Efter prisökningarna – nästa larm kopplat till livsmedelsbutiker

2023 03 13

För att svenska folket ska ha tillgång till mat under kris- och krigstider måste livsmedelsbutikerna ha en höjd beredskap.

Men så är inte fallet, rapporterar Sveriges Radio.

Branschen är helt enkelt inte redo för att möta det matbehov som skulle uppstå vid höjd beredskap.

– Det första uppenbara är självklart energi, om man har ett elbatteri eller dieselaggregat för att kunna hålla kylar, frysar och hela rörelsen igång, säger Mårten Tenne, ordförande för Livsmedelshandlarna.

Någonting som för närvarande saknas i de flesta livsmedelsbutiker.

– Vi skulle inte vara förberedda, konstaterar Mårten Tenne till radion.

Finns ingen plan

Arbetet med att stärka butikernas beredskap är i sin linda.

Utöver energifrågan pekas även varuförsörjningen ut som avgörande – butikerna saknar lager och varor som mjölk och frukt omsätts dagligen.

Någon plan för vad som ska ske om transporterna inte kan göras ut till affärerna finns inte.

Inspireras av Finland

En ny utredning för livsmedelsberedskapen håller därför för närvarande på att tas fram.

Inspiration väntas att tas från grannlandet Finland, där vissa utvalda butiker slutit ett avtal med staten och  är så kallade beredskapsbutiker.

Butikerna är därmed säkrade leveranser inom tre dygn vid händelse av krig.

– Det är ett koncept vi håller på att utveckla med vissa prioriterade försörjningsberedskapspubar eller centrum kring en stor dagligvaruhandel där det kan ingå ett apoteket och en bensinmack, säger Axel Hagelstam på finska försörjningsberedskapscentralen, till SR.

Skenande matpriser

Nyheterna om livsmedelsbutikerna bristfälliga krigsberedskap kommer efter en längre tids rapportering om en annan het fråga kopplat till butikerna – nämligen de skenande matpriserna.

Förra veckan gick Vänsterpartiet hårt ut och krävde ett pristak på mat, likt det som nyligen införts i Frankrike.

Förslaget sågades dock längs med fotknölarna av regeringens finansminister Elisabeth Svantesson (M).

– Politiker ska inte, och kan inte, bestämma priset på mat, sade hon till SVT.

Ökat snatteri

Även snatteriets utveckling har fått stor uppmärksamhet. Problemet med stölder har förvärrats i takt med att matpriserna ökat.

– Det blir ett stort svinn och en stor ekonomisk förlust, säger handlaren Lena Sandin Henriksson till SVT.

LÄS MER: Svenska kyrkan rustar för krig – förbereder halv miljon gravar

Foto: Jessica Gow, Ica-gruppen

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Maten blir billigare i Sverige

2025 08 30

Maten kan bli billigare i Sverige.

De höga matpriserna har slagit hårt mot de svenska hushållen.

Men nu kan en lättnad vara på väg.

Källor uppger att Sverigedemokraterna har fått igenom sitt krav på sänkt matmoms i budgetförhandlingarna med regeringen.

Uppges ha fått igenom krav

SD har redan fått igenom sitt krav om sänkt matmoms, uppger källor till Expressen.

Partiet har sagt nej till höjt barnbidrag och istället krävt att matmomsen sänks – något som regeringspartierna nu uppges ha gått med på.

Jimmie Åkesson (SD) säger dock att det inte finns någon färdig överenskommelse, men döljer inte sin optimism i frågan.

– Jag tycker att vi har ett bra slagläge i den frågan i de budgetförhandlingar som pågår. Det är en fråga där vi tar strid, säger Jimmie Åkesson till tidningen.

”En rak sänkning”

SD föredrar sänkt matmoms framför höjt barnbidrag, eftersom sänkt matmoms är en åtgärd som träffar alla, säger partiledaren. Han kan också tänka sig en differentiering som skulle innebära att basvaror blir billigast, säger han till tidningen.

– Men det tar tid, så först får man nog tänka sig en rak sänkning. Från tolv till sex eller noll, säger Jimmie Åkesson.

SD:s partiledare har hållit sitt sommartal i Sölvesborg på lördagen.

Han har också ställt upp i en stor intervju i ”Agenda”, enligt SVT.

”Positiva reaktioner”

Åkesson säger att matmomsen har hög prioritet för SD i budgetförhandlingarna.

Enligt ett förslag som kallas för ”Jimmies matkasse” ska momsen på vissa matvaror helt tas bort.

Det förslaget ligger dock längre fram i tiden, enligt partiledaren.

– Jag har mött en del positiva reaktioner på det även i regeringspartierna, men jag tror ändå vi är överens om att det är något som kräver lite utredning, det är inget man kan göra på kort sikt, säger Jimmie Åkesson till kanalen.

Budgeten presenteras om tre veckor, och det återstår att se vad som händer med matmomsen – men enligt källor ska SD alltså redan ha fått igenom sitt krav på sänkt matmoms.

Text: Redaktionen

Förbereder enormt slag mot Putin – ”en sista utväg”

2025 08 30

EU uppges förbereda ett hårt slag mot Putins Ryssland.

Vladimir Putin visar inga tecken på att vilja uppnå fred i Ukraina.

Nu kommer uppgifter om att EU överväger ett mycket hårt slag mot Ryssland.

”En sista utväg”

När EU:s utrikesministrar träffas i Köpenhamn på lördagen, och på agendan står bland annat kommande sanktionspaket mot Ryssland.

Till det 19:e sanktionspaketet överväger EU ett hårt slag som länge har setts som en ”sista utväg” när ingenting annat fungerar, rapporterar Euronews.

Det handlar om sekundära sanktioner mot Rysslands närmaste allierade.

Rent praktiskt skulle sådana sanktioner förverkligas med hjälp av ett verktyg som togs fram redan 2023 men som inte har använts.

Det är ett verktyg som gör det möjligt att hårt bestraffa tredjepartsländer som hjälper Ryssland att runda sanktionerna.

Men det finns en stor tveksamhet, vilket innebär att det kan bli svårt att driva igenom förslaget.

Rädsla för konsekvenser

Om verktyget godkänns så kan det förhindra försäljning, leverans och överföring av varor och teknik som underlättar Rysslands krig, enligt kanalen.

Förslaget skulle innebära att sanktioner drabbar hela nationer som anses hjälpa Ryssland, snarare än enskilda företag.

Det anses dock väldigt svårt att få igenom förslaget eftersom det skulle kräva enhällighet bland EU:s 27 medlemsländer.

Dessutom så finns det en stor oro över vad dessa sekundära sanktioner skulle få för konsekvenser i praktiken.

Den största ”möjliggöraren” av Rysslands krig är Kina, som är världens tredje största ekonomi, enligt kanalen.

Det gör att flera länder tvekar inför beslutet, eftersom det riskerar att få stora konsekvenser.

”Enda sättet”

Det finns dock förhoppningar om att EU:s 19:e sanktionspaket mot Ryssland ska slå betydligt hårdare mot den ryska krigsekonomin än vad de tidigare har gjort.

Volodymyr Zelenskyj är en av dem som har uttryckt den förhoppningen.

– Enda sättet att få tillstånd ett nytt tillfälle för diplomati är tuffa åtgärder mot alla som finansierar den ryska armén, skriver Zelenskyj i ett uttalande på X, enligt Svenska Yle.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen