Stort genombrott: Läkare ger besked om efterlängtat botemedel

2023 03 15

Tillståndet, som även kallas långcovid, innebär att man fortsätter ha symtom även långt efter man har blivit frisk av viruset. Enligt WHO kan det vara så många som 17 miljoner som lider av postcovid.

Men nu kommer ett stort glädjebesked. Forskare är nämligen väldigt nära ett genombrott för att kunna bota långcovid helt och hållet, rapporterar TV4.

– Vi kan ha ett botemedel redan det här året, säger Petter Brodin, barnläkare och professor i immunologi vid Karolinska institutet, till tv-kanalen.

Avlägsnar virus ur kroppen

En behandlingsstudie ska inledas inom kort. Innan dess ska dock ett flertal studier genomföras där man försöker hitta sätt att få bort rester av viruset från kroppen.

Därefter kan man nå ett botemedel.

– Vi vet tillräckligt mycket för att kunna pröva olika saker, säger Petter Brodin.

Feber i två år

Enligt Socialstyrelsen vårdades drygt 30 000 med diagnosen mellan oktober 2020 och oktober 2021. Fram till 8 mars i år har 10 000 fått specialistvård.

Många som har drabbats av postcovid beskriver en tillvaro som är totalt förbytt jämfört med det liv de hade innan de drabbades av viruset.

– Hela livet har vänts upp och ned, säger exempelvis 19-åriga Selma Karlsson som fått offra tennis, sång, plugg och kompisgäng för vila i hemmet, till SVT.

En annan är frilansjournalisten Annah Björk, som nyligen berättade för Svenska Dagbladet att hon har haft feber i två år sedan hon smittades av covid-19 julen 2020.

− Jag hade drömmar och förhoppningar om hur livet skulle se ut. Nu är jag inlåst här, det är som ett fängelse. Jag kan planera att göra något en dag, gå en promenad till exempel, men kommer väldigt sällan längre än hit till soffan, säger hon till tidningen.

Stockholmare löper högre risk

I veckan släpptes en annan nyhet om postcovid från just Karolinska institutet. 

Det handlade om föroreningarna i Stockholm – som bedöms ligga till grund för en 30 procents högre risk för unga stockholmare att drabbas av postcovid.

– De här resultaten tycker vi är väldigt viktigt och vi måste förstå att exponering har potentiellt flera negativa hälsoeffekter, säger Erik Mélen, professor på Karolinska institutet, till SVT.

Läs mer om den studien här: Hög risk pekas ut för stockholmare – kan drabbas av långvariga symtom

Foto: S. Bughdaryan

Text: Redaktionen

Älskat pålägg stoppas i svenska butiker

2026 05 30

Flera populära syltprodukter riskerar att försvinna från svenska butikshyllor.

Detta om de inte ändrar recept eller byter namn.

Skärpta regler slår mot sylt

Kraven på frukt- och bärinnehåll i sylt, marmelad och gelé höjs.

För två år sedan beslutade EU att höja kravet på frukt- och bärinnehåll i sylt från 35 till 45 gram per 100 gram produkt.

Reglerna har sedan anpassats av Livsmedelsverket och blir svenska föreskrifter den 14 juni i år.

Syftet är att minska sockermängden och samtidigt stärka marknaden för frukt och bär.

– Äkta vara välkomnar den här förändringen. Sylt och marmelad ska förstås innehålla ordentligt med frukt och bär och mindre utfyllnad i form av socker, vatten och tillsatser, säger Björn Bernhardson, verksamhetsledare på konsumentföreningen Äkta vara.

LÄS MER: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning

Märken pekas ut

Konsekvensen av de nya reglerna är att flera syltprodukter kan komma att stoppas i svenska butiker i sin nuvarande form.

Tillverkare måste antingen öka mängden frukt och bär i recepten eller ändra produktens namn.

Bland de utpekade produkterna finns BOB Squeezy Hallon, Den Gamle Fabrik Björnbärsmarmelad, Änglamark Ekologisk Hallonsylt samt Xtra Hallonsylt.

Trots de nya kraven finns en övergångsperiod.

Produkter som redan finns ute i butik får säljas slut innan reglerna börjar tillämpas fullt ut.

Matjättar agerar

Flera svenska matjättar har redan börjat fasa ut sylten i butik.

Coop bekräftar att flera av deras produkter kommer att få ändrade recept.

Även Orkla, som står bakom syltmärkena BOB och Den Gamle Fabrik, uppger att de har granskat sortimentet för att säkerställa att produkterna uppfyller de nya kraven

– Äkta vara har i dagarna varit ute och kollat hur det ser ut i butikerna och kan se att flera tillverkare redan har ökat frukt- eller bärhalten, uppger de i ett uttalande.

LÄS MER: Medvedev varnar EU-invånare – “Fredliga sömnen är över”

Foto: Brooke Lark

Text: Redaktionen

Hastigheten ändras på svenska vägar

2026 05 29

Sverige sänker nu tempot i trafiken.

I ett omfattande vägprojekt ska gator och landsvägar bli säkrare fram till 2030.

Vägar får sänkt hastighet

Den svenska transportmyndigheten Trafikverket har tagit fram en ny aktionsplan där hastigheten ska sänkas på omkring 1 200 kilometer tätortsvägar runt om i landet.

– Säkra hastighetsnivåer är avgörande för att skapa en säker vägtrafik och minska antalet omkomna och allvarligt skadade. Det kan göras genom att anpassa hastighetsgränserna och genom att bygga om trafikmiljön, uppger myndigheten i rapporten.

Det handlar främst om sträckor där dagens 50 km/tim bedöms vara för högt i miljöer där bilar möter gående och cyklister.

Tanken är att sänka hastigheten där bilar möter cyklister och gående, så att en eventuell olycka inte blir livshotande.

Målet är att nästan alla stadsgator ska ha en hastighetsgräns på högst 40 km/tim till 2030.

– Utöver detta behöver 30 km/tim säkras i områden där gående och cyklister blandas med biltrafik på ett frekvent och planerat sätt, uppger Trafikverket.

LÄS MER: Rysslands flygvapen träffat av Storm Shadow-missiler

Nollvisionen driver förändring

Bakgrunden till förändringen är den svenska trafiksäkerhetsstrategin Nollvisionen, som innebär att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i vägtrafiken.

Enligt Trafikverket är hastigheten en avgörande faktor för att nå målet, särskilt i tätbebyggda områden där små skillnader i fart kan få stora konsekvenser vid olyckor.

Internationella riktlinjer, bland annat från FN, pekar också mot att 30–40 km/tim är mer lämpligt i stadsmiljöer där oskyddade trafikanter rör sig.

Landsvägar ses över

Förändringarna gäller inte bara städer.

Även landsvägar ses över, där huvudprincipen blir att vägar utan mitträcken i regel ska hålla max 80 km/tim.

Samtidigt satsar man på att bygga om vissa sträckor med räcken och säkrare vägrenar för att minska risken för mötes- och avkörningsolyckor.

Utvecklingen stöds också av ny fordonsteknik som ISA-system och adaptiv farthållare, som automatiskt kan hjälpa förare att hålla rätt hastighet.

Trots tekniska framsteg menar myndigheten att mänskligt beteende fortfarande är den största utmaningen.

LÄS MER: UPPGIFTER: Trump somnar – videoklipp väcker frågor

Foto: Karl Hornfeldt

Text: Redaktionen