Negativ utveckling angående hundar i Sverige

2023 02 26

Ny forskning visar en negativ trend gällande hundangrepp.

Enligt forskning från Linnéuniversitetet blir det allt vanligare att människor dödas av hundar i Sverige.

Trots att det är en ovanlig företeelse så ökar antalet dödsfall efter hundattacker.

Mellan 1997 och 2021 avled tretton personer efter att ha blivit bitna eller angripna av en hund varav nio av dödsfallen inträffade under perioden 2015–2021, rapporterar SVT.

– Förändring i människans sätt att hålla och interagera med hundar samt en hög­re andel så kallade högriskraser i hundpopulationen kan vara en förklaring till att antalet hundrelaterade dödsfall har ökat, framhåller forskarna vid Linnéuniversitetet.

“Behöver förbereda sig”

Även i Europa syns en negativ trend när det kommer till hundrelaterade dödsfall.

Under pandemin och i samband med Rysslands anfallskrig i Ukraina har antalet smuggelhundar ökat, vilket också ökar risken för smitta av vissa infektionssjukdomar.

Fler antal hundbett innebär enligt forskningen även en utmaning för vården, som uppmanas ta höjd för utvecklingen.

– Hälso- och sjukvården behöver förbereda sig för dessa utmaningar, menar forskarna Sirkku Sarenbo och Helena Striwing i Läkartidningen.

Strikt ansvar

Om du eller din hund blivit biten en annans hund kan du ha rätt till ersättning i form av bland annat veterinärvård eller rehabilitering.

Oavsett om hunden är kopplad eller inte har den utsatte rätt till skadestånd.

– Som hundägare har man ett strikt ansvar för de skador ens hund orsakar, framhåller Svenska Kennelklubben.

Medvetenhet kan behövas

Svenska Kennelklubben menar att det generellt sett inte finns några farliga hundraser, men att det finns raser med egenskaper man bör vara medveten om.

–  I fel händer och med fel hantering kan en hund bita. Genom selektiv avel och olämpliga hundägare kan de flesta hundar bli mer eller mindre farliga för sin omgivning, menar SKK.

Samarbetar med polisen

Svenska Kennelklubben samarbetar med såväl polisen som olika myndigheter och organisationer för att informera och arbeta förebyggande.

Bland annat arrangeras utbildning för hundköpare och hundägare för att se till att hundägaren vet om sitt ansvar.

Foto: L. Carnelos

Text: Redaktionen


JUST NU: Island slår larm om allvarligt militärt hot

2025 08 31

Island varnar om ett allvarligt militärt hot.

Island slår larm om ett militärt hot som blir allt mer påtagligt.

Det handlar om Rysslands agerande i Arktis, det stora havsområdet med omkringliggande landområden runt jordens norra pol.

Ryssland agerar allt mer beslutsamt i Arktis – och öppnar gamla sovjetiska militärbaser igen.

Nu slår Islands utrikesminister larm.

”Mycket oroande”

Islands utrikesminister Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir varnar för att Rysslands agerande i Nato är ett ”allvarligt problem” för Nato, rapporterar Newsweek.

– Arktis är fortfarande centralt i Rysslands strategiska kalkyl, och dess aktiviteter i regionen går långt utöver defensiva åtgärder, säger den isländska utrikesministern till tidningen.

– Rysslands militära ställning i Arktis är mycket oroande, tillägger hon.

Ryssland har i flera år ägnat sig åt att öppna upp gamla sovjetiska militärbaser i Arktis igen, enligt tidningen.

De bygger också nya anläggningar i regionen.

Putinregimen har även investerat stort i sin nordliga flotta som är baserad i Murmansk-regionen och gränsar till Natoländerna Finland och Norge.

”Får konsekvenser”

Rysslands intresse för Arktis är både ekonomiskt och militärt.

Arktis är också den region i världen som påverkas mest av klimatförändringarna, som bland annat leder till att nya vägar öppnas upp för handel och militär trafik.

– Detta får konsekvenser för både Nato och Ryssland, eftersom den operativa miljön blir mer dynamisk och omstridd, säger Gunnarsdóttir till tidningen.

Det organiserade samarbetet mellan Ryssland och de övriga länderna runt Arktis har nästan helt stannat av efter Rysslands invasion av Ukraina.

Men Ryssland kontrollerar mer än hälften av Arktis kust.

Samarbete med Kina

Nato har stärkt sin närvaro i Arktis, men Ryssland har samtidigt utökat sitt samarbete med Kina, trots att Kina inte är en arktisk nation.

Detta har den tidigare Biden-administrationen i USA varnat för, och Peking ses nu som en stor finansiär av rysk energiutvinning i Arktis, samtidigt som samarbetet också tar sig militära uttryck.

– Arktis är inte en avlägsen eller isolerad region – det är en central arena för global säkerhet, säger Gunnarsdóttir till tidningen.

Text: Redaktionen


Trump säker – det händer med Putin och Zelenskyj

2025 08 31

Donald Trump är säker på en sak när det gäller Putin och Zelenskyj.

President Trump har hittills inte haft några större framgångar i sina ansträngningar för att skapa fred i Ukraina.

Trump säger också att han är osäker på om Putin och Zelenskyj kommer att träffas på tu man hand, som den amerikanska presidenten har krävt.

Men en sak säger sig Trump vara säker på när det gäller Putin och Zelenskyj.

Trump är säker

I en intervju med högersajten Daily Caller kommenterar Trump sina försök att mäkla fred i Ukraina.

Överraskande nog säger sig presidenten vara säker på att det blir ett trilateralt möte mellan honom själv, Putin och Zelenskyj.

– Ett trilateralt möte kommer att hända. Ett bilateralt vet jag inte, men ett trilateralt kommer att hända, säger Trump till sajten.

Trump är alltså säker på att han kommer att träffa Putin och Zelenskyj samtidigt – men desto mer pessimistisk när det gäller sannolikheten att dessa två kommer att träffas på tu man hand.

– Du vet, ibland är folk inte redo för det, säger Trump.

Jämför med bråkande barn

Donald Trump liknar Putin och Zelenskyj vid två skolbarn som bråkar med varandra.

– Du har ett barn, och det finns ett annat barn på lekplatsen, och de hatar varandra, och de börjar slåss, slåss och slåss, och du vill att de ska sluta, och de fortsätter. Efter en liten stund är de väldigt glada att sluta. Förstår du? Det är nästan så, säger Donald Trump till sajten.

– Ibland måste de kämpa en liten stund innan du kan få dem att sluta. Men det här har pågått länge. Många människor är döda, säger den amerikanska presidenten.

I intervjun säger Trump också att han är villig att hjälpa till med säkerhetsgarantier, inklusive amerikanskt stöd i luftrummet, för att få slut på kriget.

Den amerikanska presidenten säger att USA inte vill skicka fredsbevarande styrkor till Ukraina, men att man är öppna för att hjälpa Europa.

– De vill se det lösas, men om vi kan hjälpa dem är jag villig att göra det, säger Donald Trump, enligt sajten.

Foto: President of Ukraine, Official White House Photo by Andrea Hanks resp President of Russia Office

Text: Redaktionen