De viktigaste faktorerna i kampen om regeringsmakten

2021 06 25

Regeringsrysaren mellan Löfven (S) och Kristersson (M) är ytterst oviss. 

Möjligheterna för Stefan Löfven att sitta kvar som statsminister och undvika ett extraval har minskat senast dygnet då Liberalerna slagit igen dörren. Men Stefans (S) chanser är fortfarande inte obefintliga. Statsministern är ännu så länge den som håller i styråran och han har en viss chans att fortfarande ro hem makten.

🔵 Talar för M-KD-SD-L-sidan:

Lag Kristersson har 174 mandat som ser ut att vara ganska säkra. Ännu så länge finns ingen signal om att någon SD-negativ ledamot i Liberalerna har för avsikt att bryta partilinjen. Alla tycks säga ja till Sabunis linje om att stödja Kristersson. Den relativt starka enigheten inom M-KD-SD-L-sidan är Lag Kristerssons starkaste tillgång.

Det innebär att de behöver bara få över en enda person från andra sidan för att uppnå majoritet. I Västerbotten finns centerpartisten Helena Lindahl som som igår signalerade i ett inlägg på Facebook att hon tröttnat på Stefan Löfven som statsminister.

I dag ser jag inte att den senaste mandatperioden har gett mig skäl att ompröva min uppfattning runt samarbetet med Stefan Löfven. Han har fått sin chans och utfallet har inte varit bra, skriver hon.

Det kan tolkas som en signal till Moderaterna om att hon är övertalningsbar att byta sida. M kan till exempel komma att erbjuda henne en ministerpost. Men det är osäkert om hon i så fall skulle nappa på betet.

Även utan Lindahl har M-KD-SD fler mandat än S-MP-C vilket är avgörande i budgetfrågan där V inte avser att rösta på S-MP-C-budgeten. Budgetfrågan är mycket kritisk för att bilda regering.

🔴 Talar för S-MP-C-V-sidan:

Vänstern är mycket nöjda med att de fällde förslaget om marknadshyror. De vill inte att segerkänslan och alla hurrarop ska bytas ut mot burop vilket blir fallet om V fäller en S-C-MP-budget – och det är den punkten som nu hindrar Löfven från att säkra en seger. De tre partierna har tillsammans med V de 175 mandat som krävs för att göra Löfven till statsminister i en statsministeromröstning.

Men nu när L bytt sida behöver S-MP-C även V:s aktiva ja-röster i budgetomröstningen i höst för att få igenom sin budget – vilken är motorn i politiken. V väntas nämligen rösta passivt ja till Löfven i statsministeromröstningen genom att trycka på gula avstå-knapparna men väntas inte rösta på S-MP-C-budgeten.

Om Stefan (S) kan få V att gå med på att stödja en S-MP-C-budget utan att ställa nya krav samtidigt som han kan utlova Annie (C) att man säger ja till de nya C-kraven som ska kompensera för uteblivna marknadshyror så kanske han kan gå vinnande ur striden. Då sker inget budgetsamarbete med V även om man är beroende av V:s aktiva röster - en svår balansgång för alla inblandade parter.

Extraval runt knuten

Det finns ytterligare osäkerhetsfaktorer som kan tillkomma och klockan tickar nu snabbt mot Löfvens deadline efter helgen.

Om Löfven inte kan säkra majoritet så antas han utlysa extraval vilket innebär att det tredje alternativet, det vill säga att Ulf Kristersson (M) vinner en statsministeromröstning i samband med talmansrundorna är nästan uteslutet.

Men det kan även vara så att han väljer att släppa fram Ulf Kristersson (M) om Centern meddelar att partiet släpper fram en Kristerssonregering baserat på att Centern redan testat alla andra alternativ och inte vill ha extraval.

Motståndarsidans budget

Det är med andra ord ett mycket ovisst läge just nu och närmast omöjligt att sia om vad som kommer att ske. Det är till och med svårare att se en självklar utväg nu än det var vid talmansrundorna vintern 2018-2019.

✅ En fråga som dock är värd att ställa sig är om det kanske är bättre att regera med motståndarsidans budget än att inte regera alls. Frågan är hur många väljare som minns att Löfven regerat på en M-KD-budget tidigare. Och sannolikt är det få av hans egna väljare som håller det emot honom. Men det är oklart om talmannen godtar en regering som inte kan få igenom sin budget.

[yop_poll id="264"]

Donald Trump: ”Jag vill inte ens tänka tanken”

2025 07 16

För ganska exakt ett år sedan var Donald Trump centimeter från döden.

Åtta skott avfyrades av 20-årige Thomas Matthew Crooks mot den dåvarande presidentkandidaten under ett kampanjmöte i Butler, Pennsylvania.

Ett av dem träffade Trump i höger öra. En person i publiken dog och ytterligare två skadades allvarligt av skottlossningen.

– Gud skonade mitt liv av en anledning, framhöll republikanen när han knappt fyra månader senare vann valet och blev USA:s 47:e president.

Vill inte ens tänka tanken

Men om nära döden-upplevelsen förändrade Trump har presidenten inte reflekterat kring.

