Framgång för SD – tack vare Tyskland

2023 03 03

Allt pekade på att EU:s ministerråd idag, fredag, formellt skulle fatta beslut om att förbjuda bensin- och dieselbilar.

Men så blev det inte.

Tyskland satte nämligen stopp för beslutet genom att lägga ned sin röst istället, rapporterar Sveriges Radio Ekot.

– Tyskland menar att ett förbud hotar den tyska bilindustrin och att förbränningsmotorer skulle kunna drivas med andra bränslen än bensin och diesel, säger Susanne Palme, EU-kommentator på Ekot.

Jubel i SD

Att Tyskland avstod från att rösta gör att kvalificerad majoritet saknas i rådet. 

Vad som nu händer med förslaget, som skulle förbjuda nytillverkning av bensin- och dieseldrivna bilar i EU från och med år 2035, finns det för närvarande inget svar på.

Däremot kan det konstateras att Sverigedemokraterna, åtminstone för stunden, kan räkna hem en framgång i och med Tysklands agerande idag.

– EU-förbud mot förbränningsmotorer skjuts upp! jublar Europaparlamentarikern Johan Nissininen (SD) på Twitter.

– Tyskland och Italien går över till nej-sidan, där bara SD funnits representerat från svenskt håll. Regeringen skjuter därför upp rådets omröstning då ett förbud inte skulle röstas igenom. Väldigt glädjande, nu hoppas vi på hårda förhandlingar, fortsätter han.

Enda partiet som inte vill se förbud

Sverigedemokraterna är det enda i riksdagen som inte stödjer Europaparlamentets förslag om ett förbud.

– Det är vi som får betala för andra länder när vi har byggt upp vår laddinfrastruktur, har SD:s klimatpolitiska talesperson Martin Kinnunen sagt till SR.

Tidigare i veckan utvecklade både Johan Nissinen och Martin Kinnunen  sitt resonemang i en längre debattartikel i Aftonbladet.

– Man lamslår det befintliga för att få det som inte ännu fungerar att verka oundvikligt och attraktivt, framhöll politikerna.

De jämförde ett förbud av bensin- och dieselbilar med kärnkraftsavvecklingen.

“Voodooideologi”, tycker Kinnunen och Nissinen.

– Om nu elbilar är så mycket bättre, effektivare, renare och inom en snar framtid också billigare, varför är det då nödvändigt att förbjuda bensin- och dieselmotorn överhuvudtaget?

Pekar på annan utveckling

Åsikterna som står emot SD pekar på att utvecklingen går rakt mot ett framtida behov av den typ av bilar som EU vill förbjuda.

– Noll europeiska biltillverkare planerar att sälja bilar som går på något annat än el efter 2035, säger Christofer Fjellner (M), före detta medlem i Europaparlamentet, till SR.

Ifrågasätter behovet.

Även bensinbolag har ifrågasatt ett behov av bensin- och dieselbilar i framtiden, och menar till och med att EU ligger efter i sitt agerande.

– Frågan är om det alls kommer att säljas bilar som går på flytande bränsle 2035 med tanke på hur snabbt personbilstillverkarna ställer om, sade drivmedelbolaget OKQ8:s kommunikationschef Karin Hellgren till Svenska Dagblad i oktober förra året.

– Det räcker med att se på vilka modeller de kommer ut med. I stort sett alla annonser handlar bara om elektrifierade bilar.

Foto: Sverigedemokraterna (redigerad av MarcusOscarsson.se)

Text: Redaktionen

Ryssland förutspår kollaps – Lavrov: “Katastrofalt”

2025 06 30

Nato är överens.

Förra veckan enades försvarsalliansen om ett nytt mål. Samtliga medlemmar ska lägga 5 procent av sitt respektive lands BNP på försvaret.

Beskedet gillas inte av Sergej Lavrov.

Den ryska utrikesministern kallar upprustningen för "katastrofal".

Dessutom påstås den dramatiska ökningen av försvarsutgifterna att leda till Natos egen undergång.

Det hävdar Lavrov i ett uttalande till Polens utrikesminister Radoslaw Sikorski, som sagt att kapprustningen är början på slutet för Rysslands diktator Vladimir Putin.

– Han kan förmodligen se – eftersom han är en så vis man – att den katastrofala ökningen av Natoländernas utgifter också kommer att leda till att denna organisation kollapsar, säger Lavrov enligt ryska statliga nyhetsbyrån Tass.

