EUROPA: Kebabpriser kan orsaka stora effekter i Sverige

2023 03 03

Åtminstone när det gäller priset på den tyska kebaben då inflationen i Europa fortsatt hänger i sig, rapporterar Sveriges Radio.

I Berlin har kebabpriserna skenat – vilket i förlängningen alltså även kan påverka ekonomin här i Sverige.

– Priset på en kebab går från cirka 5,50 euro till 7 i Berlin just nu, efter att ha legat länge på 3 eller 3,50, säger Daniel Alling, korrespondent från SR på plats i den tyska huvudstaden.

Förändring i flera steg

Hur de tyska kebabpriserna påverkar den svenska ekonomin sker i olika steg. 

Det är ett exempel på stigande matpriser, som i förlängningen leder till ihållande hög inflation, förklarar radiokanalens ekonomikommentator Kristian Åström.

Som en följd höjer SEB räntan, vilket påverkar konjunkturen i Tyskland negativt – samt Sverige då exporten till landet sjunker.

"Billigare kebab"

Nästa konsekvens är att Riksbanken höjer räntan för att hålla den svenska kronan vid liv.

– Men om inte Sverige har samma löneinflation som Tyskland, då stärks den svenska exportindustrins konkurrenskraft som kan kompensera för den dåliga konjunkturen, säger Kristian Åström till SR.

Ovanstående borde enligt ekonomikommentatorn stärka den svenska valutan, vilket får en lite oväntad effekt för svenska kebabälskare utomlands.

– Det innebär att nästa gång du är i Berlin så kanske kebaben är lite billigare på grund av växelkursen. Du får mer kebab och mer euro för den svenska kronan.

Här finns Sveriges godaste kebab

Kebab, eller “döner” som det kallas i Tyskland, härstammar från Mellanöstern och blev populärt bland svenskarna när det lanserades i Sverige under 1980-talet.

Den första kebabbaren i landet startade i Linköping 1981, och sedan dess har diskussionerna gått varma om var den godaste kebaben egentligen finns.

Och 2021 kom svaret, enligt Sveriges största kebabundersökning av “Schysst käk” – Stockholm tog hem förstaplatsen.

– Idag är hemmakebaben både vardags- och fredagsmysmat, eller till och med vickning på bröllop och höjdpunkten på barnkalas, sade Richard Tellström, måltidsforskare och författare, till nättidningen Livets Goda vid tillfället.

Hårt slag får Skåne och Malmö

Att varken de skånska städerna Malmö eller Lund, som ofta profilerat sig som de stora kebabcenterna i landet, tog hem förstaplatsen var säkert ett hårt slag för den egna identiteten.

Senare samma år passade dessutom Jiray Seropian, jurymedlem i Malmö Gastronomy Award och grundare av Instagramkontot Kebabspotting med över 70 000 följare, på att sparka på den som redan låg ned.

– Malmö är inte huvudstaden för falafel och kebab, konstaterade för Sydsvenskan.

Foto: Anima Visual

Text: Redaktionen

Chockräkning väntar hushållen – inte hänt på 30 år

2025 05 21

Under 2025 höjs avgiften i snitt med omkring elva procent sett över hela landet.

På flera håll ökar summan på fakturan betydligt mer än så.

Hela fem elnätsbolag höjer med cirka 30 procent vilket slår mot ett antal kommuner runtom i Sverige, visar en ny rapport från Nils Holgersson-gruppen.

– Det är tydligt att 2025 blir ett nytt rekordår för elnätsavgifterna. Även tidigare lågprisområden genomför nu omfattande höjningar. Det tyder på en bred trend att justera upp avgifterna oavsett lokala förutsättningar. Det är en mycket allvarlig utveckling, säger gruppens ordförande Rikard Silverfur i en kommentar.

Här blir det som högst

Årets höjning är den högsta som noterats sedan Nils Holgersson-gruppen började rapportera om elnätsavgifternas utveckling på årsbasis.

Rekord slogs även 2023, med en snittökning på 9,6 procent. I år är motsvarande siffra 10,6 procent.

Värst är höjningen i Mölndal. Kommunens invånare kan se fram emot en höjning på 35,5 procent.

Ronneby, Helsingborg, Bjuv och Ängelholm är andra kommuner där det höjs med omkring 30 procent.

"Är det rimligt?"

Vad som också framgår i rapporten är att jämtländska kommuner betalar de högsta elnätspriserna under året, med pris på 191 öre per kilowattimme. Det är över 50 procent mer än snittet i hela Sverige.

Nils Holgersson-gruppen uppmärksammar också att de stora elnätsjättarna, exempelvis Vattenfall, Eon och Ellevio, sätter samma pris över stora geografiska områden där alla får betala samma oavsett var man bor.

– Elnätsbolagen behöver svara på frågan om det är rimligt att elnätspriset är detsamma i till exempel Malmö som i Ydre, en av de mest glesbefolkade kommunerna i södra Sverige, utan att kunderna får veta varför, säger Rikard Silverfur.

LÄS MER: Så kan du sänka elräkningen med 40 procent

Nya intäktsramar har införts

Det som möjliggör ökningen är att Energimarknadsinspektionen, EI, höjt intäktsramen för elnätsföretagen fram till och med 2027. 

– Elnätsföretagens intäktsramar ska inte vara större än vad som behövs för att täcka kostnader för en ändamålsenlig och effektiv drift, förklarar myndigheten och tillägger:

– Intäktsramarna ska täcka avskrivningar och ge en sådan avkastning på kapitalbasen som behövs för att få tillgång till kapital för investeringar. Det innebär att intäktsramarna ska göra det möjligt för företagen att investera och utveckla elnäten, men samtidigt ge incitament för att det görs på ett kostnadseffektivt sätt.

"Ingen överraskning"

Rikard Silverfur köper inte den förklaringen fullt ut.

– Det är uppenbart att elnätsföretagen försöker använda det ökade utrymmet till fullo. Det är ingen överraskning – vi har länge varnat för att detta skulle ske. Samtidigt visar utvecklingen tydligt att den nuvarande regleringsmodellen inte är hållbar.

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Ny skatt för alla i Sverige

2025 05 22

Det står klart efter onsdagens omröstning i riksdagen.

Riksdagen röstade i enlighet med regeringens lagförslag. Resultatet blev 154 ja mot 151 nej.

Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) välkomnar vad han kallar för ett ”historiskt besked”.

– En utbyggnad av kärnkraften bedöms leda till stabilare priser och lägre systemkostnader, vilket gynnar såväl hushåll som företag. Med nya kärnkraftsreaktorer banar vi väg för högre tillväxt, fler jobb och bättre förutsättningar för att klara klimatomställningen, säger han.

Ny skatt

Regeringens och SD:s målsättning är att bygga minst två storskaliga reaktorer senast 2035. Det är oklart hur mycket projektet kommer kosta. Den statliga utredning som utgör grunden för regeringens finansieringsmodell har antytt att kostnaden för fyra reaktorer kan landa på omkring 400 miljarder kronor.

Enligt den föreslagna finansieringsmodellen skulle staten täcka 300 miljarder kronor av kostnaden genom ett statligt lån som ska betalas tillbaka successivt till staten efter att kärnkraftsreaktorn har tagits i drift.

Kraftbolag som investerar i kärnkraft kommer ska också erjbudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan den nya skatten innebära en ökad kostnad på 2 160 kronor om året för villaägare.

Läs mer här: Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

Uppmanar: Lämna ansökan

Den nya lagen om statligt stöd för investering i ny kärnkraft träder i kraft den 1 augusti 2025. Företag som är intresserade av att få statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft kan lämna in en ansökan till regeringen.

Regeringen: Två steg för finansieringen

På sin hemsida beskriver regeringen finansieringsmodellen i två steg:

- Statliga lån ges för uppförande och provdrift av nya kärnkraftsreaktorer, och för projektering och andra förberedande åtgärder. Det går inte att låna till hela investeringskostnaden, utan det krävs också tillskott av eget kapital. De statliga lånen ska betalas tillbaka successivt till staten efter det att kärnkraftsreaktorn har tagits i drift.

- Dubbelriktade differenskontrakt är en form av prissäkringsavtal och gäller när den nya reaktorn har tagits i drift och har tillstånd att producera el på full effekt. Prissäkringsavtalet kan innebära en kostnad eller en intäkt för staten beroende på elpriset. Om genomsnittspriset på el, i det elområde där den nya reaktorn producerar, på årsbasis understiger det fastställda lösenpriset får företaget ersättning för mellanskillnaden från staten. Vid det omvända förhållandet, när genomsnittligt elpris överstiger lösenpriset, ska företaget betala mellanskillnaden till staten.

Foto: T. Williams

Text: Redaktionen