Faktum är att han inte ens vill tänka tanken.

Det framhåller Trump i en intervju med BBC i samband med årsdagen för mordförsöket.

– Jag gillar inte att tänka tanken på om det förändrade mig.

– Det skulle kunna förändra mitt liv, säger presidenten om att “älta frågan”.

“Häpnadsväckande”

I samma intervju säger Trump att det var “häpnadsväckande” att Natoledarna gick med på att öka försvarsutgifterna till 5 procent av respektive lands BNP.

Nato har gått från att vara “föråldrat” till “raka motsatsen” eftersom alliansen “betalar sina egna räkningar”.

– Ingen trodde att det var möjligt, säger Donald Trump.

LÄS MER: Sverige hotar Trump

Avslöjar: trodde på deal vid fyra tillfällen

Trump kommenterar även den senaste händelseutvecklingen vad gäller det prestigefulla, och enligt de flesta experter, omöjliga vallöftet om att uppnå fred mellan Ryssland och Ukraina inom 24 timmar.

Nu har det snart gått ett halvår sedan Trump installerades.

– Vi jobbar på det, säger presidenten.

– Vi kommer att ha ett bra samtal. Jag säger: “Det är bra, jag tror att vi är nära att få det klart” och sedan river han (Putin) ned en byggnad i Kyiv.

Trump avslöjar också att han vid fyra tillfällen trott att han en överenskommelse med Ryssland om att avsluta kriget varit aktuellt.

– Jag är besviken på honom, men jag är inte klar med honom. Men jag är besviken på honom, säger Trump om den ryska diktatorn.

LÄS MER: Trump bekräftar massivt avtal för Ukraina – hotar Vladimir Putin

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen


Svenska veteraner till angrepp – ”Låt inte SD hindra oss”

2025 07 16

Svenska utlandsveteraner rasar mot SD och kräver att regeringen agerar.

Fyra svenska utlandsveteraner riktar en vädjan till Sveriges regering.

Samtidigt går de till angrepp mot regeringens stödparti, SD.

Kritiserar SD

I en debattartikel i DN går utlandsveteranerna Anders Brännström, Björn Blanck, Ulf Henricsson och Bengt Sandström, med erfarenheter från bland annat Afghanistan, ut och vädjar till regeringen om att ta sitt ansvar.

De menar att Sverige nu måste agera för att hjälpa ett 50-tal lokalanställda afghaner som jobbade för Sverige i samband med den svenska insatsen i Afghanistan.

Frågan har aktualiserats bland annat av mordet på en före detta vaktchef vid ett svenskt provinskontor i Afghanistan.

Lokalanställda som jobbat för Sverige står nu inför en allvarlig hotbild från talibanerna. Veteranerna kräver att Sverige hjälper dem – och slutar att lyssna på SD:s invändningar.

– Nu är det vår tur att ställa upp för ett 50-tal personer när de behöver oss. Att låta SD:s nitiska hållning i migrationsdebatten stå i vägen vore ett säkerhetspolitiskt misstag, menar de fyra utlandsveteranerna i debattartikeln.

”Inte ens Trumpadministrationen…”

De länder som hade flest soldater i Afghanistan, som USA, Kanada, Storbritannien och Tyskland, arbetar aktivt för att skydda tidigare lokalanställda afghaner.

Det gör däremot inte Sverige, skriver debattörerna i tidningen.

– Inte ens Trumpadministrationen, med sin restriktiva hållning till invandring av afghaner, har avslutat sitt så kallade Special immigration visa program som är särskilt framtaget för att ge skydd åt afghaner med koppling till amerikanernas insatser i Afghanistan, enligt debattörerna.

Utlandsveteranerna vill att de tidigare lokalanställda afghanerna ska inkluderas i Sveriges kvot inom kvotflyktingprogrammet.

Ett sådant förslag finns från regeringen, men enligt uppgifter ska SD ha motsatt sig förslaget.

Utlandsveteranerna menar att Sverige begår ett stort misstag.

– Skulle Sverige inte slutföra insatsen i Afghanistan genom att ge skydd till de sista kollegorna är det inte bara att betrakta som ett svek, det är ett säkerhetspolitiskt misstag, menar debattörerna.

SD sätter stopp

Det är alltså SD som blockerar hjälp till afghaner som tidigare har arbetat för Sverige, enligt källor till TV4.

Matheus Enholm (SD), vice ordförande i försvarsutskottet, uppger att Sverige tidigare har erbjudit evakueringar samt att det av praktiska och juridiska skäl är ”svårt för Sverige att agera på motsvarande sätt” idag.

Frågan har också debatterats i riksdagen i april.

– Det här är ju en grupp som faktiskt förtjänar att komma till Sverige, men har man som Miljöpartiet drivit en politik för att ge afghaner en amnesti trots att de fått avslag när det kommit till Sverige – då blir det så att det inte finns utrymme att ta hit fler, sade riksdagsledamoten Nima Gholam Ali Pour (SD) i debatten, enligt kanalen.

Arkivfoto: Nato resp Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen