JUST NU: Larm om radioaktiv strålning – skyddsstopp införs

2023 02 23

Strålsäkerhetsmyndigheten och Totalförsvarets skyddscentrum har i dag larmats till Karlskrona. 

Aktörerna har kallats till Marinmuseum Karlskrona efter att museet uppmätt radioaktivitet på fyra platser på fartyget HMS Bremön.

Minsveparen skänktes till museet 1987 och har sedan dess varit öppen för allmänheten.

Ett omedelbart skyddsstopp har införts, rapporterar Aftonbladet.

– Vi fick utslag på radioaktiv strålning med en ganska enkel mätare på fyra platser på fartyget. Vi har nu utlyst skyddsstopp och startat en utredning för att reda ut vad det är som vi behöver göra, säger Johan Löfgren, chef för samlingsenheten på Marinmuseum i Karlskrona, till tidningen.

Kontaktat Försvarsmakten

Efter strålningslarmet har museet kontaktat Strålsäkerhetsmyndigheten och Totalförsvarets skyddscentrum.

Aktörerna är på väg till Karlskrona för att genomföra mätning och sanering.

Om det handlar om farliga nivåer av radioaktiv strålning är inte bekräftat.

–  Vi har ingen uppfattning om det eftersom vi inte har kunnat mäta med den här exakta utrustningen. Det är jättetråkigt att vi måste stänga fartyget men det är ingen som har uttryckt någon vidare oro hos oss. Det här är inte på några platser där man har uppehållit sig under någon längre tid, säger Johan Löfgren till Aftonbladet.

 Han tillägger att det är jättetråkigt att flera besökare varit exponerade för strålningen.

– Därför måste vi ta reda på om det är farliga nivåer.

Fyra platser

Radioaktiv strålning har upptäckts på fyra platser, rapporterar Aftonbladet.

Det handlar om följande platser:

- Två kopplingsdosor till skyddstjänsttelefon.

-  Från en eller flera komponenter i ett ekolod.

-  På självlysande visare på en klocka i fartygschefens hytt.

Fakta minsveparen Bremön

- Döpt efter en fyrplats, Brämön i Medelpad

- Byggdes på Eriksbergs mekaniska verkstad i Göteborg

- Sjösattes i juni 1940

- Det enda bevarade örlogsfartyget av sammanlagt 14 som byggdes i den så kallade Arholmaklassen åren 1937-1940

- Bremön och hennes systerfartyg var minsvepare och skulle både oskadliggöra och lägga ut minor under andra världskriget

- Fartyget hade även i uppgift att hjälpa till med eskorter och hindra främmande fartyg från att ta sig in på svenskt vatten

Källa: Marinmuseum Karlskrona

Foto: Marinmuseum Karlskrona

Text: Redaktionen

Risk för katastrof – men Sverige förbjuds att agera

2025 08 31

EU-regler förhindrar svenska myndigheter från att motverka en katastrof.

Riksväg 62 i norra Värmland riskerar att rasa.

Men svenska myndigheter kan inte vidta nödvändiga åtgärder för att säkra vägen.

EU:s miljöregelverk sätter stopp.

”Pågår dygnet runt”

Det råder akut rasrisk vid riksväg 62 i norra Värmland, rapporterar SVT.

Trafikverket vill säkra vägen genom att bygga erosionsskydd.

Men åtgärderna har stoppats i Mark- och miljödomstolen, enligt kanalen.

Anledningen är att området är skyddat enligt EU:s miljöregelverk, eftersom vägen går längs Klaraälven vars livsmiljöer för växt- och djurliv skyddas via Natura 2000.

Trafikverket varnar dock för att riksväg 62 ”kan rasa när som helst”.

– Vi ser att slänterna rör på sig. Det är en pågående erosion dygnet runt, säger Kenth Henriksson, Trafikverkets projektledare, till kanalen.

”Är en akut fråga”

Fallet har nu gått vidare till Högsta domstolen.

Den kan besluta att lämna över ärendet till regeringen som kan i sin tur kan besluta om ett undantag från de strikta miljöreglerna.

Trafikverket påpekar att det är farligt att låta folk resa på vägen om det finns en rasrisk.

– Men samtidigt måste de som bor och lever där kunna ta sig fram. Det är en akut fråga, säger Kenth Henriksson till kanalen.

Frågan har hamnat i fokus efter gårdagens kraftiga ras på E6 i Norge.

En befaras död i Norge

På lördagsmorgonen inträffade ett stort ras på E6:an vid Levanger, nordost om Trondheim i Norge.

En dansk man som arbetade på platsen när raset inträffade, saknas fortfarande och befaras vara död, rapporterar Dagbladet.

Ytterligare en person drogs med i raset, och befinner sig nu på sjukhus, enligt tidningen.

Flera hus har också evakuerats.

Boende i området säger att de har pratat om den instabila marken i flera generationer.

Man har också försökt varna i samband med att Bane Nor, som ansvarar för järnvägen, skulle bygga dubbelspår på platsen.

– Så hela byn har förväntat sig att det här inte skulle gå bra. Men Bane Nor har inte velat lyssna på oss, säger Sissel Buchholdt, som har bott på en gård i närheten i hela sitt liv, till tidningen.

Foto: Melvin

Text: Redaktionen

Förändring i svenska butikshyllor – från september

2025 08 31

En förändring kommer att synas i svenska butikshyllor i september.

Imorgon måndag övergår augusti till september, och då kommer också en förändring att börja bli synlig i svenska butikshyllor.

I januari meddelades att pantbeloppet höjs under 2025.

Men det är först nu i september som det kommer att bli synligt i butikshyllorna.

Förändring i butikshyllan

Pantbeloppet höjs på dryckesförpackningar av PET och aluminium, har Returpack/Pantamera tidigare meddelat.

Panten höjs från en till två kronor på aluminiumburk och liten PET-flaska, och från två till tre kronor på stor PET.

– De första produkterna kommer att finnas på butikshyllan i början av september 2025, har Returpack/Pantamera tidigare meddelat.

Producenterna har haft till september på sig att uppdatera förpackningar och etiketter, samtidigt som handelns kassa- och inköpssystem har uppdaterats.

Man har också varit tvungen att uppdatera alla pantautomater för att kunna hantera de nya pantbeloppen – men det ska ske ”i god tid före september”, har Returpack/Pantamera tidigare sagt.

Tips till konsumenterna

Den pant man får är dock den som står på förpackningen.

Under en övergångsperiod kan alltså samma produkt finnas i två olika förpackningar med olika pantbelopp. Man får alltså inte mer pant för gamla förpackningar, utan bara för nya med den nya märkningen.

– Vårt tips till konsumenterna är att vara uppmärksamma på pantmärket på förpackningen, då ser man tydligt vilket belopp man får tillbaka när man pantar, har Returpack/Pantameras marknads- och kommunikationschef Katarina Lundell tidigare sagt i ett uttalande.

– Det är ingen idé att spara på gamla förpackningar, de blir inte mer värda. Så det bästa är att fortsätta panta som vanligt, säger Katarina Lundell.

Vill få folk att panta mera

Målet med höjningen är att stimulera människor till att panta mera.

– Sveriges pantsystem är världsledande, eftersom konsumenterna vet att det gör skillnad för miljön och klimatet att panta. Vi ser varje år en liten ökning av vår höga pantningsgrad som nu ligger strax under 90 procent, säger Tomas Kjellker, vd på Returpack/Pantamera.

– Genom att göra den här höjningen ger vi systemet ytterligare en skjuts så att vi kan återvinna ännu fler burkar och flaskor, tillägger han.

Foto: Coop

Text: Redaktionen