnafödandet gick upp något.

Och fortsätter svenskarna att i mindre utsträckning göra barn kan det orsaka problem för hela landet på sikt, menar Gunnar Andersson.

– På samhällsnivå kan det bli problem. På lång sikt blir det väldigt skeva åldersstrukturer om det inte kommer yngre i befolkningen som fyller på som framtida förvärvsarbetare som ska ta hand om de äldre i samhället, säger professorn.

Lägsta på 54 år på sina håll

I statistiken utmärker sig 22 kommuner och två län (Västernorrland och Norrbotten) – där var det antalet födda det lägsta på över 54 år.

– Vår nuvarande tidsserie över antal födda i Sverige börjar 1968. Man får gå ännu längre tillbaka i tiden för att finna år då det föddes färre barn i de här länen och kommunerna, eller i områdena som motsvarande dem på den tiden, säger Ann-Marie Persson, befolkningsstatistiker på SCB, i ett pressmeddelande.

Samma mönster i andra länder

Totalt föddes 104 734 barn i Sverige förra året. Det är 9 529 färre än året dessförinnan.

– Det är svårt att säga exakt vilka faktorer som ligger bakom det minskade barnafödandet under 2022. Men vi ser att antalet födda barn per kvinna minskar bland både Sverigefödda och utrikesfödda kvinnor. Mönstret med minskat antal födda barn är detsamma även i Norge och Danmark, säger Lena Lundkvist, demograf på SCB.

Befolkningen ökar

Samtidigt som barnafödandet sjunker kraftigt ökar dock ändå den svenska befolkningen.

Den 31 december 2022 fanns 10 521 556 folkbokförda personer i Sverige. En ökning med 69 230 – eller 0,7 procent – sedan 2021.

– Strax över 50 000 personer ansökte om uppehållstillstånd i Sverige enligt massflyktsdirektivet förra året. Av dem var 98 procent ukrainska medborgare, säger Ann-Marie Persson.

LÄS MER: Uppseendeväckande trend i antalet nyfödda i Sverige

LÄS MER: Ny milstolpe för Sverige

Foto: I & Z. Fischer resp T. Bish

Text: Redaktionen


Trump övertygad: “Då hoppar Putin av – han har inget val”

2025 09 19

USA:s president Donald Trump säger sig ha lösningen för att få slut på Rysslands krig i Ukraina.

Förra veckan meddelade republikanen att han var redo att införa “massiva” sanktioner mot Putinregimen.

Men det villkoras av att Natoländerna upphör att köpa rysk olja.

Där ligger lösningen för att få slut på kriget, enligt Trump. Presidenten understryker att oljeintäkterna är avgörande för Rysslands ekonomi.

– Mycket enkelt, om oljepriset sjunker kommer Putin att hoppa av. Han kommer inte att ha något val. Han kommer att hoppa av kriget, säger Trump på en pressträff med Storbritanniens premiärminister Keir Starmer, enligt Bloomberg.

Säger ja på ett villkor

Ungern och Slovakien är de länder i Nato som står för majoriteten av oljeimporten från Ryssland. I veckan hotade USA de två länderna med “konsekvenser” om de inte slutar med importen.

Det kommer Ungern och Slovakien enbart att gå med på om ett villkor uppfylls, framhåller nu de två Natomedlemmarna.

Och det är om EU först säkrar upp tillräckligt med alternativ energiförsörjning, uppger Bloomberg.

– Innan vi kan åta oss allt måste vi ha rätt förutsättningar på plats, annars riskerar vi att allvarligt skada vår industri och ekonomi, säger Slovakiens finansminister Denisa Sakova.

Ungerska företrädare uttalar sig i liknande termer.

– Jag tror att ni känner till vår position. Vi är ett av få länder i regionen som bara har en landgräns. Vår position har alltid vägletts av Ungerns energisäkerhet, säger landets klimatminister Aniko Raisz, enligt Reuters.

LÄS OCKSÅ: Ryssland kan gå i konkurs – krävs bara en sak

"Det kan man inte göra"

Enligt Trump borde den ökning av den inhemska produktionen i USA som inlett bidra till att sänka oljepriserna globalt.

Han varnar Europa för att fortsätta köpa rysk olja.

– Det kan man inte göra, det kan man inte göra. Det är inte att agera rättvist mot USA, säger Trump enligt European Pravda.

LÄS MER: Trump frustrerad – “Han har verkligen svikit mig”

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen


PINSAMT: Lavrov påkommen med årets lögn

2025 09 18

Ryssland har återkommande attackerat civila mål under kriget mot Ukraina.

Sedan den fullskaliga invasionen inleddes 2022 har den ryska militären bland annat riktat in sig på elnät och energianläggningar, attackerat sjukhus, skolor, shoppingcentrum och bostadsområden. En stor del av attackerna har bedömts vara avsiktliga.

Enligt FN:s siffror från i somras hade då minst 13 580 civila ukrainare dött i Rysslands anfallskrig.

Men den ryska utrikesministern Sergej Lavrov förnekar alltihop.

När han mötte pressen tidigare i veckan lät det istället enligt följande.

– Den ryska armén attackerar aldrig civila mål eller civilbefolkningar, säger Lavrov enligt turkiska nyhetsbyrån Anadolu Anjasi.

Grov lögn

Lavrov kritiserar istället FN:s generalsekreterare för att ha fördömt Rysslands attacker mot civila mål.

Den ryska ministern påstår att FN stöttar "förfalskningar" och att Ukraina och dess allierade sprider "desinformation".

– Som svar på varje anklagelse frågade vi: var är bevisen? Var finns fakta?

Totalt motbevisad

Det är inte svårt att motbevisa Lavrovs lögn. Rysslands återkommande krigsbrott är väldokumenterade. 

Ett av de mer uppmärksammade anfallen mot civila skedde under krigets första månad när teatern i Mariupol attackerades. 

Hundratals civila hade sökt skydd i byggnaden och utanför stod det skrivet “BARN” i stora bokstäver. 

Amnesty Internationals Crisis Response Team har i en rapport dragit slutsatsen att attacken med all sannolikhet utfördes av ett ryskt stridsflygplan som släppte två bomber på 500 kilo vardera.

Minst tolv personer dog i attacken.

"Riktade attacker"

Ett annat av många uppmärksammade exempel, utöver de återkommande massiva drönaranfallen mot Ukrainas städer, var attacken mot det stora köpcentret i Kharkiv 2024. Senare samma sommar utfördes en ny attack mot ytterligare ett varuhus samt ett postkontor i Kostyantyvnika.

Attacken dödade minst fjorton personer och skadade över 40 personer, enligt ukrainska åklagarmyndigheten.

– Detta är ännu en riktad attack mot en plats där människor samlas. Ännu en terrorhandling av Ryssland, framhöll den ukrainska guvernören Vadym Filajskin på Telegram efteråt.

LÄS OCKSÅ: Är emot Ukrainakriget – försvinner nu från Kreml

Internationell arresteringsorder

Rysslands diktator Vladimir Putin är efterlyst av Internationella brottmålsdomstolen.

Han är misstänkt för krigsbrott i samband med tvångsdeportationer av uppskattningsvis tiotusentals ukrainska barn från ockuperade områden i Ukraina.

Sedan starten av kriget i Ukraina 2014 har den ryska krigsmakten gjort sig skyldig till flera krigsbrott. Människorättsorganisationen Amnesty nämner bland annat följande:

- Avsiktliga attacker mot civila

- Påtvingade försvinnanden

- Utomrättsliga avrättningar

- Tortyr

- Olagligt frihetsberövande

- Tvångsförflyttning

- Övergrepp mot krigsfångar

LÄS MER: Har pratat med Trump – slår till mot Ryssland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen