Riksbankschefen förutspår nästa smäll för hushållen

2023 03 04

Riksbanken kommer att höja styrräntan i april.

Den prognosen gör riksbankschefen Erik Thedéen utifrån nuvarande omständigheter i en längre intervju med Sveriges Radio Ekot på lördagen.

"Det är inte bra nyheter" 

Höjningen kommer i så fall ligga mellan 0,25 och 0,50 procentenheter, vilket Riksbanken har flaggat för redan tidigare.

Anledningen till en sannolik höjning i april är enligt Thedéen en oväntad ökning av den underliggande inflationen i euoroområdet, vilket direkt påverkar situationen här i Sverige. 

– Sedan exakt hur den utvecklas i Sverige det får vi se, men det är inte bra nyheter, säger Erik Thedéen i intervjun.

Varnar för Riksbankens agerande 

Ett flertal ekonomer har kritiserat – och till och varnat – för att Riksbanken går alldeles för aggressivt fram i sina åtgärder. 

– Jag är orolig att detta kan trigga Riksbanken att fortsätta med sina alltför kraftiga räntehöjningar som har väldigt negativa effekter för vanliga människors liv, sade exempelvis Torbjörn Hållö, ekonom på LO, till SVT efter att de nya inflationssiffrorna kom i februari.

"Knäcker svensk ekonomi" 

En annan som svingat hårt mot riksbankschefen och räntehöjningarna är Annika Winsth, chefsekonom på storbanken Nordea.

– Om han ska försvara kronan varje gång som marknaden testar “tänker du bry dig om kronan” är risken uppenbar att han knäcker svensk ekonomi och bostadsmarknad, sade hon till Svenska Dagbladet i veckan och tillade:

– Riksbanken har målat in sig i ett hörn. 

Svarar: "Vi ska vara varsamma" 

I intervjun med Ekot svarar nu riksbankschefen på kritiken. 

– Självklart ska vi vara varsamma så att vi inte orsakar större skada än nytta, men där tycker jag inte att vi är. Vi pratar ändå om en relativt mild nedgång av svensk ekonomi som prognoserna ligger, säger Erik Thedéen.

Storbanken: "Ett förlorat år" 

Nordea har tidigare uttalat sig om att svensk ekonomi är pressad på grund av högt kostnadsläge och kraftigt höjda ränta.

Banken betraktar 2023 som ett “förlorat konjunktursår” som innebär helt nya situationer för hushållen.

– Redan i november förra året räknade Nordea med att ett såväl BNP som den privata konsumtionen skulle falla med 1,8 procent i år, vilket är ett mycket stort tapp i en historisk jämförelse, uttryckte Annika Winsth i ett pressmeddelande i slutet av förra månaden. 

– Riskerna har nu ökat då Riksbanken förväntas höja räntan mer än vad som låg i den kalkylen. 

LÄS MER: Riksbanken vädjar till alla hushåll om hjälp

Foto: Johann Hanno Riksbanken resp M. Lis

Text: Redaktionen

Massprotest i Sverige – över 100 000 har skrivit på

2025 05 21

En namninsamling med 100 000 underskrifter från hela landet lämnas idag över till regeringen.

Bakom protestlistan står medlemmar ur Pensionärernas riksorganisation, PRO. 

Under tisdagen planeras dessutom en organiserad demonstration mitt på Mynttorget i Stockholm.

Bakgrunden är regeringens förslag om att höja gränserna för det så kallade högkostnadsskyddet för läkemedel.

Ett förslag som möts av skarp kritik och oro från pensionärer och patientorganisationer, enligt PRO som varnar för konsekvenserna.

– Regeringen spelar roulett med folkhälsan. Om pensionärer inte har råd att ta ut sina mediciner är risken överhängande att de blir sämre och i stället tvingas söka vård på akuten, säger Åsa Lindestam, ordförande PRO, i ett uttalande.

Beslut väntas på torsdag

PRO kallar förslaget för en försämring som innebär att en patient som når frikortsgränsen skulle ha betalat 900 kronor mer än idag under ett års tid, om förslaget går igenom.

På torsdag sker omröstningen i riksdagen.

Nu vädjar pensionärerna i ett brev till regeringen och sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) att “dra i nödbromsen”.

– Det här är sista chansen innan riksdagen beslutar. Konsekvenserna är inte tillräckligt utredda, säger Åsa Lindestam.

Skarp kritik

Enligt kritikerna riskerar förslaget att strida mot FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. 

Det finns också en sedan tidigare utfärdad rekommendation från Myndigheten från samhällsskydd och beredskap, MSB, om att ha minst en månads förbrukning av receptbelagda läkemedel till förfogande. 

En beredskapsåtgärd som nu äventyras för äldre, enligt PRO.

LÄS MER: Riksbanken varnar svenskarna – “Är helt falskt”

Ministern: krävs för långsiktig finansiering

Regeringen har pekat på att det är nödvändigt att öka kostnaderna i statens budget för läkemedel. Skälet är att “säkerställa att alla patienter får tillgång till de behandlingar de behöver", understryker Acko Ankarberg Johansson.

– Men det kräver också att patienternas egenavgift behöver höjas för att klara en långsiktig finansiering. Regeringen kommer att följa utvecklingen noggrant utifrån patientens perspektiv eftersom läkemedel är en väsentlig del av hälso- och sjukvården, säger sjukvårdsministern.

Regeringen har också flaggat för att högkostnadsskyddet “är av yttersta vikt för att läkemedel och förbrukningsartiklar ska vara tillgängliga för alla som behöver det”.

– Samtidigt måste systemet för högkostnadsskyddet bidra till en hållbar finansiering av dessa varor. Statens kostnader för läkemedelsförmånen har ökat med 49 procent från 2012 till och med 2024, utifrån 2024 års penningvärde, medan motsvarande ökning för patientens egenavgift har varit 17 procent under samma period, framhåller regeringskansliet i ett uttalande.

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Föremål ska hämtas från allas bostäder – ny lag i Sverige

2025 05 21

Systemet för insamling av vissa avfall håller just nu på att läggas om.

Senast år 2027 ska en ny lag praktiseras fullt ut.

Det innebär att alla kommuner i Sverige ska hämta källsorterade förpackningar, till exempel av plast eller metall, från folks bostäder.

Syftet är att öka återvinningen och notan för insamlingen läggs på producenterna som fört ut produkterna på marknaden.

– Insamlingen ska vara gratis för hushållen. Kommunerna ska ersättas för sina kostnader av producenterna, framhöll den tidigare S-regeringen som gick fram med lagen redan 2022.

Kan bli bakslag för hushållen

Men även om förändringen ska vara gratis för hushållen riskerar den nya soporteringslagen att slå tillbaka.

Detta eftersom priset istället kan öka i matbutikerna till följd av ökade kostnader hos producenterna, rapporterar SR.

– Det är mycket dyrare att åka och hämta det här materialet hemma hos människor i Sverige jämfört med när vi alla gick till återvinningsstationen med vårt förpackningsmaterial, säger Helena Nylén, vd på Näringslivets Producentansvar, till radion.

Kritiken: får inte plats

I höstas hade 75 kommuner infört förändringen, enligt TV4. Omkring 200 återstod då att hitta en lösning för att möjliggöra insamlingen innan 2027.

Kritik mot den nya lagen har dock vädrats, både från villaägare och kommuner, främst med anledning av att det blir svårt att hitta fysiskt utrymme för att hantera föremålen.

– Vi har ju ställen idag där man inte kan hämta mat- och restavfall, till exempel. För att det är för trångt att komma dit med sopbil, det saknas vändplats och sådär, sade Frida Gustafsson, projektledare på Göteborgs stad, till kanalen i höstas.

LÄS MER: Flera kommuner går ut med samma varning

"Konsumenterna får betala"

Hämtningen av föremålen väntas innebära kostnadsökningar på flera miljarder. Innan reformen drevs igenom låg kostnaden på 15 öre per mjölkpaket. Idag har den stigit till 30 öre per paket och när systemet är fullt i bruk bedöms notan landa på 50-60 öre per paket, enligt SR.

– Räkningen för detta betalar producenterna, men i andra hand får konsumenterna betala genom ett ökat pris i butikerna, säger Carl Eckerdal, chefsekonom på livsmedelsföretagen, till radion.

Foto: I. Rifath

Text: Redaktionen