JUST NU: Ny rekordnivå för lösviktsgodis

2023 02 26

Vid storhelger som till exempel inför påsken kan priset för lösviktsgodis, även kallat smågodis eller plockgodis, sänkas ända ned till 5,90 kronor per hekto emellanåt.

Mycket dyrt

Men det ordinarie priset har de senaste åren ofta legat på 7,90 kronor eller 8,90 kronor i de stora livsmedelskedjorna ICA, Coop och Axfood med bland annat Hemköp och Willys.

Men i samband med den stigande inflationen har godispriset rusat och flera ICA-butiker har för första gången någonsin nu höjt priset till över 10 kronor – närmare bestämt till 10,90 kronor per hekto.

Kunderna reagerar

Nu reagerar kunderna på de kraftiga godispriserna.

– Påsen väger detsamma men priset ökar, säger Anton Strandqvist i Sundsvall till SVT.

Under januari månad har godispriset gått upp mest av alla livsmedelspriser i ett urval av Matpriskollens prisgranskning:

3,1 % Godis

2,4 % Fisk

1,9 % Grönsaker

1,9 % Bröd

1,3 % Mejeri

1,2 % Färdigmat

1,0 % Ost

-0,1 % Kött

Kan bli ännu dyrare

Godisföretaget Cloetta indikerar att godispriset kan stiga ännu mer.

– Givet fortsatt kostnadsinflation har vi aviserat ytterligare prishöjningar, som successivt träder i kraft under det första kvartalet, uppger Cloettas vd Henri de Sauvage-Nolting i företagets bokslut.

Livsmedelskedjor som Lidl och ÖoB ligger ofta lägre i pris och det gäller även lösgodiset.

Där har priset de senaste åren ofta legat omkring 2 kronor lägre än hos konkurrenterna ICA och Coop.

Extra billigt godis

Det finns dock butiker som  valt att sälja en speciell sorts godis till extra låga priser.

– Det är godisar som kanske är lite för hårda för att vara ute i lösgodiset, eller så är de fula och kantstötta, säger Viktoria Rainelli till SVT.

– Eller helt enkelt att de närmar sig utgångsdatum.

Hon jobbar på en godisbutik i Sundsvall och butiken har valt att sälja godis som inte platsar på den ordinarie godishyllan.

Godiset placeras i stället på en så kallad svinnhylla.

– Det är för att inte slänga en massa godis helt enkelt. Det är onödigt att slänga livsmedel, säger hon till SVT.

Foto: Cloetta Sverige

Text: Redaktionen

Ny kontroll införs på alla flygplatser i EU – många vill inte resa längre

2025 05 20

Ett automatiserat registreringssystem för alla som reser till eller ut från unionen ska införas.

Det inkluderar bland annat ansiktscanning och avlämnande av fingeravtryck, rapporterar Euronews.

Dessutom ska resenärerna  scanna sina pass, samt övriga resedokument, vid en självbetjäningskiosk varje gång de passerar en EU-gräns.

Resenärens namn, biometriska uppgifter, samt datum och plats för in- och utresa ska lagras tillsammans med ansiktsfotot och fingeravtrycken i tre år efter varje resa.

Polisen bekräftar

Det nya systemet, som kallas Entry Exit System (EES), har varit på gång under ett par års tid. Planen var en lansering i höstas, men har flera gånger skjutits upp.

Senaste budet efter att EU kom överens om saken i mars är att systemet ska kunna tas i bruk i oktober 2025. 

Polisen i Sverige har bekräftat planerna.

– Syftet med systemet för in- och utresa är att göra det lättare att identifiera resenärer som försöker resa in i eller ut ur Schengenområdet med falska identiteter eller pass, samt de som har stannat kvar längre än sin tillåtna vistelse i Schengenområdet, framhåller myndigheten.

Har kritiserats

Enligt EU kommer systemet att bidra till att förebygga, upptäcka och bekämpa såväl identitetsbedrägerier som terroristbrott och andra allvarliga brott.

Men det finns kritik.

Var femte brittisk resenär skulle bli “avskräckt” från att resa in i EU under dessa förutsättningar, enligt en undersökning från Co-op Insurance. Dessutom har nästan hälften inte hört talas om de nya reglerna för medborgare utanför EU.

Finns liknande system redan idag

Redan idag finns ansiktscanning på flera flygplatser, bland annat i Italien, vilket gör det möjligt att ersätta pass och annan pappersdokumentation med tekniken, enligt Euronews.

Systemet kallas för “Faceboarding” och har även testats i Finland och Norge. 

Valérre Viale, produktchef på reseteknikföretaget Amadeus, menar att de nya digitala resehandlingarna  kan vara det mest revolutionerande sedan e-biljetten blev en grej för över 20 år sedan, rapporterar The Times.

Foto: Y. Alfuhigi resp Chris F

Text: Redaktionen

Massprotest i Sverige – över 100 000 har skrivit på

2025 05 20

Bakom protestlistan står medlemmar ur Pensionärernas riksorganisation, PRO. 

Under tisdagen planeras dessutom en organiserad demonstration mitt på Mynttorget i Stockholm.

Bakgrunden är regeringens förslag om att höja gränserna för det så kallade högkostnadsskyddet för läkemedel.

Ett förslag som möts av skarp kritik och oro från pensionärer och patientorganisationer, enligt PRO som varnar för konsekvenserna.

– Regeringen spelar roulett med folkhälsan. Om pensionärer inte har råd att ta ut sina mediciner är risken överhängande att de blir sämre och i stället tvingas söka vård på akuten, säger Åsa Lindestam, ordförande PRO, i ett uttalande.

Beslut väntas på torsdag

PRO kallar förslaget för en försämring som innebär att en patient som når frikortsgränsen skulle ha betalat 900 kronor mer än idag under ett års tid, om förslaget går igenom.

På torsdag sker omröstningen i riksdagen.

Nu vädjar pensionärerna i ett brev till regeringen och sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) att “dra i nödbromsen”.

– Det här är sista chansen innan riksdagen beslutar. Konsekvenserna är inte tillräckligt utredda, säger Åsa Lindestam.

Skarp kritik

Enligt kritikerna riskerar förslaget att strida mot FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. 

Det finns också en sedan tidigare utfärdad rekommendation från Myndigheten från samhällsskydd och beredskap, MSB, om att ha minst en månads förbrukning av receptbelagda läkemedel till förfogande. 

En beredskapsåtgärd som nu äventyras för äldre, enligt PRO.

LÄS MER: Riksbanken varnar svenskarna – “Är helt falskt”

Ministern: krävs för långsiktig finansiering

Regeringen har pekat på att det är nödvändigt att öka kostnaderna i statens budget för läkemedel. Skälet är att “säkerställa att alla patienter får tillgång till de behandlingar de behöver", understryker Acko Ankarberg Johansson.

– Men det kräver också att patienternas egenavgift behöver höjas för att klara en långsiktig finansiering. Regeringen kommer att följa utvecklingen noggrant utifrån patientens perspektiv eftersom läkemedel är en väsentlig del av hälso- och sjukvården, säger sjukvårdsministern.

Regeringen har också flaggat för att högkostnadsskyddet “är av yttersta vikt för att läkemedel och förbrukningsartiklar ska vara tillgängliga för alla som behöver det”.

– Samtidigt måste systemet för högkostnadsskyddet bidra till en hållbar finansiering av dessa varor. Statens kostnader för läkemedelsförmånen har ökat med 49 procent från 2012 till och med 2024, utifrån 2024 års penningvärde, medan motsvarande ökning för patientens egenavgift har varit 17 procent under samma period, framhåller regeringskansliet i ett uttalande.

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen