EKONOMI: Dramatiskt bokslut för svenska hushåll

2023 03 02

De svenska hushållens bruttoförmögenhet rasade med 2 055 miljarder kronor under 2022.

Det visar SEB:s sparbarometer för det fjärde kvartalet 2022.

–  Det är en nedgång som motsvarar drygt en tredjedel av hela den svenska ekonomin, säger SEB:s privatekonom Américo Fernández.

Enligt SEB pressade en kraftig börsturbulens och fallande bostadspriser ner förmögenheten.

Mindre sparpengar

Trots ett turbulent fjolår fortsatte hushållen att nyspara under 2022.

Sparandet bromsades dock rejält. 

Fjolårets nysparande landade på 406 miljarder kronor. En minskning med 42 procent jämfört med 2021.  

Boven i dramat

Bostadslånen fortsätter att vara den stora boven i dramat gällande hushållens samlade skulder.

Enligt SEB står bostadslånen för nästan 80 procent av skulderna.

Räntekvoten, som visar hushållens räntekostnader som andel av disponibel inkomst, har ökat markant under 2022.

Under fjolårets sista kvartal steg räntekvoten från 4,7 till 5,5 procent.

En stor andel av hushållen har rörliga bolåneräntor, vilket gör att Riksbankens höjningar får ganska stort genomslag på hushållens ränteutgifter, säger Américo Fernández.

Dyster framtidsprognos

I början av februari höjde Riksbanken styrräntan med 50 punkter – från 2,5 till 3,0 procent.

Samtidigt flaggar riksbankschefen Erik Thedéen för nya höjningar under våren.

– Vi planerar nu för att det antagligen kommer att behövas ytterligare en åtstramning i april på 25 eller 50 punkter, sa han till Aftonbladet i februari.

SEB:s Américo Fernández varnar för att nya höjningar kan slå hårt mot hushållen.

– Räntekvoten är nu på den högsta nivån sedan 2014 och blickar vi mot våren talar det mesta för att hushållen kommer att få det tuffare när Riksbanken väntas höja ytterligare innan det stabiliseras mot hösten, framhåller han.

Vill stärka kronan

Erik Thedéen har bland annat motiverat höjningar av styrräntan med att han vill undvika en potentiell krasch i svensk ekonomi och stärka en svag krona.

I går, onsdag, riktade Nordeas chefsekonom Annika Winsth skarp kritik mot riksbankschefens motivering.

Om han ska försvara kronan varje gång som marknaden testar “tänker du bry dig om kronan” är risken uppenbar att han knäcker svensk ekonomi och bostadsmarknad. Riksbanken har målat in sig i ett hörn, framhöll Annika Winsth i en intervju med SvD.

Läs mer här: Storbank slår larm – ”knäcker svensk ekonomi”

Foto: P. Kapischka

Text: Redaktionen


Massprotest i Sverige – över 100 000 har skrivit på

2025 05 21

En namninsamling med 100 000 underskrifter från hela landet lämnas idag över till regeringen.

Bakom protestlistan står medlemmar ur Pensionärernas riksorganisation, PRO. 

Under tisdagen planeras dessutom en organiserad demonstration mitt på Mynttorget i Stockholm.

Bakgrunden är regeringens förslag om att höja gränserna för det så kallade högkostnadsskyddet för läkemedel.

Ett förslag som möts av skarp kritik och oro från pensionärer och patientorganisationer, enligt PRO som varnar för konsekvenserna.

– Regeringen spelar roulett med folkhälsan. Om pensionärer inte har råd att ta ut sina mediciner är risken överhängande att de blir sämre och i stället tvingas söka vård på akuten, säger Åsa Lindestam, ordförande PRO, i ett uttalande.

Beslut väntas på torsdag

PRO kallar förslaget för en försämring som innebär att en patient som når frikortsgränsen skulle ha betalat 900 kronor mer än idag under ett års tid, om förslaget går igenom.

På torsdag sker omröstningen i riksdagen.

Nu vädjar pensionärerna i ett brev till regeringen och sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) att “dra i nödbromsen”.

– Det här är sista chansen innan riksdagen beslutar. Konsekvenserna är inte tillräckligt utredda, säger Åsa Lindestam.

Skarp kritik

Enligt kritikerna riskerar förslaget att strida mot FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. 

Det finns också en sedan tidigare utfärdad rekommendation från Myndigheten från samhällsskydd och beredskap, MSB, om att ha minst en månads förbrukning av receptbelagda läkemedel till förfogande. 

En beredskapsåtgärd som nu äventyras för äldre, enligt PRO.

LÄS MER: Riksbanken varnar svenskarna – “Är helt falskt”

Ministern: krävs för långsiktig finansiering

Regeringen har pekat på att det är nödvändigt att öka kostnaderna i statens budget för läkemedel. Skälet är att “säkerställa att alla patienter får tillgång till de behandlingar de behöver", understryker Acko Ankarberg Johansson.

Men det kräver också att patienternas egenavgift behöver höjas för att klara en långsiktig finansiering. Regeringen kommer att följa utvecklingen noggrant utifrån patientens perspektiv eftersom läkemedel är en väsentlig del av hälso- och sjukvården, säger sjukvårdsministern.

Regeringen har också flaggat för att högkostnadsskyddet “är av yttersta vikt för att läkemedel och förbrukningsartiklar ska vara tillgängliga för alla som behöver det”.

– Samtidigt måste systemet för högkostnadsskyddet bidra till en hållbar finansiering av dessa varor. Statens kostnader för läkemedelsförmånen har ökat med 49 procent från 2012 till och med 2024, utifrån 2024 års penningvärde, medan motsvarande ökning för patientens egenavgift har varit 17 procent under samma period, framhåller regeringskansliet i ett uttalande.

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Ny kontroll införs på alla flygplatser i EU – många vill inte resa längre

2025 05 20

En ny så kallad biometrisk teknik ska lanseras på alla flygplatser inom EU.

Ett automatiserat registreringssystem för alla som reser till eller ut från unionen ska införas.

Det inkluderar bland annat ansiktscanning och avlämnande av fingeravtryck, rapporterar Euronews.

Dessutom ska resenärerna  scanna sina pass, samt övriga resedokument, vid en självbetjäningskiosk varje gång de passerar en EU-gräns.

Resenärens namn, biometriska uppgifter, samt datum och plats för in- och utresa ska lagras tillsammans med ansiktsfotot och fingeravtrycken i tre år efter varje resa.

Polisen bekräftar

Det nya systemet, som kallas Entry Exit System (EES), har varit på gång under ett par års tid. Planen var en lansering i höstas, men har flera gånger skjutits upp.

Senaste budet efter att EU kom överens om saken i mars är att systemet ska kunna tas i bruk i oktober 2025. 

Polisen i Sverige har bekräftat planerna.

– Syftet med systemet för in- och utresa är att göra det lättare att identifiera resenärer som försöker resa in i eller ut ur Schengenområdet med falska identiteter eller pass, samt de som har stannat kvar längre än sin tillåtna vistelse i Schengenområdet, framhåller myndigheten.

Har kritiserats

Enligt EU kommer systemet att bidra till att förebygga, upptäcka och bekämpa såväl identitetsbedrägerier som terroristbrott och andra allvarliga brott.

Men det finns kritik.

Var femte brittisk resenär skulle bli “avskräckt” från att resa in i EU under dessa förutsättningar, enligt en undersökning från Co-op Insurance. Dessutom har nästan hälften inte hört talas om de nya reglerna för medborgare utanför EU.

Finns liknande system redan idag

Redan idag finns ansiktscanning på flera flygplatser, bland annat i Italien, vilket gör det möjligt att ersätta pass och annan pappersdokumentation med tekniken, enligt Euronews.

Systemet kallas för “Faceboarding” och har även testats i Finland och Norge. 

Valérre Viale, produktchef på reseteknikföretaget Amadeus, menar att de nya digitala resehandlingarna  kan vara det mest revolutionerande sedan e-biljetten blev en grej för över 20 år sedan, rapporterar The Times.

Foto: Y. Alfuhigi resp Chris F

Text: Redaktionen