Använder "sunt förnuft"

Istället uppmanar Lavrov till “sunt förnuft”.

Något som ministern menar att diktatorn Putin praktiserar.

– Samtidigt planerar Ryssland, som presidenten sa häromdagen i Minsk efter det högsta eurasiska ekonomiska rådet möte, att minska sina militära utgifter och låta sig vägledas av sunt förnuft snarare än inbillade hot som Natos medlemsstater gör, inklusive Sikorski, säger Lavrov.

Möts med hård skepsis

Att Ryssland ska minska sina militära utgifter är ett påstående som bör tas med en nypa salt, framhåller Kyiv Independent.

Uppgifterna har inte kunnat bekräftas av västliga medier och det finns ingenting som tyder på att Ryssland skulle dra ned på den pågående militära attacken mot grannlandet.

– Putins påståenden kommer sannolikt att mötas med hård skepsis från västerländska tjänstemän eftersom Rysslands militära utgifter har fortsatt att öka under hela den pågående invasionen av Ukraina, skriver den ukrainska tidningen.

Har ökat till rekordnivåer

Enligt oberoende och engelskspråkiga The Moscow Times hade Ryssland lagt motsvarande minst 400 miljarder kronor på militären enbart under förra årets tredje kvartal.

Det var då en ökning på 80 procent jämfört med årets andra kvartal och en ökning med 53 procent jämfört med det föregående året.

I höstas ökade Ryssland sina försvarsutgifter med 25 procent till den högsta nivån någonsin, enligt The Guardian.

– Putin borde förstå att han är på samma väg som Brezjnev (Sovjetledaren Leonid Brezjnev, red. anm.). Han sade själv en gång att Sovjetunionen kollapsade för att man spenderade för mycket på upprustning, och nu gör han exakt samma sak, sade Radoslaw Sikorski till AFP förra veckan.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Tre nya lagar införs idag – det här gäller

2025 07 01

Idag, tisdag den 1 juli, träder flera nya lagar i kraft i Sverige.

Flera av dem har varit omdiskuterade och påverkar många svenskar direkt i vardagen.

Skatt på drivmedel sänks

En av de mer omtalade förändringarna är sänkningen av skatt på bensin och diesel som nu börjar gälla. Det sker delvis för att kompensera för den reduktionsplikten som höjs från 6 till 10 procent samma dag.

Enligt regeringen kan justeringen därmed ändå leda till minskade drivmedelspriser vid pump.

– Skattesänkningarna kommer mer än kompensera för det prispåslag som höjningen av reduktionsplikten kan leda till. På så sätt kan vi se till att omställningen blir rättvis och vi kan minska utsläppen utan att belasta hushåll och företag, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M) i en kommentar.

Sänkningen beräknas minska skatteintäkterna med 3,17 miljarder 2025 och 5,59 miljarder kronor nästa år.

Slopad flygskatt och ny könslag

Lag nummer två är att flygskatten försvinner. En lagändring som kritiserats av bland annat Världsnaturfonden WWF.

– Flygskatten gör att många företag riskerar att lägga ner för att flyglinjer försvinner, sade energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) till SVT i höstas.

Den tredje lagändringen som träder i kraft gäller den om fastställande av könstillhörighet. Från och med 1 juli blir det enklare att ändra juridiskt kön i folkbokföringen.

Dessutom sänks åldersgränsen från 18 till 16 år, förutsatt att det finns samtycke från vårdnadshavare för den som är omyndig.

Igår gick Sverigedemokraterna ut och uttryckte att partiet avser att riva upp den nya lagen

– Om dessa unga sedan ångrar sig finns i princip ingen hjälp att få, trots att de förlitat sig på vad både psykiatrin och vården rekommenderat, framhåller tre SD-företrädare i SvD.

En handfull nya lagar till

Förutom ovanstående införs även ytterligare en handfull lagar i veckan.

Det gäller sänkt subvention för solceller, nedsatt alkoholskatt för öl från oberoende småbryggerier och justering av särskild inkomstskatt för utomlands bosatta.

Dessutom träder den nya lagen om förolämpning mot offentligt anställda i kraft den 2 juli, vilket innebär att det inte kommer att vara tillåtet att till exempel kalla en polis eller lärare för exempelvis “idiot” eller liknande.

– Vi kan aldrig acceptera att anställda i Sveriges myndigheter utsätts för våld, hot eller trakasserier, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M) i ett uttalande.

LÄS MER: Nya regler för föräldraledighet och sjukpenning

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen